Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Franska Guyana ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppseendeväckande motion om åtgärder för
hvitbetssockertillverkningsafgiftens afskaffande och
sockertullens sänkning till väl afpassadt belopp samt
hans motion om statens pensionsväsende (1897). F. har
författat bl. a. Maskinerna och landtbruket (1876),
Anteckningar om patentväsendet i åtskilliga länder
(s. å.), En lifsfråga för svenska industrien (1879)
och Arbetarlagstiftningen och fabriksinspektionen
i utlandet (1890), förutom uppsatser i »Nordisk
Familjebok», »Teknisk tidskrift», in- och utländska
tidningar m. m.
Fredin, Nils Edvard, skald, öfversättare, föddes
i Stockholm d. 8- Juni 1857. Sjuklig och svag från
barndomen, måste han efter att hafva genomgått
fem klasser af Nya elementarskolan helt och hållet
afbryta sin skolgång. Sina studier fortsatte han ej
dess mindre med ifver, förvärfvade sig aktningsvärda
kunskaper i historia och fördjupade sig med passion
i såväl sitt eget lands som främmande lands vittra
literatur. Tidigt började han sjelf skrifva dikter,
och redan som skolgosse hade han sin bana utstakad:
skaldens. Ett och annat af honom offentliggjordt
poem ådrog honom en viss uppmärksamhet, men det
var genom öfversättningar af främmande skalder
han först vann sig ett namn. Dessa tolkningar voro
utförda med den största smidighet i återgifvandet
af originalens tankar och bilder och en alltjämt
växande säkerhet i den yttre formskruden, hvilken
säkerhet han småningom upparbetade till mästerskap. De
bästa af dessa öfversättningar (från Hugo, Tennyson,
Swinburne, Hood, Freiligrath, Fitger m. fl.) samlade
han i Skilda stämmor (1884) och inskref dermed sitt
namn bland våra bästa poetiska öfversättares. Sjuklig
och under tryckande ekonomiska omständigheter lefde
han en literatörs lif i hufvudstaden, kämpande på
vers och prosa för sina åsigter, som i det närmaste
sammanföllo med den unga författarefalang, som
uppträdde i 1880-talets början. Han höll föreläsningar
i Arbetareinstitutet, var medarbetare i »Folkets
bok» och utgaf ett par häften Fria tankar (1884–85),
öfversättningar från Ingersoll. Sedermera uppehöll han
sig vid Vestkusten ungefär ett par år, men flyttade
sedermera efter ett kortare uppehåll i Stockholm till
Helsingland, der han i landtlifvets stillhet samlade
sig till sjelfständig poetisk produktion. 1888 fick
han Sv. akad:s stora pris för sin »rimkrönika» Vår
Daniel (1889), F:s största och väl äfven haltfullaste
dikt. Flere andra qväden af verklig skönhet flöto
ur hans penna under hans sista lefnadsår. Den
27 Juni 1889 afled han i Södertelge. Efter hans
död utgåfvos Vår Daniel och andra dikter (1889;
2 uppl.; med lefnadsteckning af J. A. Runström)
och Efterlemnade skrifter (1890) samt femaktsdramat
Biltog (1890, uppf. å Svenska teatern s. å.) med ämne
från folklifvet i Delsbo. F:s skaldskap utmärker
sig väl ej genom originalitet, men genom smältande
välljud i formen och en viss innerlig stämning.
J. A. R–m.
Fredrik, fredriqvin. Se Mynt, sp. 589.
