Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flikfötter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jan. 1893. Han vardt derefter senator och dog i Paris
d. 18 Jan. 1896.
Floralia. Se Flora, Rom. mytol.
*Florens. 1. Provinsen hade 790,776 innev. 1881 och
beräknades vid 1895 års slut hafva 822,927 innev. —
2. Staden hade 169,000 innev. 1881 och beräknades vid
1895 års slut hafva 206,481 innev. Den är säte för
prefekt, ärkebiskop, appellations- och assisdomstol,
8:de armékårens kommando m. fl. myndigheter. Fasaden
till katedralen S. Maria del Fiore fullbordades 1887
efter de Fabris’ ritningar. En högskola inrättades
redan 1349, men låg tidtals nere och flyttades
1473 till Pisa. Det nuvarande studieinstitutet
(R. instituto di studi superiori pratici
e di perfezionamento), som kom till stånd 1872,
består af en filosofisk-filologisk,
en fysikalisk-naturvetenskaplig och en
medicinsk-kirurgisk afdelning jämte en farmacevtisk
skola och besökes af omkr. 530 studerande. Derjämte
finnas en qvinlig högskola (omkr. 130 stud.) och
ett socialvetenskapligt institut (grundadt 1874,
reorganiseradt 1888). (Rättelser: i hufvudart.,
sp. 1472, rad 9 uppifr. står: öster, läs: vester,
rad 11 står: vester, läs: öster. Om Palazzo Rucellai
se Alberti. Suppl.)
Florentia, det latinska namnet på Florens.
*Flores, president, hade förnamnet Benancio.
*Floresco (Florescu) stod Mars–Dec. 1891 i spetsen
för ett konservativt kabinett och dog 1893.
Floriana. Se Stuhlweissenburg 2.
*Florida beräknas hafva en areal af 151,980 qvkm. och
hade 1890 391,422 innev., af hvilka 166,473 färgade,
215 indianer och 18,178 i utlandet (529 i Sverige)
födda. Af den öfver 10 år gamla befolkningen kunde
1890 10 proc. af de hvita och 70 proc. af de färgade
icke läsa. Ett statsuniversitet finnes i hufvudstaden
Tallahassee, högre skolor och seminarier der
och i Gaineville, en landtbruksskola i Lake city,
seminarier för färgade lärare och prestmän i Live
Oak och Jacksonville. Af hela arealen äro endast 2,6
proc. under kultur; 3,5 proc. äro skogbevuxna. På
senaste tid hafva flere (äfven engelska) bolag
förvärfvat stora landsträckor för att genom
anläggning af kanaler o. d. göra dem tjenliga för
odling. Hufvudsädet är majs. Högt uppdrifven är
odlingen af apelsiner och andra sydfrukter. Af
industriella anläggningar äro endast sågverk och
cigarrfabriker af någon betydenhet. Jernvägarna hade
1891 en längd af 3,673 km. Lagstiftande församlingen
består af 32 senatorer och 76 representanter.
Florida. 1. (Anuda). En af de britiska Salomonöarna,
har med biöar en areal af 440 qvkm. Yppig
vegetation, god hamn, Wiseman, missionsstation och
handelsfaktorier. — 2. Departement i Uruguay, med
hufvudstaden F. (Villa de S. Fernando de la F.) vid
jernvägen Montevideo–Durazno. Omkr. 2,500 innev.
Floridzin, kem. fysiol., en i rotbarken af fruktträd
förekommande glykosid (se d. o.)., som bildar fina,
silkesglänsande kristallnålar af bitter smak, lätt
lösliga i hett vatten och i sprit. Floridzinet har
försökts såsom ersättningsmedel för kinin, utan att
som sådant vinna någon betydelse. Särdeles egendomlig
är iakttagelsen, att om en lösning af
floridzin insprutas på hundar, dessas urin blir
sockerhaltig; man kan således med floridzin framkalla
ett slag af artificiel sockersjuka. Denna anses bero
på att medlet framkallat förändringar i njurarna,
hvilka derefter ej mer hindra det i blodvattnet
(blodplasmat) normalt förekommande sockret att
öfvergå i urinen. C. G. S.
*Flotow, F. von, dog i Darmstadt 1883. Hans »Naufrage»
gafs 1839, »Le forestier» 1847 (i Wien),» Uombre»
1870. Tilläggas bör Pianella (Paris 1860, Stockholm
1884).
*Flotta. — 1. Om svenska krigsflottans styrka
m. m. se Sverige.
Flottans arkiv, inrymdt i den s. k. tyghusbyggnaden
å flottans varf på Skeppsholmen i Stockholm,
omfattar f. d. Amiralitetskollegii arkiv, hvilket
bildar stommen, samt handlingar rörande flottan,
aflemnade från Riks-, Kammar- och Krigsarkiven
samt Kammarrätten m. fl. verk. Arkivalierna,
som sedan 1882 ordnats efter en af kamreraren
A. Zettersten uppgjord plan, äro fördelade i
22 särskilda afdelningar och utgöra sammanlagdt
omkr. 60,000 bd uppställda i 2 km. hyllfack. De äldsta
handlingarna, de s. k. »skeppsgårdshandlingarna»,
utgörande räkenskaper för flottans många skeppsgårdar
1541–1640, bilda en särskild afdelning (med undantag
af k. bref samt amiralitetets och Amiralitetskollegii
handlingar från samma tid, hvilka äro förda till
särskilda afdelningar). För öfrigt finnas särskilda
afdelningar för flottans öfverstyrelses handlingar,
för de olika eskadrar, i hvilka flottan varit
delad, för Amiralitetskammarrätten, för komitéer
och kommissioner, för prisverkets handlingar, för
tjensteförteckningar o. s. v. Arkivet är ställdt
under stationsbefälhafvaren vid flottans station;
närmaste tillsyn utöfvas af en tjensteman vid flottans
civilstat.
Flottans maskiniststat. Se Maskinistofficerarna.
Flottans pensionskassa är genom k. regl. af
d. 22 Jan. 1892 namnet på den förra
Amiralitetskrigsmanskassan (se d. o., äfven i
Suppl.). Genom nämnda reglemente infördes dessutom
åtskilliga andra ändringar. Frågor, som icke af
direktionen kunna afgöras, skola hvart 5:te år
afgöras af fullmäktige valda af flottans stater och
kårer. Revisionen sker hvarje år. Kassan är delad i
en pensions- och en gratialfond. Ur den förra erhåller
afskedad civil eller militär tjensteman vid viss ålder
och tjenstetid pension, hvarvid, i händelse fondens
inkomster ej skulle räcka, statsverket tillsläpper
resten (fyllnadspension), så att brist i pensionen
ej skall uppkomma. Pension och fyllnadspension
utgå efter i allmänhet samma grunder som omnämnts i
art. Amiralitetskrigsmanskassan. Pensionsafgiften,
hvilken har höjts, utgör 4 proc. å pension jämte
fyllnadspension. Ur gratialfonden erhålla enka och
barn efter aflliden delegare, som tillhört kassan
en viss tid, »gratialer». Som gratialfonden ej har
något så beskaffadt statsanslag som pensionsfonden,
måste, då brist uppstår, fyllnaden tagas från fondens
kapitaltillgång, hvilket har gjort fondens ställning
nästan ohållbar. Gratialen, som hafva ökats, delas i
4 klasser: Enka 1) efter amiral eller hans vederlike
erhåller årligen 1,000 kr., 2) efter kommendör eller
kommendörkapten 750 kr., 3) efter kapten, löjtnant,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
