- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1155-1156

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huercal-Overa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


*Husaga. I Norge har husbondes rätt att
använda husaga afskaffats genom en lag af 1891.
J. H–r.

Husborrare, zool. Se Bostrichus.

*Husby. 1. H.-Erlinghundra, socken i Stockholms
län. 3,864 har. 963 innev. (1896).
— 2. H.-Lyhundra, socken i Stockholms
län, endast Lyhundra härad. 4,569 har.
893 innev. (1896). – 3. Socken i Kopparbergs
län. 41,318 har. 5,633 innev. (1896).
— 4. Kungs-H., socken i Upsala län.
2,648 har. 582 innev. (1896). —
5. H.-Långhundra, socken i Stockholms län.
8,117 har. 1,174 innev. (1896). — 6.
H.-Oppunda, socken i Södermanlands län. 6,903
har. 1,191 innev. (1896). — 7. H.-Rekarne,
socken i Södermanlands län. 9,952 har. 2,270
innev. (1896). — 8. H.-Sjutolft, socken i Upsala
län. 2,749 har. 694 innev. (1896).
— 9. Vestra H., socken i Östergötlands
län, endast Hammarkinds härad. 5,868 har.
1,124 innev. (1896). — 10. Östra H., socken i
Östergötlands län, Östkinds härad. 7,067 har.
1,715 innev. (1896). Jfr Aspveden. — 11. Tingslag,
omfattande endast Husby. 3.

Husejn, kalif. Se Imam 4.

*Husesyn. Jfr k. kung. d. 24 Mars 1884 och k. förordn.
d. 12 Maj 1892, enligt hvilken syn å allmänna
kronohemman m. m. skall hållas hvart femte år.

*Husförhör. Laurentius Paulinus var ej husförhörens
upphofsman. Redan d. 26 Jan. 1596 beslöt
Upsala domkapitel, att kyrkoherdarna på grund
af församlingarnas okunnighet »skulle visitera
kring om hela landet, hvar i sin socken». Men
Laurelius sökte såsom biskop i Strengnäs och
Upsala få idén förverkligad. Anbefallda i 1686 års
kyrkolag, infördes de såsom obligatoriska allmänt
genom konventikelplakatet af d. 12 Jan. 1726. —
Enl. k. förordn. d. 6 Aug. 1894 åligger det ej
längre kyrkoherdarna att föra husförhörsböcker. —
Förordningen om plikt och straff för dem, som försumma
bevistande af husförhör, d. 4 Dec. 1765 (Kyrkolag
kap. 2, § 9) har enligt 1888 års kyrkomötes beslut
upphört att gälla (se k. förordn. d. 21 Sept. 1888).

*Hushållningssällskap. Sällskapen afgifva efter
Landtbruksstyrelsen inrättande (d. 13 Dec. 1889) till
denna, ej till Landtbruksakademien, sin årsberättelse,
hvarjämte de i öfrigt stå i oafbruten förbindelse med
nämnda styrelse. Till följd af k. förordn. d. 29 Maj
1885 och d. 24 Maj 1895 tillkommer sällskapen, utom
en del af de afgifter, som ingå till Statskontoret
(jfr Bränvinslagstiftning. Suppl.), hvilken 1895–96
belöpte sig till 435,032 kr., endast en tiondedel af
bränvinsutskänknings- och minuteringsafgifterna,
hvilken s. å. steg till 694,344 kr. Numera utgifva
samtliga hushållningssällskap sina förhandlingar.

Hushållsgillen. Se Hushållningssällskap.

*Husie, socken. 1,282 har. 1,003 innev. (1896).

Huslök, bot., benämning på dels taklöken (Sempervivum
tectorum
), dels kärleksörten (Sedum Telephium).

Husmaskar, zool. Se Phryganea.

Husnäbbmusen, zool. Se Näbbmössen, sp. 10.

Hus- och byggnadsskatt. Se Grundskatt.

*Husqvarna. Taxeringsvärdet 1897 var 894,000 kr. Vid
H. tillverkas sedan 1896 äfven velocipeder. Platsen
bebos f. n. af 3,000 pers. Tillverkningsvärdet 1896
var 2 mill. kr. netto, arbetarnas antal 900. Samhället
har högre folkskola, vatten- och kloakledningar samt
elektrisk belysning.

*Husransakan. Nu gällande bränvinsförordning är af
d. 13 Juli 1887.

*Huss, M., dog i Stockholm d. 22 April 1890. Utdrag
ur H:s efterlemnade manuskript utgåfvos 1891 under
titeln »Några skizzer och tidsbilder från min lefnad.»
Jfr A. Alméns biografi öfver H. i »Lefnadsteckningar
öfver K. Vet. akad:s efter år 1854 aflidna ledamöter»,
III (1894).

Husslöjd. Se Slöjd.

*Hus-svamp. Jfr Träfrätare.

Hus-syrsan, zool. Se Syrsan.

Hustjufnad. Efter den ändring Sveriges strafflag år 1890 undergått
hemfaller hustjufnad under stadgandena om vanlig
tjufnad. Finlands strafflag af 1889 innehåller ej
häller någon särskild bestämmelse angående detta
brott. J. H–r.

Hutchinson [hö’ttsjinsön], stad i nordamerik.
staten Kansas, vid floden Arkansas. 8,682 innev.
(1890). Slagterier. Saltverk.

Hutsjeu, stad i kinesiska prov. Tsjekiang, nära södra
stranden af sjön Taihu. Omkr. 100,000 innev.

*Hutten, U. von (r. 11), besökte Wiens (ej Wieds)
universitet.

Huvamohel. Se Ceram. Suppl.

*Huxley, Th. H., var 1881–85 inspektor öfver
laxfisket, 1884–85 president i Royal society och
sedan 1892 medlem af »privy council». Han afled i
London d. 29 Juni 1895.

*Huy hade 14,486 innev. 1890.

Huygens [hö’jchens], Constantijn. Se Holländska
literaturen,
sp. 1422.

Huygens zoner [hö’jchens]. Se Zon. 2.

Huysmans [höjs-], Jorris Karl, fransk författare,
f. 1848 i Paris, af holländsk härkomst, en tid
tjensteman i franska inrikesministeriet, har med
naturkraftig talang skildrat abnorma företeelser
inom det materiella och själslifvet, utan att rygga
tillbaka för några anstötligheter. Han tillhörde
först med hull och hår den naturalistiska grupp, som
hyllade Zola såsom sin mästare. I denna anda skref
H. romanerna Le drageoir aux épices (1874), En ménage
(1881), À rebours (1884) m. fl., men var sedan bland
dem, som uppsade Zola tro och lydnad, hvarefter han
blef mystiker och i raffineradt estetiskt intresse
»omvände sig» till kristendomen samt paraderade dermed
i böcker, som på samma gång gjorde
reklam för hans tidigare omoraliska arbeten. Hans
Là-bas (1891) skildrar den modernaste magien och dess
orgier, En route (1896) är ett förhärligande af den
katolska kyrkans förmåga att föra en förlorad själ
till frälsning.

Huyssing. Se Hysing, Hans.

*Hübner, J. A. von, sedan 1888 grefve, dog 1892.

Hüffer, Hermann, tysk jurist och historiker, f. 1830,
blef 1855 docent i juridik vid Bonns universitet,
1860 e. o. professor och 1873 ord. professor derstädes
samt fick 1884 titeln »geheime justitieråd». Ledamot
af preussiska landtdagen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free