Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frillestad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och sjuka, unga och gamla, för goda och onda dagar»
(s. å.), »Ur lifvet» (s. å.) — 3. Max F., prest och
skriftställare, den föregåendes broder, f. 1830,
d. 1890 såsom generalsuperintendent i Celle, står i
högt anseende bland de stränge lutheranerna i Tyskland
genom sina större andaktsböcker (bl. a. tre postillor)
och flere smärre skrifter, af hvilka till svenska
öfversatts »Hjertats bok» (1863; »Hjerteboken», 1881),
»Stefanus och Paulus» (1887), »Inåt, uppåt, framåt!»
(1889) m. fl.
Frons, Lat, anat. Se Panna.
Frontalitetslagen (af Lat. frons, panna), estet.,
kallas en af den berömde danske konstforskaren
Julius Lange (d. 1896) upptäckt lag i konsthistorien,
hvilken han framlagt i »Billedkunstens fremstilling
af menneskeskikkelsen i dets ældste periode indtil
höjdpunktet af den graeske kunst» (1892). Denna
lag gäller menniskostatyframställningen i den
s. k. inledningskonsten, med hvilket begrepp Lange
förstår all egyptisk, gammalbabylonisk och assyrisk
konst, den grekiska konsten före perserkrigen
(till omkr. 500 f. Kr.) samt alla vilda folkslags
konst. De satser, hvilka Lange i denna lag fastslår,
äro följande: antingen en staty är framställd i
sittande, gående eller stående ställning, kommer
det midtplan, som tänkes draget genom figuren från
hjessan, på längden genom ryggrad, näsa, bröstben,
nafle, könsdelar o. s. v. och som delar den i två
symmetriskt formade hälfter, aldrig ut ur sin plana
hållning, d. v. s. det böjes eller vrides aldrig
åt någondera sidan. En staty i inledningskonstens
tid kan sålunda visserligen böja sig framåt eller
tillbaka, röra arm eller sätta ben fram, men det
försiggår aldrig någon vridning af hufvudet eller
någon vändning af kroppen, den kan aldrig hvila
mera på det ena än på det andra benet, ty derigenom
förskjutes höfternas ställning; höfterna ligga alltid
i samma höjd och skuldrorna alltid i samma höjd. Den
frontala figuren är väsentligen uppfattad ensam för
sig, och äfven när statyerna sammanställas i grupper,
är all framställning af ett samqväm mellan de olika
figurerna utesluten.
Genom denna lag, hvars innebörd och orsak Lange
på ett genialt sätt närmare förklarat ur hänsynen
till det korrekta, det passande, det symmetriska vid
framställande af menniskor, förklaras det ängsliga,
stela, strama i »inledningskonstens» menniskostatyer i
motsats till djurframställningar, hvilka äro betydligt
friare. En berömd tysk konstforskare (Furtwängler)
har betecknat upptäckten af frontalitetslagen
och dermed sammanhängande anmärkningen såsom
ett konsthistoriskt resultat af första rangen,
jämförbar med upptäckten af en naturlag, som
med ett slag förklarar en rad af företeelser.
K. W–g.
*Frossa. Jfr Malaria och Sumpfeber.
Frossdroppar, farmak. Se Kinoidindroppar.
Frossört, bot. Se Scuteliaria.
*Frosta. 1. Härad, utgör Frosta härads domsaga och
ingår i Frosta och Färs härads fögderi samt omfattar
bland andra socknar hela Munkarp, Norra Rörum,
Svensköp och Borrlunda, men ingen del af Tjörnarp,
Häglinge och Vestra Sallerup. Socknen Strö heter
numera Östra Strö. 74,862
har. 25,111 innev. (1895). — 2. Kontrakt. 84,717
har. 27,811 innev. (1895).
Frosta härads domsaga omfattar endast Frosta härad.
*Frostfjärilen. Se Mätare.
*Frostviken, socken i Hammerdals tingslag. 4,799
qvkm. 2,055 innev. (1895), deruti inberäknad den
lappska befolkningen, F. lappförsamling, 256 pers.
*Froude, J. A., utgaf 1881 Th. Carlyles
»Reminiscences» (2 dlr) och författade hans biografi
(se Carlyle. Suppl.) samt utaf Letters and memorials
of Jane Welsch Carlyle (3 bd, 1883). Dessutom
skref han Oceana or England and her colonies (1886),
Earl Beaconsfield (1891), The spanish story of the
Armada (1892) m. m. Efter Freemans död blef han 1892
professor i nya historien i Oxford. Han afled d. 20
Okt. 1894.
Froward [frōörd), Kap (Punta de Santa Agueda),
sydspetsen af amerikanska fastlandet, under 53°
53’ 43" s. br., på halfön Brunswick vid den del af
Magalhães’ sund, som kallas Froward Reach.
*Fru Alstad, socken. 986 har. 677 innev. (1895).
Fruchtbringende gesellschaft, T. Se Palmorden.
Fru Elisabeth, psevdonym. Se Brummer, T. C. Suppl.
Fruktos, kem., kallas trenne
närbeslägtade-sockerarter, H2 COH . CO . (C H
. O H)3. CH2 OH, skilda genom olika optiska
egenskaper. Optiskt inaktiv fruktos erhålles
syntetiskt dels genom lämplig oxidation af glycerin
(akros), dels genom inverkan af kalk på formaldehyd
(formos), och deraf har man framställt såväl
venstervridande (levulos) som högervridande fruktos.
P. T. C.
*Fruktsocker. Se vidare Levulos.
Fruktsporre, bot. Se Stam 1.
Fruktvin. Se Cider.
*Frumerie, M., blef agré 1808.
*Frundsberg, G. von, föddes 1473.
Fruntimmersveckan. Se Vecka.
Frusino. Se Frosinone.
*Frustuna. 9,654 har. 2,690 innev. (1895).
Frutex, Lat., buskstam. Se Stam 1.
*Fryele. 12,666 har. 1,234 innev. (1895).
Fryger, en kristen sekt. Se Montanister.
*Frykerud, socken. 14,707 har. 3,197
innev. (1895). Moderförsamlingen heter numera
Stora Kil.
*Fryksdal. 1. F. härad utgör F. domsaga och fögderi
och är deladt i två tingslag: F. härads Nedre
tingslag, 1,444 qvkm., 22,910 innev., och F. härads
Öfre tingslag, 1,331 qvkm., 14,080 innev. (1895). —
2. Kontrakt. Från detta till Jösse kontrakt är sedan
d. 1 Maj 1879 förlagdt Brunskogs pastorat. 2,775
qvkm. 36,990 innev. (1895).
Fryksdals domsaga omfattar Fryksdals härad. Se
Fryksdal 1. Suppl.
*Fryksände. 52,213 har. 6,311 innev. (1895).
Fryle, bot. Se Luzula.
*1. Fryxell, A. Efter F:s död utgafs genom hans dotter
Evas försorg Bidrag till Sveriges historia efter
1772 (1882), en samling af F. påträffade skriftliga
uppsatser eller hörda muntliga berättelser rörande
hvarjehanda historiska företeelser efter 1772, och
Min historias historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
