Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klorofyllan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klovicka, bot. Se Ornithopus.
Kloärt, bot. Se Oxytropis.
*Kluge, F., är sedan 1893 professor i tyska språket
och literaturen i Freiburg im Breisgau. Hans
Etymologisches wörterbuch der deutschen sprache
utkom 1894 i sin 5:te uppl. K. utvecklar fortfarande
en flitig författareverksamhet, bland hvars vigtigaste
alster må nämnas Nominale stammbildungslehre der
altgermanischen dialekte (1886), det första arbete
i sitt slag, Angelsächsisches lesebuch (1888),
Deutsche studentensprache (1895), Von Luther bis
Lessing (3:dje uppl. 1897) och de i Pauls »Grundriss
der german. philologie» införda Vorgeschichte der
altgermanischen dialekte (2:dra uppl. 1897),
Geschichte der gotischen sprache (1897) och
Geschichte der englischen sprache (under utgifning).
Ad. N–n.
Klughardt, August Friedrich Martin, tysk tonsättare,
f. 1847, blef teaterkapellmästare i Posen,
Lübeck och Weimar, slutligen hofkapellmästare,
1873 i Neu-Strelitz och 1882 i Dessau. Genom
umgänge med Liszt i Weimar anslöt han sig till den
ny-tyska skolan och har komponerat operor (Mirjam,
Iwein, Gudrun), symfonier och uvertyrer (Leonore,
Waldweben, Im frühling), kammarmusik, sånger m. m.
A. L.
Klumprötter. Se Växtsjukdomar.
Klumpsöm. Se Sömnad.
Kluniacens-kongregationen. Se
Cluniacens-kongregationen.
*Klutsjino (bör vara Klusjino) ligger i
guvern. Smolensk.
Klyfalger. Se Schizophyceae.
Klyf-frukt, bot. Se Frukt.
*Klyfsvampar. Jfr ock Bakteriologi. Suppl.
Klyfsåg. Se Sågning.
Klyfvers-lejdare, sjöv. Se Lejdare.
*Kläckeberga. 3,751 har. 1,105 innev. (1896).
Kläckningsapparater. Se Fiskodling och
Husfogelskötsel.
*Klädesholmen, kapell. 842
innev. (1896). Kapellförsamlingen utgöres af
fiskeläget och hamnen K., n. om Marstrand, vid
Tjörns sydvestra sida, på en holme östligast bland
Paternosterskären, och Koholmen, inom hvilka
tillämpas byggnads-, brand- och ordningsstadgarna
för rikets städer.
Klädesmalen. Se Malfjärilar.
Klädkammaren. Se Lifrustkammaren.
Klädlusen. Se Löss.
Klätterhår, bot., starka med kloformigt böjda spetsar
försedda hår, genom hvilka åtskilliga slingrande eller
klättrande arter möjliggöra eller underlätta sitt
fastsittande vid andra föremål. Ett godt exempel på
dylika hår erbjuder de hos snärjmåran (Galium Aparine)
förekommande. G. A.
*Klöden. 2. G. A. v. K., dog 1885.
Klöfdjuren, zool. Se Ungulata.
*Klöfsjö. 25,738 har. 1,031 innev. (1896).
*Klöfvedal. 3,196 har. 1,572 innev. (1896).
Klöfverärter, bot. Se Tetragonolobus.
Knackfuss, Hermann Wilhelm Johann, tysk
historiemålare, f. i Wissen vid Siegburg 1848,
elev vid akademien i Düsseldorf, af Bendemann,
af Gebhardt och i Rom, sedan 1880 professor
vid konstindustriskolan i Kassel, har utfört
2 stora fresker i ingångshallen i Strassburgs
jernvägsstation, väggmålning (slaget vid Turin)
i Berlins Tyghus (1882 o. f.), Plafond i regeringsbyggnaden i
Kassel, Rudolf af Habsburg mottager underrättelsen
om sitt val till kejsare (slottet i Berlin),
kartonger och teckningar, hvarjämte han utfört ett
par politisk-symboliska taflor efter planer af kejsar
Vilhelm II. K. har äfven uppträdt som konsthistorisk
författare (en tysk konsthistoria) samt påbörjat en
för den stora publiken afsedd serie korta och rikt
illustrerade konstnärsmonografier, som vunnit mycken
spridning. J. K–e.
Knaggrockan, zool. Se Rockor.
*Knallguld är enligt nyare undersökningar dels imidoguldklorid,
HN. Au Cl, dels imidoguldamid, H2N. Au NH.
P. T. C.
*Knallqvicksilfver anses numera vara qvicksilfversalt
af C:N OH eller koloxidens oxim. P. T. C.
*Knapp. 1. L. F. K. lemnade professuren 1889.
Knappband, bot. Se Connectiv. Suppl.
Knapphålssöm utföres på det sätt att tråden lägges
som en snara om nålen, sedan man stuckit in denna
lagom djupt för den önskade kanten omkring knapphålet.
Knappvädd, bot. Se Succisa,
Knef, egyptisk gud. Se Chnum. Suppl.
Kneipp, Sebastian, tysk katolsk prest, vattenläkare,
f. i Stefansried vid Ottobeuren, Bajern, d. 17 Maj
1821, arbetade till en början såsom lärling på ett
spinneri, men fick sedermera medel att studera
teologi, blef 1852 prestvigd och var sedan 1881
kyrkoherde i Wörishofen vid Türkheim, der han dog
d. 17 Juni 1897. Redan 1848 började han syssla med
den vattenkurmetod, som gjort honom verldsbekant
och som hufvudsakligen består deri, att patienten
går barfota i fuktigt gräs. Han arbetade för sin
metod genom föreläsningar och i skrift, såsom i Meine
wasserkur (1887, öfver 50 uppl.; »Min vattenkur»,
1894), So sollt Ihr leben (1889, öfver 20 uppl.;
»Så skolen I lefva!», 1894), Mein testament (1894;
»Mitt testamente», s. å.) och Öffentliche vorträge
(1892; »Valda föredrag hållna i Wörishofen», 1896).
*Knifsta, socken. 4,330 har. 856 innev. (1896).
Knights of labor [nejts åvv lēbör], Eng. Se Arbetets
riddare. Suppl.
Kniller. Se Kneller.
*Kniphausen, D. von, utnämndes d. 10 Jan. 1633 till
fältmarskalk. — Jfr C. Sattler: »Reichsfreiherr Dodo
zu Innhausen und Knyphausen» (1891) och recension
deraf i »Hist. tidskr.» (bd 13, 1893) af P. Sondén.
Knippe. Se Blomställning. Suppl.
*Knipperdollinck. Det kan anses så godt som säkert,
att K. aldrig besökt Sverige. Jfr härom H. Lundströms
uppsats »Om det s. k. vederdöpareofoget i Stockholm
under Gustaf I:s regering» (i »Kyrklig tidskr.»,
1896).
*Knislinge. 4,163 har. 1,077 innev. (1896).
*Knista. 8,366 har. 1,601 innev. (1896).
Knisteno, indianstam. Se Kri.
*Knjasjnin, J. B., föddes 1742.
Knjaz. Se Knes.
Knjaževac [knjasjevats], fore 1859 Gurgusovac,
hufvudstad i kretsen Timok i Serbien, vid floden
Timok. Omkr. 5,000 innev. På en höjd ligga ruiner af
det 1859 förstörda tornet Kula, hvilket 1842–58 var
fängelse för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
