Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ealing ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Eckardt, Julius von, afgick 1882 från sin
syssla som senatssekreterare i Hamburg till
följd af ryska sändebudets klagomål öfver hans
skriftställareverksamhet, var sedermera tysk konsul
i Tunis och Marseille samt utnämndes 1892 till
tyska rikets generalkonsul i Stockholm. Bland hans
skrifter må nämnas ytterligare Lifland im achtzehnten
jahrhundert. I. Bis zum jahre 1766 (1876) och Berlin
und Petersburg (1880) samt Berlin–Wien–Rom (1892),
ett försvar för Caprivis politik.
Eckardt, Josefine Hortensia Nancy Adelaide, dansk
skådespelerska, född Thorberg i Köpenhamn d. 24
Nov. 1839, var först anställd vid balletten,
men debuterade 1861 på kungl. teatern och blef
1864 kunglig skådespelerska. Hon var sedan 1863
en tid gift med skådespelaren L. A. Eckardt
(f. 1829, d. 1889). Hon spelade först romantiska
älskarinneroller, sedermera karaktersroller i moderna
skådespel och har i båda dessa riktningar visat stor
begåfning. E. Ebg.
*Eckehart 1. Se Waltharius.
Eckenbrecher, Karl Paul Themistokles von, tysk målare,
f. i Athen 1842, fick undervisning af G. Wegener
i Potsdam och utbildade sig till landskapsmålare
samt var 1861–63 i Düsseldorf elev åt Osvald
Achenbach. E. har gjort resor i Turkiet och norra
Europa, han har utfört taflor, som ega betydelse ej
blott som landskap, utan äfven genom sitt staffage i
etnografiskt hänseende. Exempel äro Moskén Jeni Djami
i Konstantinopel (1873), sex landskap från Island
(s. å.), Nordkap, Vöringsfossen i Norge, Afton vid
Bosporen (1875), Brunn i Mindre Asien (1876). År 1880
slog han sig på att måla panoramor, såsom Slaget vid
Gravelotte, Slaget vid Nieuwpoort 1600, tillsammans
med Marc Volkhart, och Mekka-karavanens intåg i Kairo,
med Simmler.
Ecker, Alexander, tysk anatom och antropolog,
f. 1816 i Freiburg im Breisgau, d. 1887 såsom
f. d. professor i anatomi derstädes, inrättade ett
antropologiskt (förnämligast kraniologiskt) museum i
samma stad och författade bl. a. Crania Germaniae
(1863–65), Die hirnwindungen des menschen (1869;
2:dra uppl. 1882) och Die anatomie des frosches (3
bd, 1864–82) samt utgaf från 1865 med Lindenschmit
»Archiv für anthropologie».
2. Eckermann, Karl, tysk målare, f. 1834, d. 1891,
son till Johann Peter E., blef 1849 lärjunge till
landskapsmålaren Preller, men följde dock icke
dennes ideala riktning. Efter att hafva studerat i
Bruxelles och i Karlsruhe under Schirmer, företog
han studieresor i Norra Tyskland, i Holstein och på
Rügen samt i Holland och Belgien. Han målade Motiv
från Rügen, Holsteinskt landskap, Parti vid Inn,
Från Lüneburgheden, Rhen mellan Freiburg och Basel
samt derjämte äfven en del stilleben af dödadt vildt.
Ecklesiastika deputationer. Se
Deputation. Suppl.
*Ecklesiastikdepartementet. Under departementet
lyder äfven Göteborgs högskola. Direktionen för
Allmänna enke- och pupillkassan sorterar numera under
Finansdepartementet. Anslagen till departementet
upptogos i K. M:ts proposition
till 1897 års riksdag för år 1898 till 15,703,200
kr. (hvaraf 1,865,002 kr. extra anslag).
Ecklesiastik indelning, en med afseende på
kyrkoförvaltningen gjord indelning af ett
territorium. Sverige är i detta hänseende indeladt
i 12 stift, som vid 1897 års början omfattade
184 kontrakt, till hvilka hörde 1,389 pastorat
(med inräkning af 19 garnisonsförsamlingar), 115
stadsförsamlingar, 2,359 landsförsamlingar samt 77
andra församlingar (garnisons-, kapell-, bruks-,
hospitals- och fångelseförsamlingar). Legaliserade
församlingar med egen kyrkoskrifning, hvilka ej
tillhöra statskyrkan, voro 14 (1 fransk-reformert,
1 engelsk-episkopal-förs., 1 grek.-katolsk, 3
romerskkatolska och 8 mosaiska).
Ecklesiastikmatrikel. Se Stiftsmatrikel.
Ecklesiastikverket i Lappmarken. Se Lappmarkens
ecklesiastikverk. Suppl.
*Eckstein, K. G., blef led. af Konstakademien 1802.
*Eckstein, F. A., afled i Leipzig 1885.
*Eckstein, Ernst, upphörde 1882 att utgifva »Deutsche
dichterhalle». Han har från denna tid uppträdt
med kulturhistoriska romaner, mestadels förlagda
till antikens dagar och af hvilka flere öfversatts
till svenska. Hans humoresker Aus secunda und prima
(1875; »Minnen från skolan», 1881) utkommo i 56:te
uppl. 1893.
École centrale des arts et manufactures [ekå’l
sangtra’l däs’ ar e manyfaktӯr]. Se Polytekniska
skolor.
École du Louvre [ekå’l dy louvör], en 1882
inrättad, i Louvre (nationalmuseet) i Paris inrymd
läroanstalt, som har till särskildt ändamål att
utbilda lämpliga fackmän till intendents- och
bibliotekariebefattningarna vid Frankrikes museer
eller till arkeologiska forskningsresor o. dyl.
École française d’archéologie [ekå’l frangsäs
darsjeålåsjī], i Kairo. Se Egyptologi. Suppl.
École libre des sciences politiques [ekå’l libör
dä sia’ngs påliti’ck], i Paris. Se Boutmy. Suppl.
École nationale des ponts et chaussées [ekå’l
nassiånna’l dä pång e sjåssö], ett berömdt
statsläroverk i Paris för utbildning af väg- och
vattenbyggnadsingeniörer, inrättades 1741.
École normale supérieure [ekå’l nårma’l
syperiör], Fr., »högre normalskola», namn på
en i Paris befintlig undervisningsanstalt, ett
lärareseminarium, som inrättades 1794 af Konventet,
stängdes 1795, men återupprättades delvis 1808
och definitivt 1830. Anstalten lyder direkt under
undervisningsministern. Eleverna förplikta sig till en
minst tioårig lärareverksamhet efter utträdet. 130
elever åtnjuta fritt bostad och underhåll inom
skolan. Kursen är 3-årig, och undervisningen är delad
å 2 sektioner, en historisk-filosofisk (section
de lettres) och en matematisk-naturvetenskaplig
(section des sciences). Anstalten utbildar lärare
för elementarläroverken och universiteten. Vissa
föreläsningar i Sorbonne, Collége de France och
École pratique des hautes études böra åhöras af École
normales lärjungar.
École polytechnique [ekå’l pålitekni’ck], en berömd
läroanstalt i Paris. Se Polytekniska skolor.
École pratique des hautes études [ekå’l prati’ck dä
åt ety’d], Fr., »praktisk skola för högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
