Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kernmjölk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgaf en Spezialkarte vom westlichen Klein-Asien (17
blad, 1:250,000). Af K:s »Karte des Osmanischen
reichs in Asien» utkom en ny beriktigad upplaga
1892 med titeln Carte générale de l’Empire
Ottoman. 1894 började utgifvas K:s Forma orbis
antiqui, en stor atlas öfver Gamla verlden. K:s
son Richard K. redigerade »Globus» 1875–87, utgaf
efter 1881 en serie väggkartor (Wandschulatlas der
länder Europas, 20 kartor, ny uppl. 1892), en tysk
kolonialatlas (1893) samt 1895 o. f. en karta öfver
Tyska Öst-Afrika (omkr. 38 blad).
*1. Kierkegaard, P. K., tog afsked från biskopsämbetet
1875 och dog d. 24 Febr. 1888.
*2. Kierkegaard, S. A. Jfr Höffding: »S. Kierkegaard
som filosof» (1892) och P. A. Heiberg: »Bidrag til
et psykologisk billede af S. Kierkegaard» (1895).
*Kierulf, O. R., blef 1890 gen. fälttygmästare,
fick d. 1 Jan. 1897 afsked och dog d. 7 Jan. s. å.
*Kietz. 1. E. B. K. dog i Dresden 1892.
*Kiev. 1. Guvernementet hade 3,564,430 innev. 1897. —
2. Hufvudstaden hade s. å. 248,750 innev.
Kihaja. Se Kiaja. Suppl.
Kiihtelysvaara [-vāra], imperielt pastorat af
2:dra kl., Karelens nedre kontrakt, Nyslotts
stift, Finland, Kuopio län, Ilomants härad
och domsaga. Areal 967 qvkm. Befolkningen,
finsktalande, 7,027 pers. (1894).
A. G. F.
*Kil. 1. Härad. Den i häradet ingående socknen Kil
heter Stora Kil. 83,429 har. 17,040 innev. (1896). —
2. Stora K. (förut Kil), socken i K. härad. 17,205
har. 3,534 innev. (1896). — 3. Kontrakt. Socknen Kil
heter Stora K. 1,131 qvkm. 35,927 innev. (1896). —
4. Visnums-K. (förut Kil), socken. 9,758
har. 1,324 innev. (1896). — 5. Socken i Örebro
län. 14,832 har. 2,220 innev. (1896). — 6. Rasbokil,
socken. 7,553 har. 750 innev. (1896).
*Kila. 1. Socken i Södermanlands län. 16,411
har. 2,175 innev. (1896). — 2. Socken i Vestmanlands
län, endast Öfver-Tjurbo härad. Förutom några
grufvejordar, som före 1894 tillhört Sala stad,
12,934 har. 1,974 innev. (1896). — 3. Socken i
Värmlands län. 16,422 har. 2,296 innev. (1896).
*Kilanda. 4,443 har. 548 innev. (1896).
Kilaån. Se Nissan.
Kildare. 1. Grefskapet hade 70,206
innev. 1891. Hufvudstad är nu Naas [näs], vid en
gren af Grand canal och nära sydvest-jernvägen. 3,735
innev. (1891). Den var fordom konungarnas af Leinster
residens.
*Kilima-ndjaro (på Suahelispråket »den onde andens
berg») ligger straxt innanför Tyska Öst-Afrikas
nordöstgräns och består af två kupolformiga, genom en
4,650 m. hög och 10 km. lång sadel skilda toppar,
en högre, vestlig, Kibo, som enligt Hans Meyer,
hvilken d. 6 Okt. 1889 besteg den, är 6,010 m. hög
(enligt andra 6,130 m.), och en något lägre östlig,
Kimavensi, som enligt Meyer är 5,355 m. (enl. andra
5,545 m.) hög. Den sistnämnda, som har synnerligen
branta väggar, har ingen hittills lyckats bestiga. Den
förra har en 2 km. vid, ända till 200 m. djup krater,
hvars inre vägg är på södra sidan nästan
alldeles kal ned till kraterbottnen, men den
norra sidan är betäckt med is, som genom en klyfta
träder ut i en väldig glacierström. På yttersidan är
kraterranden betäckt af en ismantel, som är smal på
nordsidan, men på den södra sträcker sig ned till
5,570 m., ehuru firnfläckar finnas ända ned till
5,000 m. höjd.
Kilimane [hårdt k]. Se Quilimane.
*Kilkenny. 1. Grefskapet hade 87,261 innev. 1891. —
2. Hufvudstaden hade 11,048 innev. s. å.
*Kilmarnock hade 28,447 innev. 1891.
Kilogramkalori. Se Absoluta enheter. Suppl., sp. 19.
Kilometerfotografi. Se Fotografi. Suppl.
Kilring. Se Mast.
Kilsbergen. Se Kölen.
Kimavensi [ki-]. Se Kilima-ndjaro. Suppl.
Kimberley [ki’mbörli]. 1. Division i West-Griqualand
i Kapkolonien, 4,569 qvkm., 48,171 innev. (1891). —
2. Hufvudstad i nämnda division, 1,260 m. öfver
hafvet, vid jernvägen mellan Kapstaden och Mafeking,
30 km. från floden Vaal. 28,718 innev. (1891). Staden
har för sin uppkomst och betydelse att tacka de
der 1870 upptäckta diamantfälten och hette till
1871 Colesberg Copje. Redan 1876 hade 20,000
diamantgräfvare och en mängd infödda arbetare
samt 4,000 diamanthandlande infunnit sig, men det
växande djup, på hvilket man måste söka diamanterna,
och dessas prisfall i Europa gjorde diamantsökandet
så föga lönande för enskilda arbetare, att man
1887 slog ihop de öfver 3,000 privataffärerna till
4 kapitalstarka bolag, och dessa förenade sig 1892
till ett enda. Antalet arbetare minskades betydligt,
och derigenom nedbragtes utgifterna, men diamantpriset
steg. De der funna diamanterna äro sällan fullkomligt
färglösa, oftast vingula, men stora och af en vacker
kristallform. Värdet af vid K. funna diamanter torde
ej kunna beräknas mycket lägre än 1 milliard kr. —
3. Distrikt i kolonien Vest-Australien, i dennas
nordöstra del, på ömse sidor om King Sound och den i
detsamma utmynnande Fitzroy. Det har goda betesmarker
och kom vid midten af 1880-talet i ropet för sina
guldfyndigheter, ehuru utbytet ej varit synnerligen
stort.
*Kimberley, J. W, earl, var statssekreterare för Indien
äfven i Gladstones tredje (1886) och fjerde kabinett
(1892–94) samt utrikesminister i Roseberys kabinett
(1894–95).
*Kimito. 1. Hiittis bildar nu egen församling.
*Kimstad. 6,766 har. 1,549 innev (1896).
*Kina. Kinesiska riket omfattar nu (1897)
följande delar: det egentliga K., Mandsjuriet,
Mongoliet med distriktet Tarbagatai, Tibet,
prov. Kuku-nor och prov. Kan-su-Sin-tsiang eller
det forna Östra Turkestan med distriktet Ili l.
Kuldsja. Det forna Dsungariet är nu deladt mellan
prov. Kan-su-Sin-tsiang, nordvestra Mongoliet och
de ryska besittningarna i Central-Asien. Ön Formosa
och ögruppen Pescadorerna afträddes till Japan 1895,
Korea är oberoende af K., och den neutrala zonen
mellan K. och Korea borttogs redan 1884. Gränsen
i v. mot Ryska riket bestämdes 1881; mot britiska
besittningarna i Öfre Birma 1894 och mot franska
Indokina 1895.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
