Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gram-molekyl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bibliotekarie hos ärkebiskopen af Canterbury. Han utgaf
en mycket berömd och mycket spridd Short history
of the english people (1874), sedermera omarbetad
i 4 dlr med titeln A history of the English people
(1877–80; »Engelska folkets historia», 1884–87),
behäftad med mänga slarffel i afseende på fakta,
men utmärkt genom en fängslande stil samt nya och
originella synpunkter. I The making of England (1882)
skildrade han den engelska statens uppkomst.
Greenaway [grinaoē], Kate, engelsk tecknarinna, bosatt
i Hampstead vid London, har vunnit verldsrykte genom
sina skildringar ur sagans och barnens verld. Hennes
förtjusande bilder af barn i drägter i »Queen Anne
style» hafva förskaffat den beqväma och naturliga
engelska barnkostymen vidsträckt spridning. Miss
G. har illustrerat bl. a. »Under the window» (1879),
»The children of the parsonage» (1880), »Birthday-book
for children» (s. å.), Knox’ »Fairy gifts» (1881),
Gilberts »Little Ann» (1883), Mavors »English
spelling-book» (1885) och E. Brownings dikt »The
pied piper of Hamelin» (1891).
Greenbush [grīnbösj], stad i nord-amerik. staten New
York, vid Hudson, midt emot Albany, med hvilket det
är förenadt genom tre broar, derför äfven kalladt
East Albany. 7,300 innev. (1890).
*Greene. — 2. G. W. G. dog 1883.
*Greenock, beläget 33 km. nedanför Glasgow, hade
63,512 innev. 1891.
Greenockit [grin-], miner., ett efter lord Greenock
uppkalladt, vid Bishopton i England funnet,
sällsynt mineral, som utgöres af svafvelkadmium och
kristalliserar i hexagonala pyramider. P. T. C.
Green river [grīn ri’vör]. 1. Flod i
nord-amerik. staten Kentucky, förenar sig vid
Evansville i Indiana med Ohio. Längd omkr. 450
km. Den har gjorts segelbar till Greenville, 320 km. —
2. Colorados källflod, upprinner i staten Wyoming
vid Fremonts peak i Wind river range, går genom en
väldig cañon genom Uintah-bergen och förenar sig under
38° 20’ n. br. med Grand river till Colorado. Längd
omkr. 1,030 km.
*Greenwich, förstad till London, hade 1891 såsom
parlamentsvalkrets 78,167 innev. Dess observatorium
ligger 2° 20’ 15" v. om Paris’.
Greenville [grīnvill], stad i
nord-amerik. staten Syd-Karolina, vid
Reedy river och flere jernvägslinier. 8,607
innev. (1890). Baptistuniversitet (Furman university)
och teologiskt seminarium.
*Grefve. Grefskapet Vasaborg (sp. 1490) bortgafs
d. 20 Aug. (ej Maj) 1646. — Ett fideikommiss med titel
grefskap — det enda i Sverige — är Börringe-kloster
(se d. o.) och Fiholm, som bilda grefskapet
Beck-Friis.
*Grefvefejden. Se vidare Wullenwever.
*Grefvie. 1. Socken. 4,558 har. 1,822
innev. (1896). — 2. Mellan-Grefvie. Socken. 441
har. 286 innev. (1896). Annexet heter numera Södra
Åkarp. — 3. Östra Grefvie. Socken. 608 har. 589
innev. (1896). Moderförsamlingens namn är numera
Vestra Ingelstad.
*Greg, W. E., afled 1881 i Wimbledon.
Greger Magnusson. Se Läma.
Greger Mattsson. Se Lilja.
Gregersson, Mattias. Se Mattias
Gregersson.
*Grégoir, E. G. J., dog 1890.
Gregorianska sången. Alla de Gregorius den store
tillskrifna reformerna i katolska kyrkosången
böra, enligt Gevaerts senaste forskningar, snarare
tillskrifvas Gregorius II eller Gregorius III.
*Gregorius, påfvar. — G. I, den store, G. II
och G. III. Om deras ställning till den katolska
kyrkosången se föreg. art.
*Gregorius Laurentii Borastus (af Grek. boreas,
norr, asty, stad, köping, »från Norrköping») var de
polske Vasarnas literäre vapendragare i kampen emot de
svenske. Om honom se vidare H. Wieselgren: »Gregorius
Borastus» (i »Hist. tidskr.», bd 2, 1882).
*Gregorovius, F., skref vidare bl. a. Geschichte der
stadt Athen im mittelalter von der zeit Justinians
bis zur türkischen eroberung (2 bd, 1889). Han afled
i München 1891.
Greif, Martin, psevdonym för tyske förf. Herm. Frey
(f. 1839).
*Greifswald hade 22,775 innev. 1895. G. var
under den svenska tiden säte för en hofrätt,
och till G. förlades 1803 det 1802 till Stralsund
förflyttade Wismarska tribunalet (sedan 1810 kalladt
öfverappellationsrätten). – Freden med Danmark (r. 2
nedifr.) slöts 1720.
*Greigh. Slaget i Tjesmeviken stod d. 6–7 (ej
d. 8) Juli 1770. Den i slutet af art. nämnde Samuil
Alexejevitj G. föddes 1827, var finansminister 1878–80
och dog 1887 i Berlin.
Greiner, Otto, tysk tecknare och litograf, f. 1869
i Leipzig, var elev af Liezenmayer i München,
men slöt sig sedermera i Rom och Leipzig mera till
M. Klinger. G. hör till de yngre konstnärer, som
framkallat en plötslig lyftning af litografiens
konst. Han utför företrädesvis pennteckningar på
sten, med en sjelfve Menzels konst öfverträffande
finhet, så att många blad göra intrycket af en
radering. Dessutom utmärker han sig för en egenartad
uppfattning af den nakna kroppen. Bland hans arbeten
märkas en serie porträtt af konstnärskolleger i
München samt de stora bladen Bacchanal, Herakles
och Atlas, Herakles vid skiljovägen m. fl. G. har
äfven raderat några satyrscener, hvarjämte han utfört
förträffliga pastell- och kritteckningar samt studier,
af hvilka några finnas i museerna i Leipzig och
Dresden samt i privatsamlingar i Trieste, Freiburg
o. s. v. J. K–e.
Greip, M. Se Grep.
*Greiz hade 22,296 innev. 1895.
*Grekiska kyrkan. 1878 gjorde sig den serbiska kyrkan och 1885 den
rumanska oberoende af patriarken i Konstantinopel.
*Grekiska literaturen. Se Rättelser, bd 18, sp. 840.
Grekisk-katolska kyrkan l. grekisk-orientaliska
kyrkan, detsamma som grekiska kyrkan (se d. o.).
*Grekland. Se Rättelser, bd 18, sp. 840, hvartill bör
läggas, att slaget vid Evrymedon (sp.
1535) stod 465 och slaget vid Mantineia (sp.
1536) stod 420 samt att Kleomenes III (sp. 1538)
ej stupade vid Sellasia.
Om statsskicket i Athen i äldre tider (sp. 1533)
se vidare Solon och Aristoteles. Suppl.
Ny-Grekland (sp. 1541), officielt Hellas, har enligt
Strelbitskys beräkning en areal af 65,119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
