Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hannover ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Harpestreng, H. H:s »lägebog» utgafs 1826.
Harpidium, bot. Se Amblystegium. Suppl.
*Harplinge. 6,170 har. 2,987 innev. (1896).
Harqiqaw. Se Arkiko. Suppl.
*Harrach. — 6. F. von H., utnämndes 1892 till
k. professor.
*Harrie. 1. Lilla H. 780 har. 479 innev. (1896). —
2. Stora H. 1,283 har. 891 innev. (1896).
*Harring, H. P., utgaf »Das konst. Deutschland» i
Strassburg; hans häktning skedde i Solothurn. Hans
»revolutionära sträfvanden» i Norge bestodo i
utgifvandet af en tidning, »Folkets röst», och ett
svagt och enligt nutida åsigter tämligen harmlöst
drama Testamentet fra Amerika (1850). Troligtvis
var det slags fina tiggeri, som han utöfvade,
den egentliga orsaken till hans utvisning.
O. A. Ö.
Harris, ö bland Hebriderna. Se Lewis.
*Harrisburg hade 39,385 innev. 1890.
Harrison [-sön], stad i nordamerik. staten New
Jersey, vid Passaic river, som skiljer densamma
från Newark, till hvilket H. utgör förstad. 8,338
innev. (1890). Stålverk, trådfabriker.
*Harrison, J., tillverkade den första kronometern
1735.
2. Harrison [-sön], Benjamin, Amerikas
förenta staters tjugotredje president, sonson till
presidenten W. H. Harrison (se denne), f. i Ohio
1833, var till yrket advokat, men tjenade under
inbördeskriget i nordstaternas armé som öfverste
(1861) och brigadgeneral (1864). Han var 1880–86
medlem af senaten och valdes 1888 såsom det
republikanska partiets kandidat till president
samt tillträdde ämbetet d. 4 Mars 1889. Han
gjorde sig i synnerhet bemärkt som en fast
anhängare af Monroe-doktrinen. H. uppställdes som
republikanernas kandidat äfven 1892, men besegrades
af demokraten Cleveland. Sedan han 1893 nedlagt
presidentvärdigheten, öfvertog han en professur
vid Leland-Stanford-universitetet i Kalifornien.
J. Fr. N.
Harrisse [ha’rris], Henry, fransk-amerikansk historiker
och bibliograf, f. omkr. 1830 i Paris, af
nord-amerikansk härkomst, var en tid advokat vid
öfverdomstolen i New York, men har i många år varit
bosatt i Paris, der han uteslutande egnat sig åt
forskningar rörande Amerikas upptäcktshistoria. Han
har offentliggjort bl. a. Bibliotheca americana
vetustissima (på eng. 1866, en bibliografi öfver
alla 1492–1550 utgifna arbeten öfver Amerika), Jean
et Sébastien Cabot, leur origine et leurs voyages
(1882), Chr. Colomb, son origine, sa vie, ses voyages,
sa famille et ses descendants (2 bd, 1884–85), hans
förnämsta verk, och The discovery of North America
with an essay on the early cartography of the new
world (1892), ett af de innehållsrikaste verk, som
utkommo till jubelfesten.
*Harrogate hade 13,917 innev. 1891.
Harrslägtet, zool. Se Harren.
Harsdörffer, Georg Philipp. Se Tyska literaturen,
sp. 1090.
Harspringaren, zool. Se Lagorchestes.
*Harstad, f. d. socken, är i allo införlifvadt med
Väderstad.
Harsyresalt. Se Oxalsyra.
*Harte, F. Bret, var 1880–85 amerikansk konsul i
Glasgow och har derefter varit bosatt i London. Bland
hans senare arbeten må nämnas In the Carquinez woods
(1883; »I ensliga skogen», 1884), Maruja (1885;
svensk öfvers. 1890), Snowbound at Eagles (1886),
A Phyllis of the Sierras (1888; »ödemarkernas barn»,
1890), Cressy (1889; svensk öfvers. s. å.), A first
family of Tasajara (1892; »Herrskapet Harkutt»,
1893) och Colonel Starbottle’s client (1892;
»Öfverste Starbottle och hans klient», 1893). Af
H:s »Skizzer och berättelser» hafva i svensk öfvers.
utkommit ytterligare två häften (1886, 1889) samt en
ny, samlad uppl. 1895.
*Hartelius, T. J., tog 1887 afsked från
öfverlärarebefattningen och afled d. 22 Juli 1896
på Grimstorp, i Vestergötland. 1891 utgaf han Min
lefnadsteckning samt smärre dikter.
Hartenau, grefve von. Se Alexander, prins af
Battenberg. Suppl.
*Hartford hade 53,230 innev. 1890.
Hartgummi (af T. hart, hård). Se Ebonit och Kautsjuk.
*Hartig. — 2. Th. H. lemnade professuren 1878 och
afled 1880.
*Hartington, S. C. C., efter sin faders död (1891)
hertig af Devonshire, utbytte 1882 ministerposten för
Indien mot krigsministerportföljen i Gladstones andra
kabinett och afgick med detta i Juni 1885. Han vägrade
att inträda i Gladstones tredje ministèr (1886),
emedan han ogillade dennes home-rule-politik, och
blef jämte Chamberlain ledare för de s. k. liberale
unionisterna och inträdde i Juni 1895, såsom
president i Privy council, i den konservative
Salisburys tredje kabinett.
*Hartlepool hade 21,271 innev. 1891, tillsammans med
West H. 42,710 innev.
*2. Hartman, K., dog i Örebro d. 19 April 1884.
*3. Hartman, R. V., dos i Gefle d. 3 Aug. 1891.
Hartman, Ellen, skådespelerska. Se Hartmann, E. Suppl.
*Hartmann, K. R. Eduard von. Af hans arbeten
må vidare nämnas Phänomenologie des sittlichen
bewusstseins (1879; 2:dra uppl. 1886), Das religiöse
bewusstsein der menschheit (1881; 2:dra tillökade
uppl. i 2 bd, »Religionsphilosophie», 1888) och
Ästhetik (2 bd, 1886–87). H. har äfven gjort mycket
beaktade inlägg i judefrågan, spiritismen, Wagnerismen
m. m. Hans senaste arbete är Die sozialen kernfragen
(1894). Ett urval af hans arbeten utgafs i 9 bd
1885–90. Jfr E. Wrangel: »E. von H:s estetiska system i
kritisk belysning» (i Lunds univ:s årsskr. 1889–90).
Hartmann, Ludwig, tysk musikskriftställare, f. 1836,
studerade under Moscheles, Hauptmann och Liszt,
uppträdde äfven som pianist och tonsättare, men egnade
sig sedan uteslutande åt musikaliskt skriftställeri
i »Dresdenerzeitung», »Tonhalle», »Musikalisches
wochenblatt» o. s. v. H. är den kanske mest objektive
och sansade af alla wagneristiska recensenter,
hvadan hans utlåtanden oftast kunna underskrifvas
äfven af icke wagnerister. Särskildt gäller detta
hans ypperliga festskrift Richard Wagners Tannhäuser
(1895), hvari han, med anledning af det påstådda
oförståendet från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
