Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernvägsassuransföreningen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1,000–1,200 stycken, hufvudsakligen till England,
Nord-Amerikas Förenta stater och Canada. Äfven till
Sverige hafva införts djur från Jersey, nämligen till
Torreby (i Bohus län) och Svartingstorp (i Kalmar län,
260 qvigor samt några tjurar år 1893), hvarifrån
rasen spridts till några ställen inom landet.
C. A. L.
*Jersnäs. 9,024 har. 1,240 innev. (1896).
*Jerstad. 1,101 har. 427 innev. (1896).
*Jerstorp. 3,656 har. 588 innev. (1896).
*Jerusalem beräknades 1896 hafva 46,000 innev.,
men eger i verkligheten närmare 60,000, af
hvilka mer än hälften är judar, hvilka på senare
tid i stor mängd inflyttat, företrädesvis asjkenasim.
De grek. ortodoxa beräknas (måhända för högt)
till 4,600, katolikerna till omkr. 2,500, protestanterna
till 1,100, deribland medlemmar af det würtembergska
Tempelsällskapet (se d. o.), adventister
och andra sekterister, hvartill komma, jämte muhammedaner,
armenier, kopter, abessinier o. a.
Denna bofasta befolkning ökas hvarje vår med
många tusen pilgrimer, mest ryssar och muhammedaner,
som i J. fira påsk och nebemurafesten.
På Oljoberget, men företrädesvis n. och n. v. om
den egentliga staden hafva förstäder uppstått, och
der ligga de flesta uppfostrings- och välgörenhetsanstalterna.
Sedan 1892 är J. förenadt med
Jafa vid kusten genom en 87 km. lång jernväg,
som sannolikt kommer att fortsättas till Jordan.
Jerusalemskors. Se Kors.
*Jerusalems skomakare. Jfr H. Schücks uppsats om
legenden i »Nord. tidskr.» (1886) och i »Ur gamla papper» (1892).
Jerusalemsvägar. Se Labyrint, sp. 476.
Jerusalemsvännerna. Se Tempelsällskapet.
Jesid, kalifer. Se Kalif, sp. 54–55.
*Jeso (af japanerna äfven kalladt Hokkaido)
uppgifves officielt hafva en areal af 78,072 qvkm.
och tillhörande öar, deribland äfven Kurilerna,
15,940 qvkm., eller tillsammans 94,012 qvkm.,
med 467,831 innev. (1895) på J. och 1,676 på
Kurilerna. I dessa siffror äro dock inberäknade
de 50–80 tusen fiskare, som komma från Nippon
för att drifva sillfiske eller samla hafstång. Genom
anläggning af lands- och jernvägar samt andra
kommunikationsmedel och jordbrukskolonier söker
regeringen leda invandringen dit.
Jespersen, Jens Otto Harry, dansk språkforskare,
f. 1860 i Randers, blef 1891 filos. doktor
i Köpenhamn och 1893 professor i engelska
språket och literaturen derstädes. J. är en synnerligen
framstående representant för den modernaste
lingvistiken, både teoretiskt och praktiskt,
både metodologiskt och pedagogiskt, med alldeles
särskildt intresse och fallenhet för sådana frågor,
som mer eller mindre falla inom lingvistikens båda
vigtigaste hjelpvetenskaper: fonetiken (The articulations
of speechsounds, 1889; Danias lydskrift,
i tidskr. »Dania», 1890; Kortfattet dansk
lydlære, tillsammans med V. Dahlerup, 1889; Fonetik,
1897 ff.) och språkfilosofien (Til spörsmaalet om
lydlovene, i »Tidsskr. for filologi», 1886; tysk öfvers.
s. å. i »Internationale zeitschr. für sprachwissenschaft»;
Progress in language, 1894, en utvidgad
omarbetning af förf:s doktorsafhandling Studier
over engelske kasus, 1891; Om subtraktionsdannelser,
i »Festskrift til V. Thomsen», 1894), Såsom
literaturforskare har J. uppträdt med Chaucers
liv og digtning (1893). Tillsammans med K. Nyrop
utger han sedan 1890 »Dania, tidsskrift for folkemål
og folkeminder», hvars fonetiska alfabet han
utarbetat. Dessutom är J. en ifrig förfäktare af
reformer vid skolundervisningen i lefvande språk
(Den ny sprogundervisnings program, i tidskr.
»Vor ungdom», 1886) och har såsom sådan
kraftigt medverkat till uppkomsten af föreningen
»Quousque tandem» (se d. o.).
Ad. N–n.
*Jesse, J. H., föddes 1815.
Jesu aflelses fest, detsamma som Jungfru Marias bebådelsedag (se d. o.).
Jesuitdroppar. Se Tillydroppar.
*Jesuit-orden. Efter Anderledy (död d.19 Jan. 1892)
valdes d. 1 Okt. 1892 till ordensgeneral spanioren pater Martin,
Anderledys general vikarie. Ordensmedlemmarnas antal uppgafs
1894 vara 13,767, fördelade på 5 »assistenser»,
Italien, Tyskland (den talrikaste), Frankrike,
Spanien och England, omfattande 27 »provinser».
1889 förvisades orden från Brasilien.
Jettatura [djett-], den neapolitanska benämningen
för malocchio. Se Onda ögon.
Jeune premier, jeune première. Se Premier och Première.
Jeurling [jör-], Anders, tidningsman, f. i
Kristinehamn d. 21 Dec. 1851, student i Upsala
1872–74, redigerade 1875–78 den af honom
uppsatta tidningen »Gotlands Allehanda» och 1879–84
den äfvenledes af honom uppsatta »Karlstads
tidning», var 1885–89 redaktionssekreterare
i »Aftonbladet» och April 1885–Nov. 1887 derjämte
tidningens ansvarige utgifvare samt grundlade
1889 (i förening med C. E. Gernandt) »Stockholmstidningen»,
hvars redaktör han fortfarande är och som blifvit
Skandinaviens mest spridda dagliga tidning (dagliga
upplagan f. n. 63–68 tusen ex.).
*Jevdokimov, N. L., f. 1804, dog 1873.
*Jevons, W. S., grundläggare af den moderna
värdeteorien inom nationalekonomien, avled 1882
(genom drunkning).
Jeysulmere [djäsölmīör]. Se Djasalmir. Suppl.
Jež, Thomas Theodor, psevdonym. Se Milkowski.
Jezider (Chemsie, stjerndyrkare), en religiös
sekt i Kurdistan, dels i Mesopotamien, dels i Armenien
och vestra Persien, samt för öfrigt spridd
ända till vestra Kina å ena sidan och till Jemen
och Bosporen å den andra. Medlemmarnas antal
öfverstiger nu sannolikt icke 50,000, hvaraf
mer än hälften finnes i asiatiska Turkiet. Om sektens
ursprung råder mycken osäkerhet. Dess religion
är en blandning af kristendom, judendom,
islam och persisk dualism. De tro på en gud,
himmelens och jordens skapare, men helighålla
äfven solen och sammansmälta henne med Kristus.
De tro äfven på koranens åsigter om Kristus
samt vörda Abraham, Isak, Jakob, Moses
och Muhammed såsom profeter och sätta Gamla
test. framför evangelierna och koran. Omskärelsen
är icke allmänt utöfvad, och stammarna i
asiatiska Turkiet begagna den icke, men deremot
dopet. Kristna kyrkor betraktas som helgedomar.
Sin andakt förrätta de vända mot polstjernan,
utom om morgonen, då de vända sig mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
