Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diuretica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bergåsar, består dels af vegetationslös sand, med
bördiga oaser, dels af gräsland; endast sydöstra
delen är bördig. Floderna (Banas, Banganga, Sabi)
äro obetydliga och utsina periodiskt. Jordbruket,
främjadt genom artificiel bevattning, producerar i
sydöstra delen spanmål, sockerrör, bomull, tobak och
opium. I n. v. finnas i utlöpare af Aravallibergen
rika tillgångar på koppar-, kobolt- och nickelmalmer
samt alun, hvilka delvis tillgodogöras. Staten
skäres af Radjputana–Malva-jernvägen, med bibana
till Sambharsjön, som delvis ligger inom staten
Djodpur och arrenderas af indiska regeringen
för saltberedning. Maharadjan är nästan
oinskränkt i förvaltningen och har under sig
ett stort antal tämligen sjelfständiga vasaller
(thakur). Statsinkomsterna uppgingo 1891 till
655,485 pd st., utgifterna till 498,420 pd, deri
oberäknadt tributen om 40,000 pd till engelska
regeringen. Staten står jämte de tributpligtiga
Kot-Putli, Kishangarh och Lawa under politisk
kontroll af en britisk underagent. — 2. Hufvudstaden,
belägen vid Radjputana–Malva-jernvägen, omgifven
af mur och försvarad af flere fort, hade 158,905
innev. 1891. D. är en af Indiens vackraste städer och
anlades 1728 af Djai-Sing II, en af de mäktigaste
furstarna i norra Indien under den sjunkande
mongoldynastien i Delhi. Den i bergen 7 km. n. om
D. belägna forna hufvudstaden Amber (Amer),
berömd för sina lärde, ligger nu nästan öde.
Djajadeva, indisk skald. Se Jayadeva.
Djakova, stad i Albanien, vilajetet Kossova, 32
km. n. v. om Prisrend, vid ett tillflöde till Hvita
Drin. Omkr. 21,000 innev.
Djakovár (Kroat. Djakovo), stad i kroat-slav,
komitatet Virovitica. Omkr. 9,000 innev. Rom. katolsk
biskop (biskop af D. och Syrmien). Storartad katedral,
bekostad af biskop Strossmayer och invigd 1883.
Djalalpur. Se Djelalpur. Suppl.
*Djalandara. 1. Regeringsområde (division)
i Pendjab, hade 1891 4,217,670 innev, på en areal af
48,733 qvkm. och indelas i distrikten D., Hoshiarpur,
Kangra, Ludhiana och Feruzpur. — 2. Hufvudstaden D.,
vid Lahore–Delhi-jernvägen, hade s. å. 66,200 innev.
Djalo, oas i Libyska öcknen i Nord-Afrika,
nära oasen Audjila, 32 m. lägre än hafsytan,
omkr. 200 qvkm. stor, med omkr. 100,000 palmer och
6,000 innev., berber, som tala arabiska och såsom
förslagna köpmän hafva handelsförbindelser öfver hela
Libyska öcknen. Emedan marken är mycket salthaltig,
finnes i hela oasen intet drickbart vatten. Säd
och dadlar utgöra hufvudnäring för befolkningen,
som äfven har några får- och gethjordar, men inga
nötkreatur och åsnor och helt få hästar. Hufvudort
är Lebba. Befolkningen tillhör senussi-sekten.
Djambi (Jambi), flod på Sumatra, rinner upp i
berglandet vid vestkusten och faller ut på östra
kusten ungefär under 1° s. br., genom ett större
delta. Omkr. 600 km. lång. Floddalen, mycket bördig,
men sumpig och osund, bildar hufvuddelen af den under
nederländsk öfverhöghet (residentskapet Palembang)
stående staten D., med omkr. 76,000 innev. Det inre
af landet är ännu nästan okändt; van Ophuyzen,
som besökte det
1867, skildrar det som mycket rikt och bebodt af
milda och skygga kubu, hvilka tillbyta sig ris,
salt, tyg m. m. af malajerna vid kusten mot benzoe,
drakblod och kautsjuk. Hufvudorten D. ligger vid
floden, några tiotal kilometer från mynningen, och
har omkr. 3,000 innev.
*Djamna. Floden delar sig kort nedanför sina källor i
flere armar, och kanaler äro afledda från henne, dels
för landets vattning, dels emedan hennes bädd erbjuder
svårigheter för flodfarten (ofvanför Delhi är den
alldeles ofarbar); så till venster den 260 km. långa
doab- l. -östra Djamnakanalen (från byn Faizabad
till Delhi), till höger den öfver 500 km. (utom
fördelningskanalerna) långa vestra Djamnakanalen, som
börjar vid Hathni Kund nedanför bergen och likaledes
går till Delhi. Dess största bifloder nedanför bergen
äro fr. h. Banganga, Tsjambal, Sindh, Betva och Ken,
fr. v. Hindan, Saingar och Rind.
*Djamnotri. Berget har en höjd af omkr. 6,300 m.
*Djamu l. Djammu (Eng. Jammu, Jamu 1. Jummoo),
förr sikhfurstendöme i nordvestra Indien, bildar nu
den sydligaste provinsen i furstendömet Kasjmir och
omfattar utom ett smalt slättland Himalajadistrikten
Kisjtvar och Dzanskar samt den bergsregion, som
skiljer Kasjmir från Pendjab. I v. begränsas det af
Djeilum (Djelam), i ö. af Ravi, båda bifloder till
Tjinab, hvars hela öfre lopp tillhör D. Stötande i
s. till Pendjabs brännheta slätter och i n. nående
de med evig snö täckta toppar, som skjuta upp öfver
Ladak, är det ett land af kontraster, som på en
areal af omkr. 40,000 qvkm. eger nästan alla jordens
klimat. I s., vid staden D., stiger qvicksilfret
till och öfver 40°, medan i n., vid Padam, marken är
snöbetäckt 6 månader af året. Mellan dessa båda
ytterligheter ligga de svala och leende dalarna i
Himalajas yttre kedja (Outer hills), der en evig
vår råder. Folkmängden i D., som 1891 uppgick till
1,439,543 pers., består af tre skilda grupper: i
v. tsjibali, muhammedanska arier, i midten dogra,
brahmanska arier, samt i ö. pahari. — Hufvudstaden
D., maharadjans af Kasjmir vinterresidens,
belägen i nedre Himalaja på omkr. 400 m. höjd,
vid Tavi, en biflod till Tjinab, har ett fort (som
dock beherskas af omgifvande höjder), maharadjans
af vackra parkanläggningar omgifna palats samt
omkr. 20,000 innev. (1872: 41,820 innev.). Väldiga
ruiner i förstäderna vittna om stadens forna
storhet.
Djangal. Se Djungel.
*Djapara. Residentskapet
hade 1891 på en areal af 3,117 qvkm. en folkmängd
af 934,553 pers., af hvilka 891 européer och 11,396
kineser. Det bildar en halfö mellan vikarna Samarang
och Rembang, med den slocknade vulkanen Murio (1,787
m.) och består till större delen af Djavanas bördiga,
men osunda dal, i hvilken ock ligger den nuvarande
hufvudstaden, Patti (med omkr. 21,000 innev.).
*Djasalmir l. Djaisalmir (Eng. Jaisalmer,
Jeysulmere). 1. En af Radjputanastaterna i Indien,
uppgifves nu hafva en areal af 42,598 qvkm., med
115,364 innev. (1891). Landet, som utgör en del af
den stora indiska öcknen, består af sandfält med af
stormen hopvräkta dyner, mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
