Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Edam-ost ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prof. Lehmann-Hohenberg i Kiel uppsatta tidskriften
»Einiges christenthum».
*Egil (Egel). Se Ynglingaätten, sp. 107.
Eginaviken. Se Saroniska viken.
Egir, Nord. mytol. Se Age.
*Egle, J. von, sedan 1884 hofbyggnadsdirektor,
har smakfullt dekorerat residenset i Stuttgart och
fullbordat Mariakyrkan (1872–79) derstädes i ung
gotik, hans förnämsta verk.
*Egli, J. J., afled d. 24 Aug. 1896. »Nomina
geographica», hvarigenom hän blef den egentlige
grundläggaren af den geografiska namnläran, utgafs
1892 i förbättrad och tillökad upplaga.
Église unitaire française [eglīs ynitär frangsäs],
Fr. (franska unitariska kyrkan). Se Chatel.
d’Egmont [dägmå’ng], Jeanne Louise Armande Elisabeth
Sophie Septimanie, grefvinna, fransk salongsdam, f. i
Languedoc 1740, var dotter af den bekante härföraren
hertig L. Fr. Armand Richelieu (se d. o. 2.). Hon
fick en grundlig, halft lärd uppfostran hos en faster
i ett benediktinkloster i Normandie och bortgiftes
redan 1755 med den bottenrike, men torre grefve d’E.,
som hon ej omfattade med någon varmare känsla. Den
lysande salong, der hon utöfvade värdinneskapet, var
samlingsplats för den tidens literära storheter, såsom
Voltaire och Rousseau, men äfven en af härdarna för
den liberala oppositionen emot det kungliga godtycket
och emot Du Barrys mätressvälde. Grefvinnan d’E. stod
i lifligt personligt umgänge och i korrespondans
med svenske ambassadören U. Scheffer, hvilket väl
starkt bidrog till att kronprins Gustaf under sitt
besök i Paris 1771 skyndade att uppvakta henne. Han
lär på henne hafva gjort ett outplånligt intryck,
och sjelf skall han för en tid hafva varit starkt
fängslad af hennes älskvärda och spirituella,
svärmiska väsende. När kronprinsen såsom konung
Gustaf III återvändt till Sverige, vidmakthölls
förbindelsen dem emellan genom en, åtminstone från
hennes sida, flitig brefskrifning. Hennes bref
innehålla önskningar om lycka för hans regering
och goda råd huru denna sällhet skulle kunna
vinnas. Hon fann den i dämpandet af partiernas
raseri och i en »monarki inskränkt genom lagarna»,
och med glädjetårar mottog hon underrättelsen om
den revolution, som hennes »hjertas hjelte» gjorde
d. 19 Aug., och om den moderation, som han visat. Man
anser ej otroligt, att grefvinnan d’E. haft något
inflytande »på den upplysta, menskliga, i mycket
frisinnade riktningen i Gustaf III: s tidigare
regeringssätt». Ett bröstlidande slutade hennes lif,
på slottet Braisne, d. 14 Okt. 1773. Jfr grefvinnan
d’Armaillé: »La comtesse d’Egmont, fille du maréehal
de Richelieu, 1740–1773. D’après ses lettres inédites
à Gustave III» (1890; svensk öfvers. 1893), och
G. Göthe: »Ett porträtt» (i »Nord. tidskr.», 1890),
der ett af P. A. Hall utfördt miniaturporträtt af
d’E. reproduceras samt en essay öfver henne meddelas.
Egogradering. Se Egoskifte.
*Egoism, filos.,
den form af evdemonistisk etik, enligt hvilken
den handlandes eget sinliga väl ensamt bör och kan
vara motiv för hans handlingssätt. Egoismen förnekar
visserligen ej, att äfven hänsyn till andras sinliga
väl kan inverka på den handlandes motiv, men endast
i den meningen att
han dermed mer eller mindre omedelbart främjar sitt
eget. (Jfr Altruism. Suppl.).
Egopenningar, kamer. Se Jordskyld.
*Egoskifte. Storskiftes- och afvittringsverket i
Dalarna slutade 1894.
Egostyckning, jur. Enligt lag om hemmansklyfning,
egostyckning och jordafsöndring, hvartill förslag af
K. M:t framlades för och antogs af 1896 års riksdag
och som utfärdades d. 27 Juni s. å., må hemman,
hvilket får klyfvas, jämväl i den ordning, som stadgas
i lagen, styckas i två eller flere lotter sålunda,
att viss, till gränserna bestämd, egovidd utlägges
till hvarje lott och hemmanets mantal derefter mellan
lotterna fördelas. Ett vilkor för användningen af
detta förfarande, som i lagen benämnes egostyckning,
är att hemmanet icke legat i samfällighet med
annat hemman eller ock blifvit ur samfälligheten
utbrutet genom sådan delning, att hemmanets egor
icke kunna utan egarens samtycke tillsammans med
annan mark intagas i skifte. Egostyckning får ock
ske, der egare till sådant hemman, som nyss är
nämndt, till annan upplåtit viss till gränserna
bestämd egovidd och hinder ej möter till följd af
aftalets beskaffenhet att verkställa egostyckningen
i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som i lagen
äro gifna. Egostyckningen, som skall omfatta all till
hemmanet hörande mark, verkställes af landtmätare
med användande af ett i vissa afseenden enklare
förfarande än det vid laga skifte föreskrifna.
L. A.
*Egressy [e’gresji], Gabor (Gabriel), föddes 1807.
*Egrettan. Se vidare Hägrar.
*Egypten. Genom mahdistupproret i förra hälften af
1880-talet gingo Muhammed Alis och hans efterföljares
eröfringar i Sudan förlorade för E. (ehuru den
turkiske sultanen juridiskt ännu betraktar Sudan som
en del af sitt rike), så att E. ända till slutet af
1896 sträckte sig söderut endast till Wadi Halfa (21°
35’ n. hr.). Men i Sept. 1896 återeröfrades Dongola,
hvarigenom E:s sydgräns vid Nilen skjutits fram
till ungef. 18° n. br. Vid Röda hafvet går gränsen
till 18° 2’ n. br. (Ras Kafar), der den stöter
till den italienska intressesferen. Till E. hör
ock Sinaihalfön, hvaremot Midian på östra sidan
af Röda hafvet 1887 afträdts till Turkiet. Enligt
1882 års icke synnerligen tillförlitliga census
(den andra i ordningen; den första företogs 1846)
hade E. i sitt nuvar. omfång (994,275 qvkm.; Dongola
oberäknadt) 6,817,265 innev.; 6,480,600 voro bofasta,
245,779 nomader och 90,886 främlingar. 1894 beräknades
folkmängden till 7,739,000 pers., af hvilka 7,366,400
egypter och nubier. 25,300 bofasta och 236,900
nomadiserande araber samt 110,400 främlingar. De
största städerna 1894 voro: Kairo, 430,000 innev.,
Alexandria, 250,000, Damiette, 46,200 Tanta, 45,000,
Sagasig, 40,000, Port Said, 37,000, Siut, 35,300,
Mehalla el Kobra, 31,300, Mansura, 30,300, Medinet
el Fajjum, 29,000, och Damanhur, 22,100.
Jordbruket, som sysselsätter omkr. 61 proc. af
befolkningen, betungas med höga skatter och
afgifter. Den egyptiske herskarens familjegods,
sjifliker, förvandlades 1878 till statsdomän och
förpantades till de europeiska makterna såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
