Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grönlandsfalken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Gudmuntorp. 3,101 har. 1,283 innev. (1896).
Guds ord. Se Ordet.
*Gudstjenst (sp. 185). Den nu gällande handboken är
af 1894.
Gudvalla. Se Roma.
Guelph [goelf; hårdt g], stad i Canada, prov. Ontario,
s. v. om Toronto, vid Grand Trunk-jernvägen och
vid Speed river (biflod till Grand river), som der
bildar ett stort fall, hvilket användes af dervarande
fabriker. 10,539 innev. (1891).
Guereza, zool. Se Koloberna.
*Guérin, Jules, fransk läkare, afled 1886.
*Guernsey har en areal af 64,8 qvkm., med 35,287
innev. (tills. med Herm och Jethou).
*Guerrazi, F. D. Medlemmarna i triumviratet voro G.,
Montanelli och Mazzoni (ej Mazzini).
*Guerrero. 1. Staten har en areal af 66,477 qvkm.,
med en folkmängd 1895 af omkr. 417,600 pers.
Guerrini, Olindo, italiensk skald, känd under
psevdonymen Lorenzo Stecchetti, f. 1845,
blef juris doktor i Bologna 1868 och sedermera
universitetsbibliotekarie derstädes. Hans lyriska
diktsamling Postuma (1877; 17:de uppl. 1890), som
utgaf sig för att vara en i lungsot afliden ung mans
efterlemnade verk, företedde en egendomlig blandning
af kärf realism och äkta poetiska drag. Med detta
arbete och Nova polemica (1878; 9:de uppl. 1890)
införde G. »verismen» (realismen) i den italienska
lyriken. Hans ståndpunkt innebär fejd mot verldslig
och kyrklig auktoritet, häfdande af den glada
lefnadsnjutningens och sinlighetens rätt samt å
andra sidan verldssmärta och längtan efter döden. För
öfrigt har G. författat satiriska, biografiska och
literärkritiska skrifter samt utgifvit äldre literära
kuriositeter m. m.
Gugerner, folkstam. Se Sigambrer.
Guide-rope [gejd råp], Eng., »släplina». Se
Luftballong. Suppl.
Guido, påfven Paschalis III:s ursprungliga namn.
*Guido Aretino föddes enligt nyare forskningar icke i
Arezzo, utan i trakten af Paris, der han uppfostrades
i klostret S:t Maur les Fossés och hvarifrån han kom
först till Pomposa vid Ferrara och sedan, fördrifven
genom munkarnas afund, till Arezzo, der han genom sin
lärdom och sina musikaliska uppfinningar skapade sig
ett rykte, som nådde påfvens öron och förskaffade
honom prioratet i klostret Avellana. Han dog
sannolikt först omkr. 1050.
Guido de Columna, italiensk författare från
1200-talet. Se Trojasagan, sp. 759.
Guidoniska handen. Se Guido Aretino.
Guiffrey [giffrē; hårdt g], Jules Joseph, fransk
konstskriftställare, f. 1840 i Paris, juris licentiat,
sedan 1866 anställd i Archives nationales, har
författat bl. a. Antoine van Dyck, sa vie et
son oeuvre (1881), G:s förnämsta arbete, och La
tapisserie depuis le moyen âge jusqu’à nos jours (2
bd, 1885). G. utgaf 1869–72 en samling af katalogerna
öfver franska konstakademiens utställningar under
perioden 1673–1800 (42 bd).
Guija [gija; hårdt g], Lagunade, sjö i
Central-Amerika, staterna Salvador och Guatemala,
omkr. 30 km. lång i ö. och v. och 10 km. bred,
omkr. 1,000 m. öfver hafvet. Den omgifves af en
väldig krans slocknade vulkaner, upptager flere mindre
strömmar och har aflopp till Rio Lempa i Salvador.
*Guildford hade 14,316 innev. 1891.
Guildford [gi’llförd], earl of. Se North, Fr.
*Guild hall. Se vidare London, sp. 67.
*Guiliani, G. B., dog 1884 i Florens.
*Guillaume, C. J. B. E., skapade under 1880-talet ett
stort antal byster och statyer, bland hvilka särskildt
må nämnas statyn öfver Claude Bernard (1886). Han
blef 1882 professor i estetik och konsthistoria
vid Collège de France och 1891 direktör för franska
akademien i Rom.
*Guillemin, A. V., utgaf vidare Le monde physique
(5 bd, 1880–85) och Petite encydopédie populaire
(12 bd, 1886–91) samt afled 1893.
Guillet [gijä’; hårdt g], Marie. Se Cazin. Suppl.
*Guinea. Såsom nordgräns betraktar man ock Kap
Roxo under 12° 19’ n. br., straxt s. om Casamances
mynning. Genom Bingers forskningar har det visat sig,
att man numera knappast kan anse Kongbergen såsom
befintliga, och att G:s floder hafva sina källor
vida längre in i landet än man förr antagit, ehuru
få äro segelbara något längre stycke. Regntiden
är, åtminstone s. om 5° n. br., dubbel, från
April till Juli samt under Okt. och Nov. Bland
för G. karakteristiska trädslag må anföras det
äfven i Sudan utbredda baobab, åtföljdt af de
närstående slägtena Bombax och Eriodendron,
vidare trädlika ormbunkar och flere palmarter,
framförallt oljepalmen (Elaeis guineensis), vinpalmen
(Raphia vinijera) och andra arter med jättestora
bladknippen äfvensom klättrande rotangpalmer. På
Loangokusten är Pandanus candelabrum bestämmande för
landskapets utseende. Tillhörande den vestafrikanska
subregionen af etiopiska regionen karakteriseras
G:s djurverld genom förekomsten af gorillan och
chimpansen, penselsvinet (Potamochoerus peniallatus),
insektätareslägtet Potamogale, flere markattslägten
och antiloper, hvilka äro egna för Vest-Afrika, men
saknas i Öst-Afrika. — Européerna räkna nu nästan hela
G. till sitt intresseområde. Närmast s. om Kap Roxo
ligger det portugisiska G. till vattenskillnaden
mellan Cassini och Compony, omkr. 37,000
qvkm. (endast protektorat), derefter följa franska
G. (förr kalladt Rivières-du-Sud), den britiska
kolonien Sierra Leone, republiken Liberia, till
Kap Palmas, franska G., engelska Guldkust-kolonien,
tyska Togo-området, franska Dahome et dépendances,
engelska kolonien Lagos, det engelska Niger coast
protectorate, tyska kolonien Kamerun, franska Kongo
(endast på en kort sträcka vid Kap San Juan afbrutet
genom en spansk besittning). Med Frankrike dela
Portugal och Kongostaten besittningen af Nedre Guinea.
*Guinea-kompaniet. Se Afrikanska kompaniet. Suppl.
Guineaströmmen. Se Haf, sp. 474.
Guines [gi’n; hårdt g], stad i franska
depart. Pas-de-Calais, i en lågland trakt, 27
km. n. ö. om Boulogne, vid södra änden af en 6
km. lång kanal, som går till Calais-kanalen. 3,745
innev. (1891). I G., som från 1360 till 1559 tillhörde
England, ingingos 1520 och 1546 fördrag mellan Frans
I och Henrik VIII.
Guines [gines; hårdt g], Los (fullst. San Julian de
los Guines), stad på Cuba, 40 km. s. ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
