Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giessen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för observatoriet vid Kapstaden, har med heliometer
utfört parallaxbestämningar vid Venus-passagerna 1874
(å Mauritius) och 1882 (i södra Afrika) samt vid Mars’
opposition 1877 (å Ascension), verkställt vidsträckta
longitudbestämningar i Afrika och Asien, organiserat
den geodetiska uppmätningen af södra Afrika (sedan
1883), undersökt fixstjernors parallax, tagit
stjernfotografier af hela södra himmelen emellan
20° och polen samt i samband med de förnämsta
observatorier inledt iakttagelser af åtskilliga
småplaneter för noggrant bestämmande af solparallaxen.
*Gillberg. 1. Härad omfattar bland andra socknar
hela Svanskog. 1,268 qvkm. 16,507 innev. (1895). —
2. Kontrakt. 1,507 qvkm. 20,108 innev. (1895).
*Gillberga. 1. Socken i Södermanlands län. 5,458
har. 1,206 innev. (1895). — 2. Socken i Värmlands
län. 20,809 har. 2,950 innev. (1895).
Gillbergska barnhusinrättningen i Upsala, grundad på
en af borgare och tjenstemän till firande af Karl
XIV Johans regeringsjubileum 1843 bildad barnhusfond,
har namn efter handlanden i Upsala Gabriel Vilhelm
Gillberg (född d. 29 Sept. 1801 i Tegelsmora,
död d. 23 Mars 1890 i Upsala), hvilken till fonden
testamenterade hufvuddelen af sin förmögenhet, öfver
1 mill. kr. Fondens behållning vid 1896 års slut var
1,245,834 kr. Enligt reglem. af d. 11 Juli och 12
Sept. 1894 har inrättningen till ändamål, att åt barn
(företrädesvis späda barn), som i fattigvårdshänseende
tillhöra Upsala samhälle, bereda vård och uppfostran
samt att i öfrigt verka för en förbättrad vård
af fattiga barn i Upsala. Stiftelsens hufvudman,
magistraten och borgerskapets äldste, utse en
direktion af 5 personer. Inrättningens verksamhet
är anordnad hufvudsakligen efter grunderna för
Allmänna barnhusinrättningen i Stockholm (se d. o.),
dock antagas barn endast från Upsala stad och utan
kostnad för kommunen, hvarjämte inlösen af barn i
regeln ej förekommer. — I barnhuset å lägenheten
Tullgarn (i stadens sydligaste del, invid Fyrisån)
intagas späda barn för vård. Vid 8 à 10 månaders
ålder utackorderas de i hem, mest å landet, för
uppfostran till 15 års ålder. Jämväl andra barn än
stiftelsens egna kunna i vissa fall få tillfällig vård
å barnhuset. Vid barnhuset äro anställda 1 läkare,
1 föreståndarinna och nödig betjening. Barnantalet
vid 1896 års slut utgjorde: å barnhuset 11, utom
barnhuset 109. En barnkrubba i förstaden Peterslund
understödes af barnhusfonden. — Fosterlön för
barn i 1:sta och 2:dra lefnadsåret är 100 kr., i
3:dje–5:te 75 kr., i 6:te och i följande 60 kr. —
Uppsigten öfver utomhusbarnen bestrides af inspektör
och ombud i orterna. Till nitiske fosterföräldrar
lemnas belöningar i penningar eller minnesgåfvor.
K. W. H.
*Giller. Se Djurfång. Suppl.
Gilles [ṡjill], Fr. Se Aegidius den helige. Suppl.
*Gillhofs kapell ingår i Hacksås kommun, Jämtlands
östra fögderi. 308 innev. (1895).
*Gilljam, G. F., upphörde 1883 att vara rektor
vid Norra latinläroverket och återgick till sin
lektur. Han valdes i April 1887 såsom tullskyddsvän
af Gefleborgs läns landsting till ledamot af
riksdagens Första kammare, hvilken insatte honom
till ledamot i Konstitutionsutskottet 1888–91. I
den 1890 tillsatta komitén för afgifvande af förslag
rörande ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor
vid småskolor var G. ordförande. G. kallades d. 6
Nov. 1891 (efter G. Wennerberg) till statsråd och chef
for Ecklesiastikdepartementet. Under den tid, som
gått sedan dess, hafva inga större omorganisationer
på kyrko- eller undervisningsväsendets områden
genomförts. I fråga om de allmänna läroverkens
ombildning och de klassiska språkstudiernas utrymme på
läroplanen intager G. en konservativ ståndpunkt. Vid
på hösten 1896 af Gefleborgs läns landsting företaget
val till Första kammaren blef G. ej omvald. Han är
hedersledamot af Göteborgs Vet. o. Vitt. samhälle
(1893) och af Fysiograf. sällsk. i Lund (1895).
*Gillmore, Q. A., dog 1888.
*Gillstad, socken. 1,514 har. 419 innev. (1895).
*Gil Vicente dog 1557. Om honom se vidare Portugisiska
literaturen, sp. .64.
Gimån. Se Ljungan.
*Gindely, A., skref ytterligare bl. a. Geschichte des
Dreissigjährigen krieges (1:e abth., bd 1–3, 1869–78;
2:e abth., bd 1, 1880), omfattande endast tiden till
1623, Waldstein während seines ersten generalats
(2 bd, 1886) och Die maritimen pläne der Habsburger
und der theilnahme kaiser Ferdinands II. am
polnisch-schwedischen kriege (i Wiens vet. akadis
»Denkschriften», 1890). Han afled i Prag 1892.
Gingiva, Lat., tandkött. Se Tänder.
*Gingko, oriktig form för Ginkgo.
*Gingri, socken. 2,157 har. 589 innev. (1895).
Ginkgo. Se Gingko (hvilken form är oriktig).
*Gintl. 1. J. W. G. afled 1883 i Prag. —
2. W. F. G. väckte uppseende med sina studier öfver
Crookes »strålande materia». Han var 1878–89 medlem
af böhmiska landtdagen.
*Gioberti. Sp. 1201, r. 9 uppifr. läs Lamennais.
*Gioja, Flavio. A. Schück (i »Natur» 1891 och
»Ausland» 1892) har påvisat, att namnet Flavio Gioja
först småningom bildats och att det icke funnits
någon historisk person med detta namn.
Giolitti [dṡjåli’tti], Giovanni, italiensk statsman,
f. 1843, fick 1869 en syssla i finansdepartementet,
der han 1874 avancerade till generalinspektör,
blef 1877 generalsekreterare i räkenskapsrätten
och utnämndes 1882 af Depretis till medlem af
»statsrådet» (se Italien, sp. 913), hvarpå han
s. å. blef deputerad. Den 9 Mars 1889 kallade Crispi
honom till skatteminister, och i Nov. 1890 blef
han också finansminister, men råkade i oenighet
med Crispi och afgick d. 9 Dec. s. å. Sedan han i
väsentlig mån bidragit att störta Rudini, hvilken
efterträdt Crispi såsom kabinettets chef, blef han
d. 10 Maj 1892 sjelf ministerpresident. Af kammaren
mottogs han med den största fiendskap, upplöste den
och vann vid de nya valen en betydande majoritet. Han
började nu arbeta för sparsamhet och för att, utan nya
skatter, få staten att gå ihop, hvarjämte han sökte
förändra skatteväsendet till förmån för de fattigare
samhällsklasserna. Genom de stora oregelmässigheterna
i Banca romana och andra banker tvangs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
