Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dumka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dumka (duma), en art slavisk folkvisa, i nyare
tid af i synnerhet böhmiska tonsättare använd som
namn på andantesatsen i stråkqvartetter o. d. A. L.
*Dumont, A. A., dog i sin födelsestad Paris 1884 —
Jfr Vattier: »Augustin Dumont» (1885) och »Une famille
d’artistes. Les Dumont 1660–1884» (1890).
Dumont [dymå’ng], Charles Albert Auguste Eugène,
fransk arkeolog, f. 1842. blef direktör 1874 vid den
af honom organiserade franska skolan i Rom och 1875
vid franska skolan
i Athen, kallades 1879 till direktör för det högre
undervisningsväsendet i undervisningsdepartementet och
dog 1884. Sedan 1882 var han medlem af Institutet.
D. författade betydande arbeten rörande den
keramiska konsten i det forna Grekland.
Dumont [dymå’ng], Jean, fransk skriftställare,
urkundsutgifvare, f. i midten af 1600-talet, d. i
Wien 1726, var i fransk krigstjenst, men stängde
befordringsvägen för sig genom ampert skrifsätt
emot regeringen, lefde sedermera utomlands och blef
af romerske kejsaren utnämnd till historiograf och
baroniserad med namnet Carelscroon. Hans förnämsta
arbete är Corps universel diplomatique du droit des
gens; contenant un recueil des trattéz d’alliance,
de paix etc. qui ont été faits en Europe, depuis le
règne de l’empereur Charlemagne jusques à present (8
bd i fol., 1726–31, omfattande tiden t. o. m. 1730).
Dumsnuten, zool. Se Tallbitslägtet.
Dun. Se Fjäder, zool.
Dunajec [-jets]. Se Donajec.
Dunajev, Wanda von. Se Sacher-Masoch.
Dunblane [dönblēn], stad i skotska grefsk. Perth,
vid Allan, 8 km. n. om Stirling. 2,186
innev. (1891). Förr biskopssäte. Vid Cromlix,
2 km. n. om staden, finnas mineralkällor med en
mycket besökt vattenkuranstalt. Omkr. 2 km. ö. om
staden ligger Sheriffmuir, der 1715 en oafgjord
strid stod mellan hertigen af Argyll och de af grefven
af Mar anförda jakobiterna.
*Duncan, Jakob, hade varit i svensk tjenst och
der avancerat till öfverstelöjtnant, innan han 1672
öfvergick i dansk, der han inom kort befordrades till
generalmajor och guvernör öfver Fyen. Vid Halmstad
föll han i svensk fångenskap; efter sin frigifning
kämpade han 1678–79 i Bohus län samt härjade och
brände i Värmland, förde befäl i Norge till 1683,
fick 1685 afsked och dog s. å. i Altona.
*Duncan, John, föddes 1805.
*2. Dunckei, M. D., dog 1878 (ej 1879).
*Duncker. 2. M. D., dog i Ansbach d. 21 Juli 1886. —
4. F. G. dog d. 18 Juni 1888.
Dundalk, hufvudstad i grefsk. Louth, hade
12,449 innev. 1891.
*Dundee, med 153,587 innev. 1891, är hufvudsätet
för den britiska juteindustrien, som 1891 der
sysselsatte omkr. 26,000 pers. Vigtigt är derjämte
skeppsbyggeriet. Den storartade, ofvanför D. öfver
Tay spända jernvägsbron, som en storm förstörde d. 28
Dec. 1879, ersattes 1882–87 af en ny bro af 3,171
m. längd. Staden har sedan 1880 ett af Dr John och
Miss Baxter stiftadt university college, som sedan
1890 tillhör universitetet i S:t Andrews.
Dundret (Gellivara-Dundret, ursprungligen
Vasaratunturi), berg i Norrbottens län några få km. s. ö. om
byn Gellivara, 823 m. öfver hafvet. Svenska
turistföreningen har på en af de vestra topparna
låtit uppföra en paviljong med hänförande utsigt
öfver fjällverlden och försedd med åtskilliga
instrument. Emedan midnattssolen der kan skådas en
vida längre tid (från d. 5 Juni till d. 11 Juli)
än från något annat någorlunda åtkomligt ställe i
Sverige, besökes det numera ganska mycket af turister.
*Dunedin [döne’ddin] hade 22,376 (med förstäderna
45,865) innev. 1891 och står genom jernvägar i
förbindelse med Invercargill och Christchurch
samt med den 15 km. aflägsna hamnstaden
Port Chalmers. Anglikansk och rom. katolsk
biskop. Universitet (Otago university).
Dunedin [döne’ddin; af dun, hög, borg], det gaeliska
namnet på Edinburgh.
*1. Dunér, N. K., blef 1887 e. o. professor
i astronomi vid Lunds universitet och erhöll
1888 den ord. professuren i samma ämne vid Upsala
universitet. Han har varit censor vid mogenhetsexamina
1891 samt från 1893. D. deltog 1861 och 1864 i de af
Nordenskiöld ledda Spetsbergsexpeditionerna, 1863 i
stiftandet af »Astronomische gesellschaft», 1887 i
den mellanfolkliga astro-fotografiska kongressen
i Paris, valdes till medlem af dess permanenta
kommission och var 1889 dennas ene vice president
(se Astrofotografi. Suppl, Sp. 432–433). Han
vardt ledamot af Fysiogr. sällsk. i Lund 1864,
af Vet. akad. 1881 och af Vet. soc. i Upsala 1888
samt erhöll 1885 och 1892 Wallmarkska priset
af Vetenskapsakademien, 1887 Lalandeska priset
af Franska institutet och 1892 Rumfordmedaljen
i guld af Royal society i London. Af D:s större
arbeten må nämnas Mesures micrométriques d’étoiles
doubles, faites à l’observatoire de Lund, suivies de
notes sur leurs mouvements relatifs (1876); Sur les
étoiles à spectres de la troisième classe (1885), som
innehåller resultatet af en planmässig genommönstring
och beskrifning af stjernspektra af 3:dje typen, det
första arbete af denna art, som i denna omfattning
blifvit utfördt; Recherches sur la rotation du soleil
(1891), resultaten af vid observatoriet i Lund utförda
spektroskopiska iakttagelser af solen, af hvilka
framgår den bekanta lagen för solrotationens aftagande
från eqvatorn mot polerna, här dock ända till 75°
heliografisk bredd, d. v. s. långt utöfver den region,
der solfläckarna förekomma, af dessa observationer
indicerad; Observations des étoiles de la zone
entre 35° et 40° de déclinaison boréale, faites
à l’observatoire de Lund et réduites à l’équinoxe
moyen de 1815.o (6 dlr, 1896; såväl observationer som
publikation gemensamt med F. Engström). D. har gjort
omsorgsfulla och lyckade undersökningar af den till
Algoltypen hörande föränderliga stjernan Y i Svanens
stjernbild: han har visat, att banan, i hvilken den
ena komponenten af denna Algolstjerna löper kring
den andra, är märkbart excentrisk och att riktningen,
i hvilken de båda kropparna äro hvarandra närmast,
befinner sig stadd i vridning kring den gemensamm
tyngdpunkten.
2. Dunér, Gustaf Johan Anton, militärläkare, den
föregåendes broder, född d. 20 Dec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
