Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 1241-1242 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernvägsassuransföreningen ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Falkenberg–Fridhemsberg, år 1895 Saltskog–Nyby bruk,
med sidobanor (Norra Södermanlands jernväg),
Uddevalla–Lelången, Vexiö–Klafreström,
Norrköping–Söderköping–Vikbolandet, år 1896 Bredåkra–Tingsryd
och Hudiksvall–Bergsjö (Norra Helsinglands jernväg)
samt under 1897 Örebro–Svartå, Linköping–Fogelsta
och Vexiö–Tingsryd.

Utvecklingen af landets jernvägar sedan år 1882
framgår af nedanstående tabell:

	Statsbanor	Enskilda banor
År	Längd i km.		Summa
1883	2299	4101	6400
1884	2312	4288	6600
1885	2385	4505	6890
1886	2469	4808	7277
1887	2496	4892	7388
1888	2531	4996	7527
1889	2613	5275	7888
1890	2613	5405	8018
1891	2742	5537	8279
1892	2819	5642	8461
1893	2916	5866	8782
1894	3058	6176	9234
1895	3269	6486	9755
1896	3676	6219	9895

Jernvägarnas utsträckning inom olika län vid
1895 års slut framgår af den å följande spalt
meddelade öfversigt, som för hvarje län angifver
befintliga banlängden samt huru många km. jernväg
belöpa sig på 100 qvkm. af ytvidden och på hvarje
10,000-tal innevånare äfvensom dessa medeltals
medelproportionaler.

Byggnadskostnaden uppgick vid 1895 års slut för
de trafikerade statsbanorna till 296,710,078
kr., och enligt ungefärlig uppskattning torde vid
samma tid hela ifrågavarande kostnad för stats- och
privatbanor hafva stigit till 627 mill. kr. — Under
1896 uppgingo inkomsterna å landets jernvägar
till 63,77 mill. kr., af hvilken summa 31,55
mill. belöpte sig på statsbanorna och 32,22 mill. å
de enskilda jernvägarna. — Utgifterna för drift
och underhåll uppgingo under år 1895 (det sista, för
hvilket fullständiga uppgifter föreligga) till 17,76
mill. kr. å statsbanorna och till 18,232 mill. kr. å
de enskilda jernvägarna. — Utgiftsprocenten,
d. v. s. driftkostnadernas förhållande till
inkomsten, uppgick 1895 i medeltal för samtliga
banorna till 59,6 proc., för statsbanor till 65,2
proc., för de normalspåriga privatbanorna till 53,7
proc. samt för de smalspåriga banorna till 60,9
proc. — Nettobehållningen, d. v. s. inkomsternas
öfverskott öfver driftkostnaden, uppgick år
1895 till in alles 24,451 mill. kr., fördelade
med 9,448 mill. kr. på statsbanorna och 14,963
mill. på de enskilda banorna. — Afkomstprocenten,
d. v. s. nettobehållningens förhållande till
byggnadskapitalet, utgjorde s. å. vid statsbanorna
3,2 proc. och vid privatbanorna i medeltal 4,64 proc.

Län	Jernvägar km.	Km. jernvägar i medeltal		Medelproportionaltal till vidstående medeltal.
		per 10,000 innev.	per qv.-myriameter
Örebro	706	37,40	7,78	17,06
Malmöhus	678	17,69	14,17	15,84
Kristianstads.	579	26,34	8,92	15,32
Hallands	354	25,40	7,20	13,52
Blekinge	236	16,46	7,83	11,35
Skaraborgs	494	20,20	5,81	10,83
Vestmanlands	335	23,47	4,93	10,76
Uppsala	274	22,27	5,15	10,71
Elfsborgs	633	23,04	4,94	10,67
Kronobergs	411	25,88	4,13	10,34
Södermanlands	335	20,71	4,92	10,09
Jönköpings	477	24,35	4,15	10,05
Gefleborgs	541	24,72	2,82	8,34
Värmlands	577	22,81	3,03	8,32
Kopparbergs	638	30,85	2,16	8,16
Östergötlands	400	14,76	3,62	7,30
Vesternorrlands	464	21,36	1,88	6,34
Kalmar	313	13,66	2,72	6,10
Stockholms stad och län	335	7,81	4,28	5,78
Gotlands	68	13,11	2,18	5,35
Jämtlands	359	34,43	0,71	4,93
Vesterbottens	273	20,17	0,48	3,14
Norrbottens	319	27,62	0,31	2,90
Göteborgs o. Bohus	96	8,06	1,90	2,41
________________________________________________________
Summor och medeltal	9,895	20,11	2,24	6,71

Jfr Atmosferiska jernbanor, Bergbanor. Suppl.
och Elektriska jernbanor. Suppl.
J. L.

Jernvägsassuransföreningen, en sammanslutning
emellan enskilda jernvägar i Sverige för ömsesidig
försäkring mot brandskada, lemnar försäkring för
såväl stations- m. fl. byggnader som för rullande
materiel, i vederbörande jernvägars vård befintligt
fraktgods, personalens lösegendom etc. Föreningen
omfattade vid 1896 års slut 59 banor, med en längd af
3,557 km. Försäkringssumman uppgick samtidigt till
44,997,600 kr. Styrelsen har sitt säte i Stockholm.
J. L.

*Jernvägsbyggnadsstaten. Sedan 1888 tillhör ledningen
af statens jernvägsbyggnader K. Jernvägsstyrelsen
(se d. o. Suppl.).

Jernvägsföreningen utgöres af de enskilda
jernvägsbolagens förvaltningar, hvilka sammanslutit
sig i ändamål att verkställa utredningar och
underlätta öfverenskommelser angående ärenden, som
beröra jernvägarnas intressen. Föreningen, hvilken
från början utgjordes af endast förvaltningarna
för de enskilda jernvägarna i Mellersta Sverige
och då kallades Mellersta Banföreningen,
omfattar f. n. 85 enskilda jernvägsförvaltningar.
J. L.

*Jernvägshypoteksfonden upphörde med 1894 års slut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>