*Fredrik, dansk-norska och danska
konungar. 3. F. III. Jfr K. V. Bruun: »Et bidrag til
den rette forstaaelse af enevældens indförelse» (i
»Hist. tidsskr.», 1881) och »Enevældens indförelse
og Kongelovens tilblivelse» (1887), mot hvilka
framställningar J. A. Fridericia skref »Frederik
III og enevaeldensindförelse (»Hist. tidsskr.», 1887),
ett ämne, som han behandlat äfven i »Adelsvældens
sidste dage» (1894). A. D. Jörgensen har utgifvit en
samling aktstycken: »Kongeloven og dens forhistorie»
(1886). — F. IV. Slaget vid Helsingborg stod d. 28
Febr. 1710. Tönnings kapitulation egde rum 1713. Om
F. se E. Holm: »Danmark-Norges indre historie
under enevælden 1660–1720» (2 bd, 1885–86) och
»Frederik IV:s sidste 10 regeringsaar» (1891). —
F. VI. Hans gemål dog 1852. — F. VII. Till hans
minne såsom grundlovens stiftare och folkfrihetens
beskyddare hafva rests 39 minnesmärken rundt om
i landet, bl. a. flere statyer af H. V. Bissen
(i Hilleröd, Kjöge och Odense). På Himmelbjerget
byggdes 1874 ett högt utsigtstorn till hans minne.
E. Ebg.
*Fredrik, romerska kejsare (sp. 306, r. 2
nedifr.). Henrik Lejonet blef sina län förlustig 1180.
*Fredrik, V. L., storhertig af Baden. Hans son Ludvig
Vilhelm dog 1888.
*Fredrik, kurfurstar af Brandenburg och konungar af
Preussen. 1. F. I vardt borggrefve i Nürnberg
1398 (ej 1389). — 6. F. II. 1878 började utgifvas
Politische correspondenz Friedrich’s des grossen,
af hvilken, under redaktion af R. Koser (del
1–10), A. Naudé (d. 11–18) m. fl., utkommit 23 bd
(1897), omfattande tiden t. o. m. Sept. 1764. — 9.
F. III, konung af Preussen. Se Fredrik, prinsar
af Preussen. 2, sp. 329 (äfven i Suppl.).
Fredrik III, tysk kejsare, konung af Preussen. Se
Fredrik, prinsar af Preussen. 2, sp. 329 (äfven
i Suppl.).
*Fredrik, storhertigar af Mecklenburg. —
2. F. Frans II dog i Schwerin d. 15 April 1883.
*Fredrik, danska prinsar. — F. 3. Kronprins Fredrik
har 4 söner och 4 döttrar.
*Fredrik, prinsar af Preussen. 1. F. Karl
Nikolaus afled i Klein-Glienicke vid Potsdam
d. 15 Juni 1885. — 2. F. Vilhelm Nikolaus Karl,
såsom kejsare Fredrik III, angreps i början af år
1887 af en elakartad halssjukdom, som trots F:s på
den engelska specialisten Mackenzies råd företagna
vistelse i Tyrolen och San Remo i Italien ej häfdes,
utan befanns tvärt emot Mackenzies gensägelser
vara kräfta. Ställd i valet mellan struphufvudets
borttagande och ett luftrörssnitt, som blott kunde
något förlänga lifvet, utan att häfva det onda, valde
F. det senare, opererades d. 7 Febr. 1888 och fördrog
med hjeltemod sjukdomens utveckling. Genom kejsar
Vilhelms död d. 9 Mars s. å. blef F. tysk kejsare
och Preussens konung samt återvände genast hem. I
en proklamation »An mein volk» d. 12 Mars lofvade
han att bevara freden och offra sitt lif för landets
välfärd. Med Bismarck stod han sedan gammalt icke i
något förtroligare förhållande, och äfven under hans
korta regering förekommo skarpa slitningar emellan
dem. Redan d. 15 Juni 1888 efter en regering af 99
dagar, afled F. på Friedrichskron vid Potsdam. Om
hans gemål och barn se Viktoria, tysk kejsarinna. Hans
(af Baumbach modellerade) ryttarestaty aftäcktes
d. 18 Okt. 1895 på en höjd nära Wörth.
Fredrik, kejsarinnan F. Se Viktoria, tysk kejsarinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
