Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fältintendent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
développement et les progrès du service pénitentiaire
suédois» (s. å.). — I Norge hafva de flesta
straffarbetsanstalterna under den senaste tiden
blifvit föremål för om- eller tillbyggnad. Tukthuset
i Bergen är nedlagdt sedan 1885. För närvarande
finnas, utöfver det s. k. bodsfængslet,
två »strafanstalter» (benämningen tukthus
användes ej vidare) för män, nämligen å Akershus
(i Kristiania) och i Trondhjem, samt en sådan
anstalt för qvinnor i Kristiania. — I Finland
benämnas numera de anstalter, hvari straffarbete
(»tukthusstraff») verkställes, tukthus. Sådana
finnas för män invid Helsingfors och i Åbo, för
qvinnor i Tavastehus. Korrektionsinrättningar eller,
såsom de på senare tider blifvit kallade,
arbetsfängelser (för dem, som dömts till allmänt arbete
för lösdrifveri) finnas för män i Villmanstrand,
för qvinnor i Tavastehus (i samband med tukthuset
derstädes). Finlands länsfängelser hafva efter
hand ombygts och försetts med erforderligt antal
celler. Dessa byggnadsarbeten afslutades redan
1889. J. H–r.
*Fängelsesystem. I Sverige verkställes enligt
lagen d. 29 Juli 1892 fängelsestraff samt
straffarbete på högst fyra år uteslutande i
cell. Straffarbetstiden förkortas dervid med en
fjerdedel, hvadan cellstraffets maximum blir tre
år. Den, som är dömd till straffarbete på viss
tid öfver fyra år eller på lifstid, skall vid
bestraffningens början hållas i enrum under tre
år. För den, som ej är lifstidsfånge, afräknas
å strafftiden en tredjedel af den tid han sålunda
suttit i cell. Riksdagens skrifvelse af 1873 angående
införandet af progressivsystemet förklarades 1886 af
K. M:t, sedan Fångvårdsstyrelsen blifvit hörd, icke
böra till någon vidare åtgärd föranleda. — I Norge
sändas sedan 1884 manliga straffarbetsfångar af vissa
kategorier från hela riket (ej, såsom förr, blott från
vissa stift) till det s. k. bodsfængslet. Enligt
en lag af 1893 skola alla manliga förbrytare, som
äro under 21 år, utstå sitt straffarbete i detta
fängelse. Härutöfver är det öfverlemnadt åt Konungen
att förordna i hvilka fall straffarbete äfven för
äldre förbrytare skall verkställas derstädes. Med
stöd häraf har det bestämts, att manliga förbrytare
mellan 21 och 50 år, som dömts till straffarbete
för en tid af intill 5 år, med vissa undantag skola
undergå straffet i bodsfængslet. För qvinnor finnes
ej något motsvarande, efter cellsystemet inrättadt,
straffarbetsfängelse. Men 1892 års lag stadgar, att
dess regler om cellstraff för män skola, då dertill
finnes tillfälle, inom vederbörande straffanstalt
tillämpas jämväl å qvinnor. Genom ett reglemente af
1886 (i vissa delar ändradt 1888) infördes äfven i de
å gemensamhetssystemet byggda straffarbetsanstalterna
en progressiv klassifikation. — I Finland är enligt
den »förordning om verkställighet af straff», som
gafs samtidigt med den nya strafflagen (1889), den
progressiva principen tillämpad å såväl tukthusstraff
som fängelse (dock med undantag för sådant fängelse,
som utgör förvandlingsstraff för böter). I båda fallen
begynner straffbehandlingen med cellstraff och kan —
der frihetsstraffet är ådömdt för viss tid af minst
tre år eller för lifstid — afslutas med vilkorlig
frigifning. J. H–r.
Färdiggöringsbord (T. bestosszeug, af bestossen,
afstöta), boktr., ett inom stilgjuterier användt
specialverktyg för hyfling af stilar. Det består af
en på massiva gjutjernsfötter hvilande jernplatta,
hvars venstra hälft är rörlig, den högra deremot
fast. Mellan den rörliga och den fasta skifvan
anbringas ett par vinkelhakar af stål, i hvilka
stilarna i sin ordning inläggas och fastskrufvas,
hvarefter hyflingen försiggår.
*Färed, socken i Mariestads kontrakt. 1,334 har. 219
innev. (1895).
*Färentuna. 1. Härad, ingår i Södra Roslags domsaga
och Svartsjö fögderi. 21,319 har (deraf 165 har
vatten. Mälaren inräknas icke i arealerna). 6,258
innev. (1895). — 2. Socken. 2,095 har. 588
innev. (1895).
*Färg. — 4. Se Heraldiska färger.
*Färgaryd, socken. 8,605 har. 1,241 innev. (1895).
*Färgblindhet kallas ock dyschromatopsi (ej
dyochromatopsi). — Se k. kung. d. 17 Juli 1882
ang. kontroll af jernvägspersonalens färgsinne och
ang. skyldighet för den, som vill vid sjömanshus
inskrifvas, att förete betyg rör. beskaffenheten af
hans färgsinne.
*Färgelanda. 11,729 har. 2,891
innev. (1895).
Färgkroppar, bot. Se Cell. Suppl,
Färgmalt. Se Öl, sp. 626.
Färgpyramid, fys. Se Färgskifva.
Färgstick. Se Kopparstick.
*Färila, socken. 1,284 qvkm. 4,751 innev. (1895).
*Färingtofta. 6,813 har. 1,456 innev. (1895). Kyrkan
kallas stundom Josefina kyrka.
*Färlöf, socken. 4,184 har. 1,827
innev. (1895). Annexet heter numera Norra Strö.
*Färs. 1. Härad. 60,465 har. 25,848 innev. (1895). Af
de socknar, som häradet omfattar, kallas Kärrstorp
numera för Östra Kärrstorp, Åsum för Södra
Åsum och Öved med Skartofta för blott Öved. —
2. Kontrakt. 67,500 har. 28,230 innev. (1895). Om
några socknars benämning jfr F. 1.
Färs härads domsaga utgöres af endast Färs härad
(se ofvan).
Färska, metallurg. Se Jern, sp. 1132.
Färskjern, metallurg. Se Jern, sp. 1135.
Färskmetall, metallurg. Se Jern, sp. 1135.
*Färskning. Se äfven Jern, sp. 1132–1135.
*Färskslagg. Se äfven Jern, sp. 1132.
Färskstål, metallurg. Se Jern, sp. 1135.
*Färöarna hade 12,954 innev. 1890, af hvilka 1,303
i Thorshavn på Strömö, den enda staden. F. hafva
egen amtman och höra till Själlands stift. F. hafva
under den sista mansåldern varit stadda i starkt
framåtskridande, och folkmängden har 1860–90
vuxit med 46 proc. V. U. Hammershaimb (se denne,
äfven i Suppl.) har samlat folkvisor och folksagor
samt utarbetat ett färöiskt skriftspråk, som delvis
nyttjas i det sedan 1877 utkommande veckobladet
»Dimmalaetting». Jfr äfven Grundtvig 2. Suppl.
E. Ebg.
Färölit. Se Thomsonit.
*Fässberg, socken. 5,233 har. 5,837
innev. (1895). F. är regalt pastorat.
Fästa, kamer. Se Mensalhemman.
Fästepenning. Se Handpenning.
*Fästningsförråd. Se Förråd.
*Födoämnen. Se vidare Vegetarism och Ämnesomsättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
