- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
727-728

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Faliscus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

närheten af Dalelfven och dess tillflöden, i hvilka
vattendrag bergslaget jämte öfriga sågverksegare i
Dalarna byggt flottleder af 2,700 km. längd. Bolagets
största sågverk, Skutskär (se d. o.), inköptes
1886, hvarjämte sågning tidtals drifves vid
Åbacka ångsåg i Gefleborgs län samt vid Korsa och
Domnarfvets vattensågar i Kopparbergs län. 1896 års
produktion utgjorde 51,859 stds sågadt och hyfladt
virke samt 6,385 stds förädladt affallsvirke,
5,451 ton pappersmassa och 538,552 hl. träkol. —
Bergslaget har med stora summor deltagit i
byggandet af Wessman–Barkens, Gefle–Dala,
Bergslagernas och Siljans jernvägar samt eger
och befraktar Vintjärn–Svartbäckens 20 km. långa
smalspåriga jernväg. Värdet af bolagets tillgångar
var vid 1895 års slut 34,247,844 kr., hvaraf fast
egendom för omkr. 21,4 mill. kr., hvadan bolaget utan
gensägelse är den största egendomsegaren i Sverige. —
Arbetarnas antal är omkr. 4,500, oberäknadt de med
timmerhuggning, flottning, kolning samt malm- och
koltransporter sysselsatte. För arbetarnas räkning
har bolaget grundat Dalarnas försäkringsförening, i
hvilken arbetarna i regeln äro olycksfallsförsäkrade,
samt ett matvaruhandelsbolag, som vid verken
tillhandahåller matvaror till billigt pris (möjligen
uppstående vinst användes uteslutande till för
arbetarna nyttiga ändamål). Arbetarna vid verken
erhålla fri läkarevård och sjuksköterskehjelp samt i
allmänhet fri medicin och fria varmbad. 1890 bildade
bolaget en pensionsinrättning för sina tjenstemän
och förmän, i hvilken dessa äro pensionsberättigade vid
55–60 års ålder och efter minst 15 tjensteår,
utan att något bidrag från dem erlägges till
pensionsinrättningen. 1896 års bolagsstämma beviljade
125,000 kr. till en teknisk yrkesskola för arbetarnas
söner vid Domnarfvet. — I Falun har bergslaget
inrättat ett museum (i den s. k. Kopparvågen),
omfattande en af Kr. Polhem grundad modellkammare,
ett mineral- och myntkabinett samt andra föremål från
bergslagets historia.

Falu domsaga, Kopparbergs län, omfattar två
tingslag: 1. Norra tingslaget, motsvarande de
fyra gamla tingslagen Kopparbergs och Aspeboda;
Svärdsjö; Sundborns; Vika, Knifva och Hosjö. 2,119,6
qvkm. 20,274 innev. 2. Södra tingslaget, motsvarande
de två gamla tingslagen Torsångs; Stora Tuna och
Gustafs. 991,9 qvkm. 20,243 innev. — Domsagan: 3,111
qvkm. 40,517 innev. (1895).

