Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gaskök ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Geefs, W., dog 1883 i Bruxelles. Hans i hufvudart. omnämnda
staty af Leopold I är rest i Bruxelles. Den i
Antwerpen befintliga statyn af Leopold (1868) är
af G:s broder Joseph (f. 1808, d. 1885). — Fanny
G. dog 1883.
*1. Geelmuyden [gelmöjden], K. T. H., blef 1882 chef
för Karl Johansvärns varf samt för handtverkarekåren
och dog d. 13 Maj 1885.
3. Geelmuyden [gelmöjden], Hans, astronom, son
till G. 1, f. i Fredriksvärn d. 10 Jan. 1844, blef
1861 student, 1868 realkandidat, 1867 observator
vid observatoriet i Kristiania och 1890 professor
derstädes. G. har utgifvit Elementær lærebog i
astronomi (tills. med H. Mohn) och skrifvit en mängd
astronomiska, naturvetenskapliga och historiska
afhandlingar i tidskrifter. Hans förnämsta
arbete är hans i förening med Fearnley utförda
Observationer over stjerner til 9:de störrelse
zone 64° 50’ til 70° 10’ decl. Se Fearnley. Suppl.
O. A. Ö.
*Geelong hade med förstäderna 24,283 innev. 1891.
Geelvink-bai [chēl-], vik på nordvestra kusten af
nederländska Nya Guinea, sträcker sig 700 km. in i
landet och mottager i sin nordöstligaste del flere
armar af Amberno- l. Rochussenfloden. Vid mynningen
ligga på vestkusten hamnen Doreh, nederländsk och tysk
missionsstation, på östkusten Kap d’Urville. Framför
den 250 km. breda öppningen ligga öarna Djobi,
Maisori m. fl.
Geertruidenberg [chertrö’jdenberch], fästning i
nederländska prov. Nordbrabant, 15 km. n. n. ö. från
Breda, v. om Donges mynning. 2,000 innev. God
hamn. G. är bekant från nederländska frihetskriget
(det intogs 1593 af Morits af Oranien) och de
franska revolutionskrigen. Juni–Juli 1710 hölls der
en kongress för medling af fred emellan Ludvig XIV
och hans fiender, men utan framgång.
*Geertsbergen uttalas chertsberchen.
Geest [gēst; hårdt g] l. Geestland kallas det
nordvestra Tyskland i motsats till marskland (se
d. o.) högre liggande, torra och föga fruktbara
landet.
*Geestemünde fick 1889 sitt område
utvidgadt och hade 1895 17,418 innev. Tysk
flottstation. Hamnanläggningarna försvaras af fyra
fort och ligga utom tullgränsen.
*Geete, svensk adlig ätt. — 3. Knut Robert G.,
språkforskare, utgifvare, f. i Stockholm d. 15
Febr. 1849, blef 1868 student i Upsala, 1875
filos. doktor, s. å. extra ordinarie och 1893
ord. amanuens i Kungl. biblioteket. 1878–93 var
han amanuens vid Vet. akad:s bibliotek. G. har
författat Studier rörande Sveriges romantiska
medeltidsdiktning 1. Eufemiavisorna (gradualafh.,
1875), Ordklyfverier. En etymologisk hjälpreda (1888),
en mängd uppsatser i tidningar och tidskrifter,
bland hvilka må nämnas Några iakttagelser med
anledning af den nynorska språkrörelsen, betraktad
från svensk synpunkt (i »Ny sv. tidskr.», 1881),
Svensk geografisk onomatologi. Ett stycke bibliografi
(i tidskr. »Ymer», 1884) och Något om folketymologi
(i »Ord och bild», 1892), samt ett stort antal
artiklar af språkvetenskapligt samt literatur- och
kulturhistoriskt innehåll i Nordisk Familjebok. Ett
välförtjent anseende för omsigt och noggranhet har
G. förvärfvat såsom utgifvare af »Um styrilsi kununga ok höfþinga»
(normaliserad uppl., 1878), »Historia Trojana. En
medeltidsroman om trojanska kriget, från latinet
öfversatt till svenska år 1529» (efter den enda kända
handskriften; i Sv. fornskr. sällsk:s samlingar,
1892), »Jungfru Marie örtagård. Vadstenanunnornas
veckoritual i svensk öfversättning från 1510» (efter
den enda kända handskriften: dersammast. 1895) och
»Speculum virginum» (hft 1, dersammast. 1897). Sedan
1885 är G. led. al Sv. fornskr. sällsk:s styrelse.
Geffcken [hårdt g], Friedrich Heinrich, tysk
jurist, f. i Hamburg 1830, blef 1856 hamburgsk
chargé d’affaires i Berlin samt var hanseatisk
ministerresident i Berlin 1859–66 och i London
1866–69. Han valdes 1869 till syndikus i Hamburg samt
utnämndes 1872 till professor i statsvetenskaperna
och offentlig rätt i Strassburg och 1880 till medlem
af statsrådet i
Elsass-Lothringen, men tog 1882 afsked och lefde sedermera
som privatman. G. hörde till preussiska kronprinsen
Fredrik Vilhelms förtrognaste rådgifvare och
författade jämte Roggenbach och Stosch redan 1885
den skrifvelse, som Fredrik efter sitt uppstigande på
tronen (1888) tillställde rikskansleren Bismarck. Då
G. i tidskr. »Deutsche Rundschau» 1888 offentliggjorde
kejsar Fredriks under fransk-tyska kriget förda
dagbok, hvilken visar den stora olikheten i å ena
sidan kronprinsens å den andra Bismarcks och konung
Vilhelms uppfattning vid Tyska rikets bildande,
lät Bismarck åtala G. för landsförräderi. G. hölls
i tre månader häktad, men frikändes d. 4 Jan.
1889 af riksrätten. Han utgaf dels anonymt, dels
under sitt namn en mängd politiska broschyrer samt
omarbetade Martens’ »Guide diplomatique» och Heffters
»Europäisches völkerrecht». Död i München 1896.
*Geffroy, M. A., lemnade 1882 chefskapet för École
française de Rome, men återtog det 1888. Han afled i
Bièvre, nära Paris, d. 15 Aug. 1895. Sedan 1884 var
han ledamot af Vitt. hist. o. ant. akad. G. bidrog
ytterligare till belysningen af Sveriges historia
genom den inledning och de anmärkningar, med hvilka
han beledsagade den af honom utgifna 2:dra delen
(1885) af samlingsverket »Recueil des instructions
données aux ambassadeurs et ministres de France»,
hvilken del omfattar instruktionerna för de franska
sändebuden till Sverige och »liksom kröner hans
föregående lefnads sträfvanden». Han utgaf äfven
13:de delen (1895) af nämnda verk, innehållande
instruktionerna för Frankrikes ministrar till
Danmark. Af hans öfriga arbeten må nämnas L’école
française de Rome, ses premiers travaux (1884),
Antiquité classique, Moyen âge (s. å.), Mm:e de
Maintenon (2 bd, 1887) och L’Islande avant le
christianisme d’après le Gragas et les sagas (1897).
*Gefle. 1. Stad. Areal 4,617 har. Genom inköp af de
ö. om staden belägna egendomarna Holmsund, Steneberg
och Engesberg m. m. har stadens i mantal satta jord
betydligt ökats. De bebyggda tomternas antal 1895 var
1,224, de obebyggdas 2,834. Med 1893 års slut indrogs
stadens jern- och metallvåg. I den n. om ån belägna
stadsdelen, i hvars östligaste del ligger G.–Dala
jernvägs godsstation (»Norra stationen»),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
