Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Internationella kriminalistföreningen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Isère. 2. Departementet uppgifves nu hafva en areal
af 8,235 qvkm., med 568,933 innev. (1896). Det är
indeladt i 4 arrondissement.
*Iserlohn hade 21,720 innev. 1895.
Isfahan. Se Ispahan.
Isglas. Se Glasfabrikation, sp. 1270.
Ishafslera, geol., benämnes numera ofta
den glaciallera (se d. o.), som afsatts i
det glaciala hafvet, till skillnad från den
(issjölera l. glacial sötvattenslera),
som samtidigt afsatts i sötvattensbäcken.
A. G. N.
Ishpeming, stad i nord-amerik. staten Michigan på
halfön mellan Öfre sjön och sjön Michigan. 11,190
innev. (1890). Hufvudort i Marquettes jerndistrikt;
äfven något guld vinnes.
Isidoro-bröder. Se Nasarener.
*Isie, Lilla I. 893 har. 975 innev. (1896).
Isjevsk, fabriksort i ryska guvern. Vjatka, vid Isj,
en biflod till Kama, med jernverk samt en gevärs-
och vapenfabrik (anlagd 1807). Omkr. 21,500 innev.
Isjim, stad i rysk-sibiriska guvern. Tobolsk, vid
floden. I. Omkr. 9,000 innev. Stor mässa i Dec.
Iskast. Se Is, sp. 809.
Iskimid, stad i Mindre Asien. Se Ismid.
Iskällaredricka. Se Öl, sp. 633.
Isiamabad, hufvudstad i Chittagong (se d. o. Suppl.).
*Island hade 70,927 innev. 1890, d. v. s. 1,500
pers. mindre än 1880. Minskningen anses bero på att
6,000 pers. utvandrat under de 10 åren, de fleste
till Canada. Endast i den del af Sönderamtet,
der Reykjavik ligger, har befolkningen ökats, med
2,000 pers. (1,300 ensamt i Reykjavik), under det
att minskningen för öfrigt är ungefär lika öfver hela
landet. Af hela folkmängden voro 33,689 män och 37,238
qvinnor, således 11 qvinnor mot 10 män (talen 38,289
och 34,153 i hufvudart., sp. 841, rad 27 nedifr.,
böra byta plats). På senare tid har spetälskan, som
man trodde hafva upphört, åter börjat utbreda sig,
antagligen emedan man 1848 indrog de 4 sjukhus,
som förut funnos för sådana sjuka. — I:s finanser
bära vittne om den stora utveckling, som under de
senare åren varit rådande. Inkomsterna för de två
åren 1896–97 äro beräknade till 1,210,800 kr, af
hvilka 936,000 fås af skatter, till största delen af
tull på kaffe, socker, spirituösa och tobak; 135,000
kr. äro tillskott från Danmark. (Vid årh:s slut skall
blott det fasta åratillskottet, 60,000 kr, fortfara
att utgå.) Utgifterna äro beräknade till 1,212,650
kr., af hvilka 327,000 komma på förvaltningen och
domstolarna, 125,000 på sjukvården, 275,000 på
kyrko- och undervisningsväsendet samt vetenskapliga
ändamål och 331,000 på samfärdseln. Föregående år
hafva dock gifvit större öfverskott, såsom 1892–93
216,000 kr., och vid 1893 års slut fanns en reservfond
om 920,000 kr. — Historia. Sedan författningslagen af
1874 tiädde i verksamhet, har I:s lagstiftning alltmer
utvecklats, liksom ock den materiella kulturen i
allmänhet. 1880 utfärdades lag om landtkommunernas
ordnande samt om kyrkoråd och kyrkostämmor, 1882 om
lossande på sockenbandet och 1886 om församlingarnas
deltagande i prestval, 1887 om fattigvården och 1890
om understödskassor för sjuka och gamla af
allmogeklassen. 1888 gjordes utskänkning
af spirituösa beroende af omröstning bland
innevånarna i de respektive kommunerna, 1882 fick
myndig qvinna rösträtt vid val till kommunal-
och församlingsrepresentation, sedermera äfven
vid prestval, och 1886 fingo qvinnor tillträde
till latinskolan och högre fackskolor. En bank
för I. upprättades 1885, en sparbank 1888 och en
navigationsskola 1890. På alltinget 1885 och 1893–94
väcktes fråga om att utvidga I:s sjelfständighet
gent emot Danmark, närmast i likhet med de engelska
koloniernas ställning till moderlandet, men förslaget
afvisades bestämdt af den danska regeringen. Deremot
medgafs 1891, att lagar skulle utfärdas endast på
isländskt språk. Den 26 Aug.–5 Sept. 1896 hemsöktes
södra höglandet af ett häftigt jordskalf, som ödelade
omkr. 100 gårdar. E. Ebg.
Islandsfalken. Se Jaktfalken.
Islandsspat. Se Dubbelspat.
Islas, José Francisco de. Se Spanska literaturen,
sp. 161.
Isle of Ely [ejl åvv ili]. Se Ely. Suppl.
Isleworth [ejloörth l. ejsöloörth], ort i engelska
grefskapet Middlesex vid Thames, 22 km. ofvanför
Londonbron, har stora frukt- och grönsaksträdgårdar
och en mängd villor, bl. a. Sion house, ett fordom
ryktbart birgittinkloster (se Sion). Der ligga ock
International college och Pears’ stora tvålfabrik.
Islington [i’slingtön], nordlig stadsdel i
London, med stort fängelse för City (i Holloway),
ett anglikanskt seminarium (College of divinity, i
Highbury), en anstalt för utbildning af missionärer
m. m. 319,143 innev. (1891).
Isländingasagan, Stora. Se Sturlungasagan.
*Isländska språket och literaturen. Se Rättelser,
bd 18, sp. 843. — Jfr V. Gödel: »Fornnorsk-isländsk
litteratur i Sverige. I. Till Antikvitetskollegiets
inrättande» (1897) och V. Jönsson: »Nyere isländsk
litteratur» (i »Nord. tidskr.», 1896).
Isländsk rätt. Se Nordisk rätt, sp. 1315–17.
Ismailija, den nya stadsdelen af Kairo (se d. o.).
*Ismail pasja fick aldrig tillstånd att återvända
till Egypten. Slutligen upplät sultanen åt honom ett
slott i Emirgian vid Bosporen och gaf honom ett årligt
underhåll. I. dog d. 2 Mars 1895.
Ismir. Se Smyrna.
Isnikmid, stad i Mindre Asien. Se Ismid.
Isobas (af Grek. isos, lika, och bainein, stiga),
geol., en af G. De Geer införd benämning på
den kurva, som förbinder de punkter, hvilkas
landhöjning under en viss geologisk tidrymd varit
lika stor. Genom att på kartor uppdraga isobaser
erhåller man en förträfflig öfversigt af
höjningsfenomenets intensitet inom olika delar af landet. —
Med sekulärisobaser förstår R. Sieger de kurvor, som
förbinda ställen med lika stor höjning på hundra år,
och hvilka följaktligen afse de inom historisk tid
inträffade förändringarna. A. G. N.
Isodenser (af Grek. isos, lika, och Lat. densus,
tät) l. isopykner (af Grek. pyknos, tät), meteor. Se
Väderlekskarta. Jfr N. E. Ekholm: »Isodenserna»
(1890).
Isodomon, Grek. (Lat. opus isodomum). Se under Opus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
