Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frillestad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men frilagret skulle tillåta varans ompackning och
försäljning utan emballaget. Naturligtvis skulle
äfven lockelser till smuggling och ren oärlighet
uppstå. Säkert är, att införseln af utländska varor
skulle främjas, medan utförseln af svenska varor icke
synnerligen skulle tillväxa, då någon större reexport
eller tillverkning af exportvaror knappast vore att
vänta. Jfr Frihamn. Suppl. J. Fr. N.
*Frillestad, socken. 1,102 har. 579
innev. (1895). Egaren till Gedsholm har afsagt sig
den med egendomen förenade patronatsrätten, hvarför
K. M:t förklarat pastoratet i sin helhet regalt.
*Frillesås. 4,553 har. 1,209 innev. (1895).
*1. Frimann, K. Hans å r. 4 nämnda dikt heter
Horneelen och utkom 1777.
Frimarknad. Se Marknad 1.
*Frimurarebarnhuset i Göteborg. Bruket att
utackordera barnen har öfvergifvits. Vid 1895 års
slut vårdades vid anstalten 64 barn. De undervisas i
vanliga skolämnen, musik, gymnastik, slöjd och flere
yrken. Tillgångarna utgjorde samtidigt omkr. 210,000
kr. Kbg.
*Frimurarebarnhuset i Karlskrona. Underhållstagarnas
antal var 1895 endast 9. Stiftelsens tillgångar
utgjorde omkr. 2,500 kr. Kbg.
*Frimurarebarnhuset i Kristianstad. Antalet
understödstagande barn hade 1895 ökats till 39, och
stiftelsens tillgångar uppgingo vid årets slut till
32,800 kr. Kbg.
*Frimurarebarnhuset i Stockholm. Vid 1895 års slut
funnos intagna 139 barn, och samtidigt uppgick
stiftelsens förmögenhet till 1,143,000 kr. Bland
donationer under senare år märkes garfverifabrikören
A. W. Lundins (d. 1893) å 200,000 kr.
Kbg.
Frimurarekors. Se Kors.
Frimåndag. Se vidare Måndag.
Frimästare. Se Skråväsende, sp. 1344.
*Fringilla. Se äfven Stiglitsa.
*Frinnaryd, socken. 4,058 har. 766 innev. (1895).
Frireligiösa. Se Frikyrkliga. Suppl.
Frischen, Karl von. Se Ridderstolpe 1.
*Frisches haff. Se Rättelser, bd 18, sp. 836. Sedan
Mars 1895 står F. i förbindelse med Östersjön äfven
genom Nehrungsdurchstich, en 7,1 km. lång och 250–400
m. bred kanal.
Frisco. Se San Francisco.
Frisenheim, Johan Henrik (före adlandet
Frisius), friherre, ämbetsman, f. i Nyen
på 1660-talet, lefde såsom handlande i sin
födelsestad, tills den 1703 eröfrades af ryssarna,
hvarefter han flyttade till Viborg. Under Viborgs
belägring och sedermera, i synnerhet under de
hårda krigsåren 1713–14, gjorde han, begagnande
sig af den stora kredit han åtnjöt i affärsverlden,
krigsförvaltningen i Finland stora tjenster genom
att på egen risk uppnegociera betydande summor för
dess räkning. Han utnämndes till krigskommissarie och
assessor i Kommerskollegium samt handhade arméns hela
proviantväsende, hvarvid han vann allmänt erkännande
för redbarhet och oegennytta. Han vardt krigsråd 1716
och upphöjdes i adligt stånd 1719. Efter fredsslutet
i Nystad 1721 utnämndes F. till landshöfding i
Kymmenegårds och Nyslotts höfdingedöme, hvarjämte
han fick i uppdrag att öfvervaka Finlands »evakuation
och första inrättning». Han verkade med
framgång för ordningens återupprättande,
för återsändandet af de i Ryssland
qvarhållna fångarna m. m. F. upphöjdes
1727 i friherrligt stånd och dog 1737.
M. G. S.
Frisiska öarna, en lång rad af öar på den
nederländska och tyska Nordsjökusten från spetsen
af Helder i Nordholland till tysk-danska gränsen
i Jylland, med afbrott endast utanför Wesers och
Elbes mynningar. Öarna äro återstoden af det forna
fastlandet, som bortrycktes genom hafvets inbrott
företrädesvis åren 1277, 1287, 1511 och 1634, och
följa kusten på ungefår samma afstånd och stå vid ebb
ännu i förbindelse med densamma genom de då torra
»Watten». Man fördelar öarna i tre grupper: vest-,
ost- och nordfrisiska öarna, de båda förra utanför
den nederländska, ostfrisiska och oldenburgska
kusten, den senare vid Schleswigs vestkust. Till
den första gruppen, som tillhör Nederländerna,
höra Texel, Vlieland, Terschelling, Ameland,
Schiermonnikoog, Boschplaat och Rottum, till den andra
gruppen Borkum, Memmert, Juist, Norderney, Baltrum,
Langeoog, Spiekeroog och Wangeroog, hvilka tillhöra
prov. Hannover, med undantag af den sistnämnda,
som tillhör Oldenburg, medan Nordstrand, Pellworm,
Amrum, Föhr, Sylt, Romöe, Fanö m. fl. mindre bilda den
sista gruppen, som tillhör prov. Schleswig-Holstein,
utom Fanö, som tillhör Danmark.
Frisius, J. H. Se Frisenheim. Suppl.
*Friskilling. Stadgandet om friskilling i 1855 års
förordning angående expeditionslösen har oförändradt
upptagits i den nya författningen i detta ämne,
k. förordn, d. 7 Dec. 1883 angående expeditionslösen.
Friskytten, tidning. Se Wall, A. Rudolf M.
*Frisla, socken. 3,583 har. 2,254 innev. (1895).
Frisland (Frislanda), ö i norra Atlanten. Se Zeno
2 och 3.
*Fristad. Se äfven Eskilstuna.
*Fristad, socken. 5,351 har. 1,399 innev. (1895).
*Fristedt, R. F., afled i Upsala d. 16 Febr. 1893. Jfr
nekrologer af Hedbom (i »Upsala Läkareförenings
förhandl.», 1893) och Lennmalm (i »Hygiea», s. å.).
Fritflugan l. slökornflugan (Oscinis frit L.),
zool., är en mycket liten, svart flugart, hvars
skadlighet för våra sädesslag redan i midten af
1700-taiet påpekades af Linné, men som det oaktadt
först på allra sista tiden börjat ådraga sig våra
entomologers uppmärksamhet. Fritflugan lägger på
sommaren sina ägg i kornaxen, hvarefter de utkläckta
larverna borra sig in i hvar sitt korn, hvars innehåll
de förtära, så att det qvarstående skalet befinnes
helt och hållet fylldt af larvens exkrement i form
af ett gulaktigt pulver. Synnerligast det sexradiga
kornet är utsatt för denna flugas hemsökelse,
mindre deremot det tvåradiga. Mot slutet af sommaren
utvecklas dessa larver till flugor, som anses lägga
sina ägg på höstsädens brodd, inuti hvars strån de
utkläckta larverna öfvervintra för att nästa vår
gifva upphof till en ny generation af flugor. Enligt
hvad man tror sig veta, lägga dessa på våren utkläckta
flugor sina ägg i vårsädesbrodden, ur hvilka slutligen
åter utvecklas den generation, som på sommaren lägger
sina ägg i kornaxen. Tre årliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