*Falu grufva, tillhörig Stora Kopparbergs bergslags
aktiebolag, lemnade 1895 51,280 ton malmhaltigt
berg, hvarur genom skrädning erhöllos 16,822 ton
malm med en kopparhalt af 2–5 proc. Brytningen
drifves nu till hufvudsaklig del med igensättning,
d. v. s. alla urhålkningar, som bildas vid malmens
uttagande, igenfyllas omedelbart med det ofyndiga,
som vid skrädningen frånskiljes. På denna metod
tillgodogöres äfven den malm, som finnes i raset under
stötens botten. Till grufvan höra 14 lodräta schakt
med 1,800 m. sammanlagdt djup. Fredriksschaktet är
djupast och går 343 m. under dagen samt står i detta
hänseende i Sverige ouppnådt. Grufvans djupaste rum
ligger på 354,5 m. afvägning, men ännu djupare, ända
till 410 m., äro undersökningar med diamantborrning
drifna. Först år 1882 anträffades
guld i synlig mängd i malmen. Sedan dess har
särskild guldmalmsbrytning egt rum, och har det
makroskopiska guldet hittills befunnits bundet vid
östra hårdmalmernas trappgångar. Sedan 1790 har guld
metallurgiskt utdragits, men först med nyssnämnda
fynd har guldextraktion i större skala kommit till
stånd. Numera vinnes ur den egentliga kopparmalmen
2–3 gram guld pr ton, och årligen erhållas 80–100
kg. guld och 350–400 ton koppar. Kopparextraktion
sker nu uteslutande på våta vägen. Till grufvan höra
sålunda ett kopparextraktionsverk med 43 rostgropar,
6 rostugnar, 3 krossverk, 106 sumpar, 5 schakt- och
raffineringsugnar. Dit höra äfven ett vitriolverk med
3 pannor och 80 sumpar, ett svafvelverk med 4
pannor och 2 retorter, ett rödfärgsverk med 2
ugnar etc., ett guld- och silfververk med 2 ugnar,
en svafvelsyrefabrik med 12 ugnar, 6 blykammare,
4 torn, 2 jernpannor och en platinapanna (värd
28,000 kr.). Till dessa verk och inrättningar
höra bl. a. 72 tomter på Falu stads område, 8,000
m. kanaler för driftvatten, 11 km. jernvägar
(deraf 3 km. bredspåriga och 4 km. underjordiska).
Arbetarnas antal 1895 var 518, boende till större
delen i egna bostäder.

Falujuveler. Se Falubriljanter.

Faluknöl, patol. Se Struma.

*Falu kontrakt 2,421 qvkm. 33,792 innev. (1895). Jfr
Falun. Suppl.

Falu landsförsamling, den till landsbygden hörande
delen af Stora Kopparbergs församling. 28,146
har. 4,664 innev. (1895). Stora Kopparbergs församling
är annex till Falu stads Kristine församling.

*Falun hade 8,747 innev. 1895, af hvilka 6,780 i
Kristine församling och 1,967 i stadsdelen af Stora
Kopparbergs församling, hvilkens landsdel kallas
Falu landsförsamling och hvilken i sin helhet är
annex till Kristine församling. Taxeringsvärdet
var s. å. 7,619,300 kr., hvaraf 245,200 kr. för
jord. Öfver ån leda 6 broar, förenande den »vackra»
östra sidan med den »fula» vestra. Genom stadens
östra del löper en lång, snörrät björkallé,
kring hvilken en vacker villastad håller på
att uppstå. Elektrisk gatubelysning infördes
1888. Stora Kopparbergs kyrka kallas äfven
Mariakyrkan. För af riksdagen 1887 beviljade medel
byggdes 1888–89 å den gamla lasarettsbyggnadens
tomt, snedt emot landshöfdingeresidenset,
ett nytt landsstatshus med lokaler jämväl för
länsarkivet, landtmäteriprovinskontoret och
storskifteskontoret. Bland öfriga byggnader må nämnas
centralpalatset vid Stora torget (med postkontor,
butiker och en festivitetsvåning), det storartade
arbetshemmet, det nya folkskolehuset. Invid
läroverkets gymnastikhus ligger Dala fornsal,
med Dalarnas fornminnesförenings samlingar. Bland
välgörenhetsinrättningar må nämnas det 1887 inrättade
Dalarnas idiothem, hemmet för obemedlade fruntimmer,
barnhem samt arbetshem för flickor. Döfstumskolan
kommer att upphöra under loppet af 1897. Sedan 1892
har riksbanken afdelningskontor i staden. Från
den längst i s. belägna, för Bergslagernas
jernvägar och Gefle–Dala jernväg gemensamnia
södra jernvägsstationen utgår äfven jernvägen
Falun–Rättvik–Mora (se d. o. Suppl.). Sedan Dec. 1895
har F. tullkammare samt nederlags- och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free