Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dramatiska teatern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
främsta rummet är afsedd för sådana i behof varande
medlemmar, hvilka befinna sig i pensionsåldern och
fullgjort sina inbetalningar till kassan. Sammanlagda
beloppet af begrafningshjelps- och understödsfonderna
utgjorde vid 1896 års början 13,399 kr. 61
öre. — Styrelsen, som har sitt säte i Stockholm,
består af en årligen vald ordförande och 8 ledamöter.
Dramatiska teatern (Arsenalsteatern). Se Stockholms
teatrar, sp. 628–629. — 2. Kungl. Dramatiska
teatern. Se Stockholms teatrar, sp. 629-630.
*Drammen, som bildades 1811, då Bragernäs och Strömsö
sammanslogos till en stad med gemensam styrelse och
hvarje förbindelse med Kristiania upphörde, hade
20,687 innev. 1891. Hvar och en af stadens tre delar
har egen kyrka; Bragernäs är ett pastorat och Strömsö
är ett med Tangen som annex. Till staden hörde 1894
15 ångfartyg och 153 segelfartyg, om tills. 65,000
tons. Importens värde är omkr. 4,5, exportens omkr. 9
mill. kr. Af fabriker må nämnas ett väl renommeradt
jerngjuteri (det enda i Norge, der äfven statyer och
andra konstverk i brons gjutas), två trikåfabriker,
6 sågverk och hyflerier, 4 ölbryggerier m. m.
Drankmugg, veterinärv. Se Mugg.
*Draper, J. W. D:s History of the intellectual
development of Europe (2 bd, 1863; 3:dje uppl. 1886;
»Den europeiska forskningens historia», 1883)
betraktas såsom ett af den moderna vetenskapens
klassiska verk. Hans History of the conflict
between religion and science (1875) har vunnit en
utomordentlig spridning. D. afled i Hastings vid New
York d. 4 Jan. 1882.
2. Draper [drēpör], Henry, amerikansk naturforskare,
f. 1837, den föregåendes son, studerade medicin
i New York, väckte mycken uppmärksamhet med sin
doktorsafhandling (1858) om mjeltens funktioner
och utnämndes 1860 till professor i fysiologi
och analytisk kemi vid New Yorks universitet. Död
1882. D. konstruerade stora teleskop, med tillhjelp
af hvilka han tog de största hittills åstadkomna
månfotografier (1,3 m. i genomskärning) och upptäckte
syre i solen (1877). Om hans epokgörande rön inom
stjernfotografien se vidare Astrofotografi. Suppl.,
sp. 431.
Drapeyron [-perå’ng], Ludovic, fransk geograf
och historiker, född i Limoges d. 26 Febr. 1839,
genomgick École normale supérieure i Paris och var
efter hvartannat lärare i historia och geografi i
Besançon, vid lycée Napoleon och (sedan 1869) vid
lycée Charlemagne i Paris. Vid den internationella
geografiska kongressen i Paris 1875 framlade han en
plan för reformering af undervisningen i geografi och
grundade 1876 »Société de topographie», hvars mål
skulle vara att popularisera topografien genom att
anordna afgiftsfria lärokurser icke blott i Paris,
utan i alla Frankrikes städer, införa densamma
i alla skolor, småningom omgestalta geografien
med tillhjelp af topografien och tillämpa den så
omgestaltade geografien på historien. D. har varit
detta sällskaps generalsekreterare från början och
tillika redaktör för den af honom 1876 uppsatta
»Revue de géographie». Utom geografiska arbeten
har han skrifvit åtskilliga verk rörande Frankrikes
medeltidshistoria.
*Drastisk. — Drastiska medel. Åtskilliga förr
brukade sådana hafva numera ringa eller ingen
användning, såsom gummi-gutta, scammonium,
elaterium och gratiola. Till de i hufvudartikeln
nämnda drastica torde kunna fogas krotonolja, som
någon gång ges åt menniskor, något oftare åt kreatur.
C. G. S.
Drasul. Se Dag, Nord. mytol.
Dravit, miner. Se Turmalin.
Drechsler, Gustav, tysk landthushållare, f. 1833,
blef 1867 docent i jordbrukslära i Göttingen
och inrättade der ett landtbruksinstitut, hvars
föreståndare han blef, och fick 1871 professors
titel. 1885 invaldes han i Preussens deputeradekammare
och 1887 i tyska riksdagen, der han tillhörde
tyska rikspartiet. D. utnämndes till kurator för
universitetet i Greifswald 1889 och dog der 1890. Han
utvecklade en omfattande verksamhet såsom författare
i sin vetenskap, särskildt rörande förenings- och
associationsväsendet inom jordbruket. Af hans skrifter
må nämnas det prisbelönta Der landwirtschaftliche
pachtvertrag (2 bd, 1871). Tillsammans med
W. Henneberg utgaf han »Journal für landwirtschaft».
*Dref, socken. 3,366 har. 374 innev. (1895).
Drefjagt. Se Jagt.
Drefnewydd, det walesiska namnet på Newtown (se
d. o. 1).
Drenteln, Aleksandr Bomanovitj, rysk general,
statsman, f. 1820, genomgick raskt de militära
graderna, blef 1859 generalmajor och 1865
generallöjtnant. Under rysk-turkiska kriget 1877
anförde han reservtrupperna n. om Donau. Sedan general
Mesenzov i Aug. 1878 mördats af nihilisterna, blef
D. chef för »Tredje afdelningen» af kejsarens
kansli och derigenom chef för rikets hela
polisväsende. Ett nihilistattentat mot honom d. 25
Mars 1879 misslyckades. När Loris Melikov efter
attentatet i Vinterpalatset 1880 erhöll diktatorisk
makt och såsom inrikesminister äfven blef chef för
Tredje afdelningen, afgick D. Han blef då medlem af
riksrådet samt generalguvernör i Odessa och 1881 i
Kiev, der han dog 1888.
*Drenthe. Provinsen hade 1889 130,704 innev. (1894
beräknades folkmängden till 139,148 pers.). Om
fattig- och förbättringskolonierna derstädes se
Åkerbrukskolonier.
*Dresden. 1. Regeringsområdet hade 950,530
innev. 1890, af hvilka 901,096 protestanter, fördelade
på 34 städer (433,508 pers.) och 931 landskommuner
(517,022 pers.). 1895 var folkmängden 1,067,575
pers. — 2. Hufvudstaden hade, sedan 1892 de båda
förorterna Strehlen och Striesen införlifvats med
densamma, ett område af 3,561 har, deraf 2,824 har
komma på de v. om Elbe belägna stadsdelarna Altstadt
och Friedrichstadt, förr skilda genom den i sitt
ursprungliga läge torrlagda och i en annan bädd ledda
Weisseritz, jämte Strehlen och Striesen, samt 737 har
på stadsdelarna h. om Elbe: Neustadt och Antonstadt
med förstaden Neudorf. Sedan 1873 har n. om Neustadt
uppstått ett sjelfständigt »gutsbezirk» Albertstadt,
ett ofantligt komplex af militära nybyggnader:
kaserner, magasin, laboratorier, arsenal m. m. En
fjerde bro öfver Elbe, Karola-bron, började byggas
1892 mellan Augustusbron och Albertbron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
