Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hajdú Szoboszló ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hajdú Szoboszló [såbåslå], stad i ung. kom. Hajdú,
vid jernvägen Debreczen-Püspök Ladány. 14,728
innev. (1890).
*Hajom. 3,996 har. 1,373 innev. (1896).
*Hajslägtet. Se äfven Hammarhajar och Ängelhajslägtet.
*Hakarp. 4,055 har. 4,152 innev. (1896).
Hakata, stad i japanska prov. Chikuzen, på norra
kusten af ön Kiusiu, ö. om Fukuoka, från hvilken
den är skild endast genom en flod. Omkr. 25,000
innev. Vigtig handels- och industristad, med
företrädesvis siden- och bomullsfabriker.
Hake, ytmått i Östersjöprovinserna, ursprungligen
ett så stort jordområde (hakeland), som kunde
skötas af en bonde med ett par oxar, sedermera så
mycket jord, att en bonde (hakebonde) derpå kunde
vara fullsutten. Under 1500–1700-talen bodde vanligen
flere bönder på en hake. Nu för tiden är 1 hake =
ett jordområde, som lemnar 500 rubel i afkastning.
Hakepistol, krigsv. Se Hakebössa.
Hakgång. Se Ur, sp. 1504.
Hakim-chatt. Se Kaimmakam.
Hakkert, J. Se Hackaert.
*Hakodadi, i prov. Oshima, hade 66,333 innev. 1894.
Hákonarmál, Isl. Se Håkansmål.
Halai, handelsplats i landskapet Hamasen i nordöstra
Abessinien vid Tarantapasset, genom hvilket vägen går
från Masaua till Adua. H. omnämnes redan i »Periplus»
(i slutet af 1:sta årh. af vår tideräkning) under
namnet Koloë på vägen mellan Adulis och Axum.
Halaka (Halacha). Se Hagada och Talmud.
Halali, rop och fanfar vid parforce-jagt på vildsvin
och hjort, då villebrådet är så uttröttadt af hetsen,
att det stannar framför hundsläppet. Halali blåses
ock under s. k. släp- eller schnitzeljagter, när
man anser »räfven» vara tagen af hunddrefvet.
*Halanzier-Dufresnoy dog 1896.
*Halberstadt, hade 41,321 innev. 1895. 1883–86
måste man rifva domkyrkans båda smärta torn för
att förekomma deras instörtande, men de hålla nu på
att återuppbyggas. Staden är numera icke säte för en
appellationsdomstol (endast landgericht). Furstendömet
H. hade tillsammans med grefskapet Regenstein en
areal af 1,820 qvkm.
Halda, en af urmakaren H. Hammarlund 1887
anlagd fickursfabrik i Bleking, vid Mörrumsån,
midt emot Svängsta station å Karlshamn–Vislanda
jernväg. Fabriken, der de första fickur i Sverige
tillverkats medelst maskiner, tillhör ett aktiebolag
och sysselsätter omkr. 50 arbetare. Vid H. tillverkas
jämte vanliga fickur och skrifmaskiner s. k. telur,
en vid telefonväsendet både inom och utom Sverige
mycket använd apparat för beräkning af tidsåtgången
vid telefonsamtal, hvilken medelst signal varskor
den talande något innan den stadgade samtalstiden
är slut. Vidare tillverkas en liten maskin kallad
telekron, hvilken automatiskt, under egarens bortovaro,
svarar alla i telefonen påringande när egaren
träffas för samtal. H. urfabriks tillverkningar
(remontoarer) äro fullt jämförliga med de bästa
utländska. Tillverkningen hade 1896 ett värde af
100,000 kr.
Haldefjäll. Se Maanselkä.
Hale [hel], Horatio, nord-amerikansk språkforskare,
f. 1817 i New Hampshire, d. 1897, till yrket advokat i
Ontario, medföljde Ch. Wilkes’ Stilla-hafs-expedition
(1838–42) och bearbetade den etnografiska och
filologiska afdelningen af dess för kännedomen om
de australisk-polynesiska folkstammarna epokgörande
reseberättelse United states exploring expedition
(1846). Han utgaf 1883 The iroquois book of rites
och sedermera flere skrifter öfver indianstammar.
*Halévy. 1. J. F. E. F. H. Hans opera »Andorradalen»
gafs i Stockholm 1888. — 2. Leon H. afled 1883. —
3. Ludovic H. Se Rättelser, bd. 18, sp. 841. H. vardt
1884 ledamot af Franska akademien. Bland hans fina
novellistiska arbeten äro till svenska öfversatta
»Criquette» (1884), den ytterst omtyckta »Abbé
Constantin» (1882; 1885), satiren »Herrskapet
Cardinal» (1891) och »Invasionen» (1893) m. fl.
Halfa-gräs, bot. Se Alfa. Suppl.
*Halfaporna benämnas äfven pysslingar.
*Halfblod. Se äfven Korsning.
Halfbottenstock. Se Spant.
Half-breeds [hāf-brīds], Eng., blandfolk. Se
Bois-brulés. Suppl.
*Halfdan. Se Ynglingaätten, sp. 107.
Halfhake, krigsv. Se Hakebössa.
Halfkorpus, en boktryckarestil. Se Perl.
Halfparalleller. Se Fästningskrig, sp. 635.
Halfpelare. Se Pilaster.
Halftimmer. Se Spant.
Halft namngifna bolag. Se Kommanditbolag.
Halftyg. Se Papper, sp. 724.
*Halfvallonsmide. Rad 4 står Härdsmide bör vara
Tysksmide.
*Halfvingade insekter bör vara Halfvingar.
Haffylle. Se Ylleindustri, sp. 98.
*Halfås, f. d. socken, har till alla delar uppgått
i Ryda.
Halfädelstenar. Se Ädelstenar.
Halgan, en af Loyalty-öarna (se d. o.).
Haliákmon. Se Vistritza.
Halievtik (Grek. halievtike, näml. techne,
fiskare-handtverk), den del af den praktiska
teologien, som sysselsätter sig med
missionsverksamheten.
*Halifax. 1. Stad i England, utgör sedan
1888 eget grefskap, med en areal af 34,45 qvkm. med
89,832 innev. 1891 (1895 beräknades folkmängden
till 93,813 pers.). — 2. Nova Scotias hufvudstad,
38,556 innev. 1891, utgångspunkt för kanadiska
Pacifik-banan och ändpunkt för 5 transatlantiska
kablar.
*Halifax, Sir Charles Wood, afled 1885.
*Hall, socken. 3,396 har. 242 innev. (1896).
*Hall. Elevantalet var före d. 1 Maj 1888
begränsadt till 150, för hvilka kolonien från
fångvårdsanstalternas besparingskassor åtnjöt ett
bidrag af 50 öre om dagen för hvarje, men K. M:t
medgaf d. 13 April 1888 att elevantalet fick ökas
med 25. 1895–96 var det 175, med en medelålder vid
årets början af 15,25 år. Totalkostnaden för hvarje
gosse uppgick till 295 kr. 73 öre eller 80,7 öre
per dag. Från anstaltens öppnande till d. 1 Juli
1896 hafva der upptagits 595 gossar, af hvilka 241
(40,5 proc.) voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
