- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
955-956

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goosen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lindström: »Anteckningar om Gotlands medeltid» (1892–95).

Gotlands artillerikår (n:r 7) utbröts 1886 ur Gotlands
nationalbeväring och utgöres af 2 batterier och
ett fästningskompani med en stamtrupp af 100 man,
förlagd i Visby. Kårens fredsstyrka uppgår till 11
officerare, 11 underofficerare och 102 manskap
(af hvilka 25 konstaplar och 2 trumpetare).
C. O. N.

Gotlands infanteriregemente (n:r 27) bildades
1886 ur Gotlands nationalbeväring och utgöres
af 2 bataljoner. Dess fasta personal består
af 60 officerare, 47 underofficerare och
musikunderofficerare, 4 civilmilitärer och
192 volontärer (af hvilka 140 korpraler och
12 spel). Regementets chefsstation är Visby
och mötesplats Visborgs slätt nära staden.
C. O. N.

Gotlands jernväg. Se Gotland. Suppl.

Gotlandslagen. Se Landskapslagar.

*Gotlands nationalbeväring upphörde i sjelfva
verket att finnas till genom bestämmelse af år
1886, ehuru benämningen bibehölls till slutet
af 1892. Gotlands stridskrafter utgöras numera af
Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår,
hvilka med afseende på tjensten på platsen stå under
befäl af chefen för förstnämnda regemente. Samma
bestämmelser rörande värnpligt o. d. gälla numera på
Gotland som på fastlandet.

Gotlands Norra domsaga sammanfaller med Gotlands
norra härad
(se d. o. Suppl.).

Gotlands Norra härad omfattar socknarna Visby Norra
landsförsamling, Endre, Hejdeby, Barlingbo, Ekeby,
Roma, Björke, Follingbo, Akebäck, Fole, Lokrume,
Vestkinde, Bro, Hejnum, Bal, Källunge, Vallstena,
Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Othem,
Boge, Hangvar, Hall, Lärbro, Hellvi, Rute, Fleringe,
Bunge, Fårö, Gothem, Norrlanda, Hörsne med Bara,
Dalhem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Vänge,
Buttle, Guldrupe, Östergarn, Gammelgarn, Ardre,
Kräklingbo, Ala, Anga. 1,777,5 qvkm. 21,537
innev. (1896).

Gotlands Södra domsaga sammanfaller med Gotlands
Södra härad
(se d. o. Suppl.).

Gotlands Södra härad omfattar socknarna Stenkumla,
Vesterhejde, Träkumla, Vall, Hogrän, Atlingbo,
Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Hejde,
Väte, Klinte, Fröjel, Öja, Hamra, Vamlingbo, Sundre,
Hafdhem, Näs, Grötlingbo, Fide, Rone, Eke, Alfva,
Hemse, Hablingbo, Silte, Eksta, Sproge, Fardhem,
Linde, Lojsta, Levede, Gerum, När, Lau, Burs,
Stånga, Alskog, Lye, Garde, Etelhem. (Någon Visby
Södra landsförsamling finnes ej.) 1,359,5 qvkm. 22,685
innev. (1896).

*Gotska Sandön har enligt nyare mätningar en areal
af 3,601 har. Om öns naturbeskaffenhet se G. Eisen
och A. Stuxberg: »Bidrag till kännedomen om G. S.»
(i »Öfversigt af k. Vet.-akad:s förhandlingar»,
1868) och J. G. Andersson: »Mellan haf och dyner»
(i »Sv. turistföreningens årsskrift», 1895).

Gottfridsdal. Se Gårdveda (äfven i Suppl.).

Gottfried Flamberg, psevdonym. Se Ebrard.

*Gottman, L. Se Rättelser, bd 18, sp. 840.

Gott mit uns, T., »Gud med oss», ett af konung Gustaf
II Adolfs valspråk.

*Gottröra, socken. 5,112 har. 756 innev. (1896).

*Gottschall, R. von, upphöjdes 1877 i ärftligt
adelsstånd. Han lemnade 1888 redaktörskapet
för »Unsere zeit» och »Blätter für literarische
unterhaltung». På senare tiden har han hufvudsakligen
skrifvit romaner.

*Gouda [chauda’] hade 20,037 innev. 1891.
I G. fanns förr ett birgittinkloster, Mariae
stella,
dotterkloster från birgittinklostret i
’sHertogenbosch.

Gouda,[chauda’], Cornelius von. Se Houtman.

*Gough, J., afled i Filadelfia 1886. En samling
af hans nykterhetsföredrag utgafs 1890 i svensk
öfvers. under titeln »Eko från talarestolen» (2:dra
uppl. 1892).

*Goujon, J., dog 1567 eller 1568.

Goulburn [gōlbörn], stad i brit. kolonien Nya
Syd-Wales, vid Wollondilly river och jernvägen
Sydney–Albury–Melbourne. Omkr. 12,300 innev. (1894). Säte
för en anglikansk och en katolsk biskop.

*Gould, Jay, f. 1836, dog i New York 1892. De genom
G. byggda eller af honom beherskade jernvägarnas
sammanlagda längd anslås till 40,000 km. Han
efterlemnade en förmögenhet af omkr. 350 mill. kr.

*Gould, B. A., återvände 1885 till Boston och utgaf
der en inflytelserik »Astronomical journal», som
1849–61 hade redigerats af honom, men legat nere under
hans vistelse i Syd-Amerika. Till G:s »Uranometria
argentina» sluta sig vidare hans zonkatalog, med
noggrant angifvande af 73,160 stjernors på södra
himmelen läge, och hans generalkatalog, upptagande
32,448 dylika stjernor. Död i New York 1896.

Gould [gåld], Sabine Baring-G. Se
Baring-Gould. Suppl.

Goulette [göulä’tt], La, franska namnet på Goletta
(se d. o.).

*Gounod, C. F., dog d. 18 Okt. 1893. Bland hans
senaste arbeten böra främst nämnas oratorierna
Rédemption (1882) och Mors et vita (1885).

Goura coronata, zool. Se Krondufvan.

Gourock [gou-], hafsbad i skotska. grefskapet Renfrew,
nära Ciydes mynning, 2 km. nedanför Greenock. 4,475
innev. (1891).

Gouru-nöten. Se Olacineae.

Govan [gå’vvn], stad i skotska grefsk. Lanark, vestlig
förstad till Glasgow, på Clydes venstra strand,
med stora skeppsvarf, maskinfabriker, jerngjuterier
m. m. 63,625 innev. (1891).

Govean, Felice, italiensk publicist och dramatiker,
f. 1819 i Piemont af högadlig slägt, blef
tjensteman i ett försäkringsbolag, sedermera
skådespelare och arbetade en längre tid som
typograf. 1848 uppsatte han med J. B. Bottero
den demokratiska tidningen »Gazzetta del popolo»,
som vann mycket stor spridning. Samtidigt verkade
han på folket med patriotiska lefnadsteckningar och
originella kraftdramer, som genom bjert färgläggning
och antiklerikal tendens voro afsedda för
söndagspubliken, bl. a. I valdesi, Gesù Cristo
(»Jesus Kristus», 1875), L’assedio cd Torino,
Il Guttemberg
och Maometto.

Governor’s Harbour. Se Eleuthera. Suppl.

*Gower, J. Hans Confessio amantis trycktes
af Caxton 1483 (ej 1493, såsom det står å

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free