Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ehrström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nykterhetsrörelsen, sp. 1556), för hvars genomförande E. varit mycket
verksam. Såsom bankman har E. verksamt deltagit i
utvecklingen af det vid 1863 års Nationalekonomiska
möte föreslagna bankinstitut, som resulterade i
Skandinaviska kreditaktiebolaget, hvilket till god del
genom hans inflytande som bankens ordförande under
en lång följd af år blef ett svenskt bankmässigt
finansinstitut i st. f., såsom först påtänktes, en
svensk-utländsk »Crédit mobilier». — E. har gjort
icke få donationer till olika håll, bl. a. till
kyrkliga institutioner, till Upsala universitet,
till nykterhetens främjande (särskildt genom svenska
nykterhetssällskapet, i hvars styrelse han invalts
och hvars arbete han till god del bekostat). I
stiftandet af Göteborgs högskola har han en stor
andel, dels genom det inflytande han utöfvade på
David Carnegie, genom hvars stora donation högskolans
riktning bestämdes, dels genom en egen donation
(1888) af 200,000 kr., som påskyndade dess sättande i
gång. Han har sedermera, tillsammans med Olof Wijk,
stiftat en »Gustaf Adolfsfond» för utgifvande af
högskolans årsskrift. E. var ledamot för Göteborgs
stad af riksdagens Andra kammare 1879–81 och af dess
Första 1882–87. Han är hedersledamot af Vet. och och
Vitt. samhället i Göteborg. År 1892, på Ekmans 81:sta
födelsedag, präglade Skandinaviska kreditaktiebolaget
en medalj öfver sin framstående ordförande.
*Ekman, F. L., afled i Stockholm d. 1 Jan. 1890. Af
hans senare skrifter må nämnas Studier öfver sötvatten
och deras analys. I. Chameleon-methoden (i Öfvers.
af Vet.-akad:s förhandl., 1882) och Den svenska
hydrografiska expeditionen år 1877 under ledning af
F. L. Ekman (1:sta afdelningen är af E., den 2:dra
utarbetades efter E:s död af prof. O. Petterson;
i Vet.-akad:s handl., bd 25, n:r 1, 1893).
Ekman, Karl Daniel, kemisk tekniker, f. i Kalmar d. 17
Mars 1845, son af läkaren Otto Kristian E. (se denne),
studerade 1865–68 vid Teknologiska institutet, blef
1871 föreståndare för Bergviks kemiska trämassefabrik
i Helsingland, men är numera bosatt i England. Han
har gjort sig känd genom sina förtjenster om
pappersindustriens utveckling, särskildt genom sin
uppfinning af den första praktiska metoden att på
kemisk väg bereda trämassa.
Ekman, Johan August, teolog, universitetslärare,
född i Hjelstad, Skaraborgs län, d. 26 Nov. 1845,
blef student i Upsala 1867 samt aflade der
teol. filos. examen 1869 och dimissionsexamen
1870. Efter att hafva varit kateket och tillf.
lektor vid Högre lärarinneseminarium i Stockholm
prestvigdes han 1873, blef teol. kandidat 1876 och
docent i exegetik vid Upsala universitet 1877 samt
var efter aflagd pastoralexamen 1879 regementspastor
vid Uplands regemente 1879–87. Han innehade under
tiden olika professorsförordnanden och utnämndes
1887 till professor i teol. prenotioner och teologisk
encyklopedi och 1897 till förste teol. professor och
domprost i Upsala. Vid jubelfesten 1893 utnämndes han
till teol. doktor. E. har, utom åtskilliga uppsatser
och recensioner i tidskrifter samt predikningar och
liktal, af trycket utgifvit Likheter mellan Esaias
kap. 40–66 och Jeremias, betraktade med hänsyn
till frågan om de förras ursprung (1877;
docentafhandling), Det kristna prestämbetets
ursprung. I. (1882), Kristliga betraktelser (s. å.), Under
och andeingifvelse (1883), Den naturalistiska
hedendomen (1888). J. P.
Ekmans vällugn. Se Koltornsvällugnar.
Ekmark, Johan Olof, läseboksförfattare, född d. 10 Febr. 1841 i
Örebro, student i Upsala 1858 och filos. doktor 1869,
var sedan 1875 kollega vid Östermalms läroverk i
Stockholm och 1882–87 derjämte medföreståndare för
en förberedande elementarskola. Död i Stockholm d. 18
Maj 1896. E. utgaf Läsebok till Odhners svenska
historia (2 bd, 1884–85) och Läsebok till allmänna
historien (1891) samt redigerade »Svensk läsebok
för de allmänna läroverkens tre lägsta klasser»
(1887; 2:dra uppl. i 3 bd, 1890–91) och »Svensk
läsebok för de allmänna läroverkens fjärde och
femte klasser» (2 bd, 1888). Han utarbetade äfven
en Lärobok i allmänna historien (2:dra uppl. 1892).
Eknoia, Grek., ursinne, vansinne. Se Förryckthet.
Ekologi (af Grek. oikos, hus, och logos, lära),
ett af H. Reiter 1885 bildadt ord för att beteckna
vetenskapen om å ena sidan djurens lefnadssätt,
deras »hushållning», å den andra växternas
lefnadssätt sådant det ter sig ej blott i den
enskilda artens, utan framförallt i artsamlingens,
växtsamhällets tillpassning efter omgifvande
yttre förhållanden (värme, ljus, näring, vatten
o. s. v.). Jfr i sistnämnda afseende E. Warming:
»Plantesamfund. Grundtræk af den ökologiske
plantegeografi» (1895).
*Ekonomi-departementet i kejserliga senaten för
Finland. Om dess förändrade sammansättning se
Finland. Suppl.
*Ekonomiska kartverket. Se Rikets allmänna
kartverk. Suppl.
*Ekonomisk lagstiftning. Jfr G. Thulin: »Om konungens
ekonomiska lagstiftning» (1894).
Ekonomister. Se Fysiokrater.
*Ekorre-slägtet. Se äfven Katt-ekorren och Kungsekorren.
Ekorrmakier, zool. Se Fingerdjur-slägtet.
Ekoverk, musikt. Se Manualer.
Ekron, den nordligaste af
filisteernas fem hufvudstäder, betalade måhända
tribut till David, men hörde eljest icke till
israeliterna (ehuru den tilldelats såväl Juda som
Dans stammar). Makkabeern Jonatan fick den till
skänks af den syriske konungen Alexander Balas.
Kyrkofäderna kände Accaron som en stor, af
judar bebodd köping ö. om Asdod och Jamnia.
Nu är det sannolikt den lilla byn Akir omkr.
8 km. ö. om Jebna (Jamnia), s. ö. om Jaffa, utan
nämnvärda ruiner. Om Baal i E. se Baal.
Eksem, med. Se Ekzem.
*Ekshärad, socken. 94,920 har.
7,220 innev. (1895). Annexen äro Norra Råda,
Sunnemo och Gustaf Adolfs kapell, hvilka efter
boställens anskaffande skola tillsammans bilda ett
från E. skildt pastorat.
*Eksjö (hör ej till Södra Vedbo härad) upptager med
tillhörande stadsjord, satt till 2,5 mtl, en areal
af 2,178 har (deraf 392 har vatten) och hade 3,442
innev. 1895. Taxeringsvärdet 1895
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
