Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fantoccini ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
professor i matematik och 1882 professor i grafisk
statik vid dervarande universitet; sedan 1878
har han derjämte såsom »libero docente» hållit
föreläsningar i matematikens historia, de första i
sitt slag i Italien. Bland hans större arbeten må
nämnas Notizie storico-critiche sulla costmzione
delle equazioni (1878) och Intorno alla vita ed ai
lavori di Tito Livio Burattini (1896). Sedan ett
par tiotal år tillbaka har F. sysselsatt sig med
forskningar rörande Galileo Galilei, och resultaten
af dem äro dels offentliggjorda i ett hundratal
uppsatser, afhandlingar eller särskilda skrifter
(t. ex. Galileo Galilei e lo studio di Padova, 2
bd. 1883, och Galileo Galilei e suor Maria Celeste,
1891), dels nedlagda i den monumentala nya upplagan
af Galileis samlade arbeten (»Le opere di Galileo
Galilei. Edizione nazionale sotto gli auspicii
di S. M. il re d’Italia»), hvars utgifvande blifvit
anförtrodt åt F., och hvaraf hittills 6 bd (1890–96)
utkommit. G. E.
*Favart,l P. I. P. (Marie), spelade med åren alltmera
utpräglade och fordrande hufvudroller i dramer af
V. Hugo, Augier m. fl. Hon lemnade 1880 sin plats som
societär vid Théâtre français. 1886 tog hon engagemang
vid Odéon-teatern i Paris.
*Fawcett, H., blef 1880 under Gladstone
generalpostmästare och införde i denna ställning
många reformer, bl. a. paketposten. Död 1884.
*Favé, I., afled i Paris 1894. Sedan 1876 var han
ledamot af Institutet.
Faventia. Se Barcelona. 2.
*Fawkes, G., afrättades d. 31 Jan. (ej 3 Maj) 1606.
*Favre, Louis, föddes d. 29 Jan. 1826.
Favres lag [fa’vörs], fys. Se Galvanisk ström.
Favretto, Giacomo, italiensk historiemålare, f. i
Venezia 1849, d. dersf. 1887, var son af en snickare
och genomlefde en ungdom full af försakelse. Han
hör till Spanioren Fortunys skola, men är en
sjelfständig och förnäm konstnär och en kolorist af
hög rang. Han lefde sig genom studier och fantasi
in i 1700-talets Venezia, som han återgaf i all dess
lif och färgprakt. J. K–e.
*2. Faxe, A. G., född i Karlskrona, afled i Jönköping
d. 23 April 1882.
Faxelfven. Se Ångermanelfven.
*Fay, C. A., blef 1890 befälhafvare öfver 11:te kåren
(Nantes) och tog 1892 afsked.
*Fayal har enligt senare beräkningar en areal af 165
qvkm., med omkr. 24,000 innev. (1878).
Fayalit, miner. Se Olivin.
*Faye, Andreas, föddes på Bragernäs d. 5 Okt. 1802
och dog 1867.
*Faye, F. K., afled i Kristiania, d. 5 Maj 1890. —
Hans son Ludvig F., f. i Skien d. 23 Okt. 1845,
blef med. doktor 1875 och är en ansedd läkare i
Kristiania. I de norska medicinska tidskrifterna
har han skrifvit en följd afhandlingar dels om
hygieniska förhållanden hos de gamle nordboarna, dels
och i synnerhet om förlossningskonst, gynekologi och
barnsjukdomar. O. A. Ö.
*Faye, H. A. E. A. afgick 1888 från
generalinspektörssysslan och vardt 1891 president i
den internationella gradmätningskommissionen.
Faz, det slaviska namnet på ön Lesina (se
d. o.).
*Fazogl är nu uppgifvet af egypterna.
*Fearnley. — Karl Fredrik F. utgaf utom afhandlingar,
tryckta i »Astronomische nachrichten» och
»Forhandlinger i Videnskabsselskabet i Kristiania»,
år 1888, tillsammans med dåv. observatorn
H. Geelmuyden, sitt hufvudarbete Zonenbeobachtungen
der sterne zwischen 64° 50’ und 70° 10’ nördlicher
deklination. 1864 tog han initiativet till
upprättandet af det norska meteorologiska institutet
och var från 1876 ordförande i »Kommissionen til
ledelse af Norges deltagelse i den europseiske
gradmaaling». Död i Kristiania d. 22 Aug. 1890.
O. A. Ö.
*Feber. Om febertemperatur m. m. se Termometri,
sp. 55.
*Febermedel verka nedsättande på den sjukligt stegrade
kroppstemperaturen vid feber antingen genom att
öfvervägande minska bildningen af värme i kroppen
eller genom att öka värmeförlusten från kroppsytan —
det senare särskildt genom att öka blodflödet till
huden, der blodet kommer att utåt afgifva en stor
mängd värme. Till den förra gruppen räknas i allmänhet
kininet, till den senare antipyrin, antifebrin
(se dessa ord. Suppl.) m. fl. nya febermedel. —
Under senare år har ett mycket stort antal sådana
nya medel, mest preparat från den tekniskt kemiska
industrien, framstälts och pröfvats. Blott få hafva
dock fått större betydelse och användning; jämte de
nyss nämnda kunna anföras fenacetin, laktofenin och
salicylsyradt natron. Utom den febernedsättande
verkan besitta de samtliga en mer eller mindre
utpräglad rogifvande och smärtstillande sådan. —
Ej sällan medföra i synnerhet större doser af
febermedel vissa obehagliga biverkningar, såsom
öronsusning, hufvudvärk, frosskakningar, stark
svettning, kräkningar, blåröd eller blåblek hudfärg
(cyanos), rödflammiga hudutslag o. d.; i svåra fall
kunna de förorsaka en verkligt farlig nedsättning af
nervsystemets och hjertats verksamhet (kollaps). Då
derjämte bland läkarna den öfvertygelsen alltmer
börjat göra sig gällande, att temperaturstegringen vid
feber — om den ej är alltför hög eller varar mycket
länge — icke i och för sig är farlig, det slappande
inflytandet af ofta upprepade doser febermedel
ibland kanske skadligare, har bruket af invärtes
febermedel på senare tid alltmer inskränkts. Ofta
användas i stället svala bad eller kalla tvättningar,
hvilka äfven visat sig kunna kraftigt nedbringa
febertemperaturen. Då emellertid febermedlen,
som nämndt, verka rogifvande, och nedsättning
af febertemperaturen ofta skänker patienten en
(öfvergående) lindring i hans tillstånd, komma väl
febermedel att allt framgent användas, om än mera
inskränkt och försigtigt. (De i hufvudartikeln nämnda
ämnena cinkonin, ditain m. fl. spela numera ej någon
rol såsom läkemedel.) C. G. S.
Febris, Lat., feber (se d. o.).
*Febris recurrens. Om spirillen, som orsakar febern,
se Bakteriologi. Suppl., sp. 541.
Februaridiplomet. Se Österrikisk-ungerska monarkien,
sp. 758.
Fébvre (Fébure), Claude le. Se Lefébvre, Ch.
Febvre [fävör], Alexandre Frédéric, fransk
skådespelare, f. 1833 i Paris, tillhörde 1866–93
Théâtre français, der han 1867 blef societär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
