Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelmann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åter omfattar alla andra bolag, som falla under nämnda
lag. Det är hufvudsakligen tvänne slags associationer,
som tillhöra det enkla bolaget, nämligen dels
sammanslutning för ett eller flere enstaka företag,
dels bolag för fortsatt verksamhet, som ej är sådan,
att med dess idkande följer skyldighet att föra
handelsböcker. Rena sameganderättsförhållanden
äro deremot ej hit hänförliga. De vigtigaste
rättssatserna beträffande enkla bolag äro, att
ett sådant bolag saknar afskild förmögenhet, att
en bolagsman icke kan utan de öfriges fullmakt ingå
förpligtande aftal samt att bolagsmännen äro ansvariga
allenast hvar för sin del. Ett enkelt bolag kan,
efter ansökning af bolagsmännen, i handelsregistret
införas och anses sedermera såsom handelsbolag.
Hj. H–d.
Enkla kroppar. Se Grundämnen.
*Enklang. Se vidare Prim och Unisono.
Enkondrom, med. Se Kondrom.
Enkönad, skildkönad l. diklin kallas en sådan
blomma, som innehåller antingen endast ståndare
eller endast pistiller. Se vidare Dikliner.
G. A.
*Enköping hade 3,598 innev. 1895. Areal 1,184
har. 1895 var taxeringsvärdet 3,966,100 kr.,
hvaraf 553,500 kr. för jorden. 1894 hade staden 67
handtverkare, med 69 arbetare, 14 fabriker, med 153
arbetare och ett tillverkningsvärde af 301,450 kr.,
samt 58 handlande, med 53 biträden. S. å. egde stadens
innevånare 3 segel- och 3 ångfartyg, om tillsammans
421 tons. Antalet ankomna och afgångna fartyg var
1,100, om 56,573 tons. Staden har äfven sparbank
(sedan 1835). För val till riksdagens Andra kammare
är E. förenadt med Köping, Nora och Lindesberg.
Enlevagetryek [anglövāsj-; af Fr. enlever,
borttaga]. Se Tygtryck.
Enna, August, dansk tonsättare, f. 1860, egnade sig
först åt handel och handtverk och sysslade blott såsom
autodidakt med tonkonsten, tills han 18 år gammal
lyckades få mera ordnad undervisning af en direktör
Krause, senare af Schiörring och Rasmussen. Han
lifnärde sig nu en tid genom att spela dansmusik,
undervisa i pianospel och sköta violinen i smärre
teaterorkestrar samt komponerade musikpjeser utan
framgång. Först 1885 fick han genom en gynnarinnas
understöd tillfälle att göra en resa till Tyskland,
och samtidigt väckte en orkestersvit af honom
uppmärksamhet hos Gade och Hartmann, hvilka lifligt
rekommenderade densamma. Men det var egentligen genom
sin 1892 å k. teatern i Köpenhamn gifna opera Heksen,
som han med ens blef en berömd man. Framgången
af denna opera var sensationel, och den upptogs
äfven med lycka i Prag, Berlin, Magdeburg, hvartill
möjligen bidrog den på Arthur Fitgers populära stycke
grundade texten. I Stockholm gjorde den mindre lycka
(»Hexan», 1894). Den följdes af Cleopatra (1894), som
äfven hade framgång och äfven upptogs i Berlin. E:s
oväntade och plötsliga triumfer kunna ej förklaras ur
någon genialisk begåfning, ty en sådan eger han icke,
snarare ur en betydande receptivitet och skicklighet
i att förvalta andras idéer samt att på ett populärt
njutbart sätt draga den eklektiska musten ur alla
möjliga stilar och de mest olika
tonsättare, i förening med en elegant flytande
faktur och verksam instrumentation. A. L.
Ennaëteris, kronol. Se Oktaëteris.
*Enneadekaëteris. Se vidare Gyllental och Kronologi.
Enneakrunos, Grek. (af ennea, nio, och krunos,
källa), berömd källa i det forna Athen. Se Kallirrhoë.
Enneandria. Se Niomänningar.
d’Ennery [dänörī], psevdonym. Se Philippe, A.
Eno, socken i Ilomants härad af Kuopio
län, Finland, Ilomants domsaga, utgör ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Nyslotts
stift, Karelens nedre kontrakt. Areal 1,023 qvkm.;
befolkningen, finsk-talande, 5,128 pers. (1894).
A. G. F.
Enoch. Se Henoch.
Enodium, bot. Se Molinia.
Enonkoski, bönehusförsamling af Rantasalmi
härad och Kides domsaga, S:t Michels
län, Nyslotts stift, Nyslotts prosteri,
Kerimäki pastorat, Finland. Befolkningen,
finsktalande, 1,120 pers. (1895).
O. M G.
*Enontekis. 1. Socken (äfven kallad Karesuando)
i Norrbottens län, Enontekis tingslag. 5,673
qvkm. 1,319 innev. (1895). E. utgör lappmarkspastorat,
Hernösands stift, Vesterbottens fjerde kontrakt. —
2. E. lappmarks tingslag ingår i Torneå domsaga och
fögderi samt omfattar endast E. socken.
Enontekis (F. Enontekiäinen), kapell af Lappmarkens
härad och domsaga, Uleåborgs län, Finland. Areal
8,435 qvkm.; befolkningen, finsktalande, 854
pers. (1895). E. tillhör Kuopio stift, Lappska
prosteriet, Muonionniska pastorat. O. M. G.
Enotrio Romano. Se Carducci. Suppl.
*En-per-mille fonden egde vid 1896 års början en
behållning af 231,726 kr.
Ensheim (Enzheim), by i tyska rikslandet
Elsass-Lothringen, öfre Elsass, kretsen Erstein,
vid Strassburg–Saales-jernvägen. Omkr. 600
innev. Biodling. Der stod d. 4 Okt. 1674 en oafgjord
drabbning emellan de kejserlige under Bournonville
och fransmännen under Turenne.
Ensidigt knippe, bot. Se Blomställning. Suppl.
Ensilage [angsilāsj], Fr., landtbr., pressfoder
eller inläggsfoder, som beredes af färska och
otorkade gräsfoderarter, hvilka inpackas i
gropar (jfr Silo) eller jordkällare, eller
ock uppläggas i hårdt tilltryckta stackar,
der fodermassan undergår jäsning och kan under
hela vintern behålla ungefar samma egenskaper som
grönfoder. Ensilage-foderberedningen lämpar sig väl
för behandlingen af gröfre hårdtorkade foderväxter,
som afbergas sent på hösten och ej hinna omedelbart
såsom vanligt grönfoder användas i ladugården. Det
egendomliga för ensilage-foderberedningen är,
att foderväxterna blifva så starkt pressade, att
växternas safter börja utgjutas, i det växtcellerna
delvis sönderbrista. Genom vissa qväfvehaltiga
ämnens inverkan på de s. k. kolhydraten uppstår en
sockerbildningsprocess eller söt jäsning, alldeles
som vid mäskningen af sädesarter medelst inverkan af
maltextrakt eller diastas. Samtidigt härmed stiger
värmegraden i stacken eller i de inre delarna af
fodermassan till 70 à 80 grader, så att en verklig
sterilisering eller »pasteurisering» af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
