Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diuretica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Djefvulsafsägelse. Se Exorcism.
Djefvulsbergen. Se Diablerets.
Djefvulsbesvärjelse. Se Exorcism.
Djefvulsbladet, bot. Se Urtica.
Djefvulsört, bot. Se Plumbago.
Djehol l. Tsjing-te, stad i kinesiska
prov. Pe-tsji-li, belägen 180 km. n. ö. om Peking,
på 384 m. höjd, utanför den stora muren, i den till
Pe-tsji-li-viken rinnande Loanhos dal. Omkr. 400,000
innev. (enl. Wiliiamson). Staden har ett praktfullt
kejserligt palats, som var den store kejsar Kien-lungs
favoritresidens, och omgifves af trädgårdar, tempel
och palats i den vackra dalen. Kejsar Kang-hi
förändrade det gamla namnet D. till Tsjing-te, men
det senare namnet användes föga i den europeiska
kartografien.
*Djeknepenningar. Af det belopp å 5,800 rdr bko (=
8,700 kr.), som vid riksdagen 1834–35 uppfördes i
riksstaten såsom ersättning för djeknepenningarna,
qvarstå fortfarande 4,307 kr. 10 öre, hvilka utgå
till stiftens eller särskilda allmänna läroverks
premie- och fattigkassor, hvaremot den del, som
varit anslagen till lärare vid sådana läroverk, blef
genom den lönereglering, som skedde vid riksdagen
1856–58, inräknad i lärarnas vanliga lönebelopp och
således ej längre särskildt uppföres i riksstaten.
S. N.
Djelâl-eddîn-Rûmi, persisk skald. Se Rûmi.
Djelalpur (Djalalpur), stad i Pendjab, divisionen
Rawal-Pindi, distriktet Djeilum, vid högra stranden
af floden Djeilum. 11,065 innev. (1891). Alexander
den store, som der öfvergick floden (Hydaspes) och i
striden mot Poros förlorade sin stridshäst Bucephalus,
anlade der staden Bucephala.
*Djelapur, oriktig form för Djelalpur (se
d. o. Suppl.).
Djem, El, köping i östra Tunisien mellan saltsjöarna
Kairuan och Grarra. Omkr. 1,000 innev. Orten
ligger på samma plats som den romerska staden
Thysdrus l. Thysdritana colonia, i hvilken Gordianus
utropades till kejsare. För att visa sin erkänsla mot
innevånarna skall han hafva påbörjat den amfiteater,
hvars ruiner väcka den resandes beundran. Den täflar,
enligt Victor Guérin, i skönhet och nästan i storlek
med Coliseum i Rom; dess storaxel mäter omkr. 149
m., dess mindre axel 124, och höjden torde hafva
öfverstigit 30 m. Arenan var 94 m. lång och 60
m. bred. Ännu i 17:de årh. var den till det yttre
bibehållen, men omkr. 1695 (enl. traditionen) började
man förstöra den yttre fasaden, och sedermera hafva
traktens innevånare begagnat den som stenbrott och
sköflat den på dess förträffliga byggnadsmaterial. Det
inre är fullkomligt spolieradt.
Djemâl-ed-dîn, persisk skald, kallad Nisami (se d. o.).
Djerasch, det nuv. namnet på Gerasa (se d. o.).
Djerboan, zool. Se Haltomys.
Djerid (Sjott el-) l. Sjott el-Kebir, det
östligaste af sjotten (saltträsken) i franska Sahara,
ligger inom Tunisien omkr. 15 m. lägre än hafvet
och skiljes från Gabesviken af en sandås af 20
km. bredd och högst 46 m. höjd öfver lågvatten.
Sjott el-Djerids stora (omkr. 5,000 qvkm.) och
djupa depression är, säger Ch. Tissot, till större
delen fylld med rörlig sand; mellersta delen
synes dock innehålla ej obetydligt med vatten,
betäckt med en hvit saltskorpa, som gjort, att
sjön af arabiska resande liknats än vid ett fält
af kamfer eller kristall, än med silfverfolie eller
smält metall. Tjockleken af denna skorpa är mycket
vexlande, men endast på vissa ställen är den tjock
nog att bära en gående. Men så snart man aflägsnar
sig från dessa ställen, brister skorpan och djupet
uppslukar en. Äfven de grunda ställena blifva farliga
under regntiden. Mer än en gång, säger den arabiske
geografen Abu-Obeid el-Bekri, hafva karavaner och
trupper, som oförsigtigt gifvit sig ut på denna
bedrägliga yta, omkommit utan att lemna ett spår efter
sig. Sjön är forntidens Triton l. Palus Tritonis och
har tydligen varit en lagun, skild från Gabesviken,
med hvilken den förr kommunicerade, genom ett näs
af jämförelsevis sen bildning, hvilket enligt allt
utseende bildats genom en af dessa landhöjningar,
som äro så vanliga på Nord-Afrikas kust. Wadi Melahs
bädd, som upptager den lägsta sänkan i detta näs,
ligger alldeles i förlängningen af D:s längdaxel. D:s
stränder i n. v. och v. hafva vackra oaser: Nefta,
kallad Mersat el-Sahara (öcknens hamn), Toser m. fl.,
alla oaser i Beled el-Djerid, dadellandet mellan
D. och Sjott el-Gharsa i n. v. I s. och n. utbreda
sig sanddyner, men i ö. finnas åter oaser på halfön
Nifzaua.
*Djesair. 2. Vilajetet Djesaïr-i-Bahr-i-Sefid,
bestående af sandjaken Limni (öarna Lemnos,
Hagiostrati, Imbros, Samothraki, Tenedos), Midüllü
(Lesbos, Muskonisi), Chios l. Sakiz (Chios med biöar,
Ipsara, Nikaria, Leros, Patmos m. fl., Kalymnos,
Astropalaia, Kos, Nisyro), Rhodos (Rhodos, Tilo,
Charki, Symi, Karpathos, Kasos, Castellorizo
l. Meis) samt några mindre öar, har enligt Wagner
och Supan en areal af 7,108 qvkm., med omkr. 325,000
innev. Hufvudstad är nu Chios.
*Djessur. 1. Distriktet, beläget i Presidency
division af presidentskapet Bengalen och upptagande
mellersta delen af deltat mellan Hugli och Ganges,
hade 1891 på en areal af 7,578 qvkm. 1,888,827 innev.,
af hvilka 1,150,135 muhammedaner och 737,600 hinduer.
Djevad Pasja, Ahmed, turkisk general och statsman,
f. 1850, blef, sedan han genomgått krigsskolan,
1869 adjutant hos sultan Abdul-Asis och författade
vid denna tid en historia öfver det turkiska
krigsväsendet, hvilken 1882 öfversattes till
franska. I det rysk-turkiska kriget befäste
han Sjumla och deltog efter fredsslutet i
gränsregleringen. 1884 blef han brigadgeneral
och turkiskt ombud i Montenegro, hvarvid han
lyckades förbättra förhållandena mellan de båda
landen. Efter återkomsten derifrån utnämndes han
till militärinspektör. Vid utbrottet af upproret på
Kreta 1889 blef han generalstabschef för de trupper,
som ditsändes, och lyckades återställa lugnet
samt upphöjdes 1890 till musjir (fältmarskalk). I
Sept. 1891 gjorde sultanen honom till storvesir,
från hvilken befattning han afgick i Juni 1895.
J. Fr. N.
Djhalta, det hindustanska namnet på ön Salsette
(se. d. o.).
Djhansi. 3. Stad i britisk-indiska vasallstaten
Gwalior, belägen omedelbart vid D. 2 (som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
