Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klorofyllan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(khmer), moi och tsiam, hvilka äro autoktoner, de
förra i låglandet, de båda senare i höglandet. K:s
högsta berg, Ba-dinh, är 884 m. Af den odlade
jorden, nära 19 proc. af hela arealen, användes
allra största delen till odling af ris, hvaraf
skördas 800–900 tusen ton (6 gånger mer än för 20
år sedan); omkr. 1/3 konsumeras inom landet,
resten exporteras. Bland industriella anläggningar
böra tilläggas några af européer och kineser anlagda
stora risskalningsfabriker, hvilka skala mer än
3/4 af allt exporteradt ris. Kambodjas hela export
och nästan hela import går genom kochinkinesiska
hamnar. De båda landens import hade 1895 ett värde
af 58,3 mill. frcs, deras export af 85,3 mill.,
hvaraf ris representerar 4/5. Hufvudhamnen,
Saigon, besöktes 1894 af 530 fartyg, om 600,000
tons. En 71 km. lång jernväg förenar Saigon med
Mytho och skall fortsättas till Vinhlong och
måhända till Cantho. Kolonien lyder sedan 1888 under
generalguvernören öfver Franska Indo-Kina, hvilken
jämte höga rådet bestämmer budgeten. Förvaltningen
af K. ledes af en viceguvernör, biträdd af en
generalsekreterare, ett hemligt råd (bestående af
generalsekreteraren, befälhafvarna öfver trupperna
och marinen jämte några andra ämbetsmän) och ett
kolonialråd, af 14 medlemmar, af hvilka 6 väljas
genom allmän omröstning af alla franska kolonister,
2 af handelskammaren och 6 äro infödingar. Kolonien
är nu indelad i 21 arrondissement, fördelade på
4 provinser och förvaltade af inspektörer eller
»administrateurs des affaires indigénes». Koloniens
inkomster, som 1867 voro endast 5,6 mill. frcs,
uppgingo 1894 till 35,19 mill., men uppslukas till
9/10 af förvaltningskostnaderna, så att endast 1/10
kan anslås till allmänna arbeten. I kolonien finnas
omkr. 250 folkskolor, besökta, af omkr. 14,000 barn,
oberäknadt missionsskolor och fria skolor, besökta af
11,000 barn, 2 collèges i Saigon och 1 i Mytho samt
3 af katolska missionen underhållna prestseminarier
för infödingar. Antalet katoliker är nära 52,000.
*Kock, Ch. Paul de. — Hans son, Paul Henri de
K. föddes 1819 (ej 1821) och afled 1892.
Kock, Karl Axel Lichnowsky, språkforskare,
universitetslärare, f. i Trelleborg d. 2 Mars 1851,
blef student i Lund 1870, studerade någon tid äfven
vid Strassburgs universitet, utnämndes till docent
i nordibka språk i Lund 1879 och blef filos. doktor
s. å. Han anställdes 1890 såsom professor i nordiska
språk vid Göteborgs högskola och utsågs 1891 till
högskolans rektor, men begärde redan s. å. afsked
från rektoratet och 1893 från professuren och
har sedan dess varit bosatt i Lund. K. är en både
mångsidig och grundlig forskare, som särskildt i
fråga om den svenska språkhistorien inlagt storartade
förtjenster. Inom detta område falla såväl hans båda
största och till sina resultat vigtigaste arbeten,
Språkhistoriska undersökningar om svensk akcent (I,
II, 1878–85) och Studier öfver fornsvensk ljudlära
(I, II, 1882–86), som ock hans Undersökningar i
svensk språkhistoria (1887) och de flesta af hans
synnerligen många smärre uppsatser, införda i olika
nordiska och tyska tidskrifter, men företrädesvis i
det af K. såsom hufvudredaktör sedan
1888 redigerade »Arkiv för nordisk filologi». Flere
af dessa tidskriftsartiklar äro äfven af stor
vigt för såväl den danska språkhistorien som den
allmänt fornnordiska grammatiken, särskildt i
fråga om omljudsläran och de af K. med särskild
förkärlek behandlade accentförhållandena. Ehuru
K:s författareskap är af vida öfvervägande
lingvistisk natur, har nan dock äfven visat sig
vara en framstående filolog, särskildt genom det
(tillsammans med C. af Petersens utgifna) gedigna
och omfattande arbetet Östnordiska och latinska
medeltidsordspråk (1889–94). Ad. N–n.
Kocker, detsamma som bakterier. Se
Bakteriologi. Suppl.
Kockulin, kem., farmak. Se Pikrotoxin.
Kockums jernverksaktiebolag. Se Kockum, F. H.
*Kockums mekaniska verkstads aktiebolag. Skeppsvarvet
anlades 1872. Verkstaden hade till 1896 års
slut levererat 71 större och mindre ångare;
tillverkningsvärdet var s. å. 2,638,000 kr.,
arbetarnas antal omkr. 900.
Koczalski [-tjalski], Raoul, musikaliskt underbarn,
f. i Varsjav 1885, har väckt stort uppseende som
pianist och från sitt 4:de år gjort konsertresor i
Ryssland, Rumanien, Tyskland, Österrike, Frankrike,
England och Skandinavien (1895). A. L.
Kodac, namn på en i Amerika uppfunnen liten,
portativ fotografi-apparat (»handkamera») för
ögonblicksfotografering.
Kodex. Se Codex.
Koechlin. Se Köchlin.
*Koekkoek. 4. H. K. dog 1882.
Kôersner [tjö’rsner], Per Vilhelm, publicist,
född i Falun d. 15 Juli 1860, blef 1877 student
i Upsala, der han aflade 1879 filos. kandidat-
och 1881 licentiatexamen samt promoverades till
filos. doktor 1882 efter att s. å. hafva försvarat
afhandlingen Gustaf III:s yttre politik under
tiden närmast före ryska krigets utbrott. Han
författade 1881–83 för Nordisk familjebok
historiska och politiska artiklar, utarbetade
samtidigt Politiskt handlexikon (1883; i »Samling
af fack-lexika under redaktion af D:r B. Meijer»)
och tillhörde derefter redaktionen af »Aftonbladet»
och »Stockholms Dagblad». Såsom tillf. aktuarie i
Statistiska centralbyrån (1885–88) utarbetade han
den i »Bidr. till Sveriges offic. stat. Lit. X» för
åren 1886–87 ingående redogörelsen för aflönings- och
pensionsstatistiken. 1888 uppsatte han Börstidningen
(se d. o. Suppl.), hvilken han fortfarande utgifver,
upprättade 1891 ett boktryckeri, hvars egare
sedan 1893 är »Kôersners boktryckeriaktiebolag»,
och redigerar sedan 1896 veckoskriften »Förgät mig
ej». K. har vidare utgifvit Praktisk handbok för alla
(1884–88; utgör 6:te afd. af »Svenska biblioteket»),
resehandböckerna Dalarne (1885) och Stockholm
(1886) samt Svensk justitiematrikel (i förening med
H. Gullberg, 1887).
Kofel, bergspass. Se Covolo.
*Kofoed-Hansen, H. P. visade redan 1881 i sin
broschyr Skriftemaalet, i hvilken dettas nödvändighet
framhålles, sin böjelse för katolicismen och uttalade
sig sedermera i ett par småskrifter, Ere vi fremdeles
lutheraner? (1885) och Hvor er menigheden? (1887),
med stigande skärpa mot protestantismen såsom ett
gudlöst uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
