Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högseröd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Högseröd. 2,984 har. 1,911 innev. (1896).
*Högsjö. 1. Socken. 22,623 har. 2,893
innev. (1896). H. är nu (1897) med Hemsö såsom annex
ett eget, konsistorielt pastorat. Jfr
Gudmundrå. Suppl.
*Högskola. Se äfven Göteborgs högskola. Suppl.
Högskoleföreningen i Stockholm. Se Stockholms
högskola, sp. 614.
*Högsrum. 4,010 har. 860 innev. (1896).
*Högsta domstolen. Konung Oskar II har en gång, vid Högsta
domstolens 100-års-jubileum 1889, öfvervarit måls
föredragning och afgörande i Högsta domstolen och
dervid gjort bruk af sina två röster. – Genom
lag ang. K. M:ts Högsta domstols tjenstgöring
på afdelningar d. 26 Mars 1897 har justitierådet
antal ökats till 18 och tiden, under hvilken Högsta
domstolen skall tjenstgöra på en afdelning, blifvit
inskränkt till 18 veckor. Under den öfriga tiden af
året skall Högsta domstolen arbeta på två afdelningar
med undantag af tre veckor i Maj och tre veckor i
Oktober, hvarunder Högsta domstolen bör arbeta på
tre afdelningar, så framt sådant finnes nödigt
med hänsyn till antatet af de på dess handläggning
beroende mål och ärenden. 1897 antogs tillika
förändrad lydelse af 17 § Regeringsformen,
hvarigenom medgifves, att antalet ledamöter i Högsta
domstolen får ökas till högst 21, med bibehållande af
bestämmelsen att justitierådens antal skall bestämmas
i civillag. — Jfr K. H. Blomberg: »Om Sveriges högsta
domstols statsrättsliga ställning och betydelse»
(i Upsala univ:s årsskr., 1880).
*Högstena. 1,131 har. 307 innev. (1896). Pastoratet
tillhör Falköpings kontrakt.
Högste ombudsman. Se Ombudsman.
*Högsäter. 11,933 har. 2,592 innev. (1896).
Högtyska. Se äfven Tyska språket.
*Högås, socken. 1,887 har. 595 innev. (1896).
Höhnel, Ludwig von, österrikisk Afrikaresande, f. 1857
i Pressburg, utexaminerades från marinakademien i
Fiume och blef 1879 skeppsfänrik. Han deltog i den af
grefve S. Teleki 1887–88 ledda Afrika-expeditionen
(om denna se Teleki 4) och beskref dess resultat
i Zum Rudolfsee und Stephaniesee (1892) och (med
Suess o. a.) Beiträge zur geologischen kenntniss des
östlichen Afrika (i Vet.-akad:s i Wien publikationer,
1891). 1892 följde H. amerikanen Astor Chanler på en
expedition från Vitukusten till det inre, men måste,
svårt sårad på en noshörningsjagt, 1893 återvända
till Europa.
*Höijer, J. L., dog d. 11 Juli 1884 i Helgesta socken,
Södermanland.
*Höja, socken. 2,507 har. 1,370 innev. (1896).
*Höjer, M. M., var Juni 1886–Juni 1893 föreståndare
för Wallinska flickskolan. Han har
sedan 1890 varit en af Stockholm stads
representanter i riksdagens Andra kammare, der han har
intagit en bemärkt plats bland »stadsradikalerna»
och slutit sig till det 1895 bildade Folkpartiet
(se d. o., Suppl.). H. har vidare utgifvit Lärobok
i Sveriges historia (1885; 2:dra uppl. 1887), Från
franska revolutionens dagar (1893) m. m. samt hållit
med mycket bifall mottagna historiska föreläsningar
i hufvudstaden.
2. Höjer, Nils Jakob, historiker, den förres broder,
född i Norrbärke, Kopparbergs län, d. 17 Aug. 1853,
blef 1872 student i Upsala, der han 1876 aflade filos.
kandidatexamen samt 1882 promoverades till filos.
doktor och kallades till docent i statskunskap. Sedan
1884 är han lektor i historia och modersmålet
i Visby. H. har gjort sig mera allmänt känd
genom sin gradualafhandl. Norges storting. Förra
afdelningen. Norska grundlagen och dess källor
(1882) och genom Statsförbundet emellan Sverige och
Norge. Ett svenskt program (1885). Han har vidare
utgifvit Kommunal uppslagsbok för land och stad med
fjorton hundra prejudikat (1892) samt lemnat flere
värdefulla uppsatser till »Hist. tidskr.», såsom
Bidrag till varägerfrågan (1883), Norsk nationel
historieskrifning (1886–87), Dalarne och dalkarlarne
(1897).
*Hökarna. Se vidare Dufhöken, Sparfhöken och
Vesphökslägtet.
*Hökhufvud. 11,656 har. 1,293 innev. (1896).
*Höks härad. 94,276 har. 19,345 innev. (1896).
*Hököpinge. 1,026 har. 929 innev. (1896).
*Hölder, J. v., afled 1887.
*Hölebo. 35,192 hat. 6,422 innev. (1896).
Hölsenejlika. Se Tunica, bot.
*Hölö, socken. 9,338 har. 1,700 innev. (1896).
*Hömb, socken. 1,708 har. 410 innev. (1896).
Hönsarv, bot., namn på örtslägtet Cerastium (se
d. o. Suppl.).
Hönsbet, bot. Se Sagina.
Hönsbär, hönson, bot., namn på en kornellart,
Cornus suecica.
Hönsgräs, bot. Se Sagina.
Hönsgåsen. Se Kappgåsen.
Hönskolera. Se Bakteriologi. Suppl., sp. 540, och
Kolera, sp. 1019.
Hönson. Se Hönsbär. Suppl.
*2. Höpken, A. J. von. Jfr »Riksrådet grefve A. J. von
H:s skrifter. Samlade och i urval utgifna af Carl
Silfverstolpe» (2 bd, 1891–93).
*Höppener, P., föddes d. 2 Mars 1725 och blef
filos. magister 1749. Han blef 1752 kanslist, fick
afsked 1759 och dog på Dufnäs. De i art. nämnda
partiskrifterna utgåfvos 1774. Hofrättens
memorial inlemnades i Febr. 1774. Jfr. O. Sylvan:
»P. J. Höppener» (i »Hist. tidskr.», 1893).
Hör, bot., folknamn på lin-dodra (se d. o.).
*Hör, socken. 6,206 har. 2,393 innev. (1896).
*Hörberg, P. Jfr E. Wrangels studie öfver H. i
»Kulturhist. meddel. utg. af Kulturhist. föreningen
för södra Sverige» (1894).
*Hörby, socken. 6,480 har. 3,238 innev. (1896). I
närheten af kyrkan ligger H. köpingslika
municipalsamhälle, med omkr. 1,300 innev., ändpunkt
för Hör–Hörby jernväg (13 km., fullbordad 1882) och
utgångspunkt för Hörby–Tollarps jernväg (se nästa
art.) och Eslöf–Hörby
järnväg (24 km., fullbordad 1897). På platsen finnas
gästgifvaregård, tingshus, läkare, apotek,
länslasarett, Frosta härads sparbank, många handlande
och flere industriella verk. Samhället gjorde 1897
ansökan om köpingsrättigheter. Sedan 1894 tillämpas
i H. ordnings-, byggnads- och brandstadgarna för
rikets städer samt helsovårdsstadgan.
Hörby–Tollarps jernväg utgör den mellersta länken i det system af
normalspåriga jernvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
