Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dieffenbach ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vesterbottens och Norrbottens län, som ej höra till
Lappmarken. Enligt denna förordning få icke barrträd
afverkas till utskeppning eller försågning, så vida
de icke hålla minst 21 cm. i genomskärning utan bark
vid ett afstånd af 4,75 m. från storänden. Skogsegare
kan dock erhålla kostnadsfri utstämpling till afsalu
eller forsågning af undermåligt virke, då sådant,
enligt vederbörande skogstjenstemäns pröfning, med
hänsyn till skogsvårdens fordringar bör afverkas.
C. G. H–z.
Dimetrisk (af Grek. dis, två gånger, och metron,
mått). Se Axonometri. Suppl.
Diminutio capitis. Se Capitis deminutio.
Dimissionsrätt (jfr Dimission) kallas den vissa
läroverk tillkommande rättighet, enligt hvilken deras
lärjungar efter nöjaktig afgångsexamen derifrån ega
att utan vidare pröfning antagas som lärjungar vid
vissa andra högre stående läroanstalter. I Sverige
är i detta hänseende först och främst att nämna,
att samtliga högre allmänna läroverk (f. n. 36;
jfr för öfrigt Skolväsende) ega rätt att dimittera
till universiteten (jfr Mogenhetsexamen)
samt att dylik rätt tillkommer äfven 7 enskilda
läroverk. Vidare må nämnas, att de lägre allmänna
läroverken samt 2 enskilda femklassiga läroverk under
vissa vilkor ega dimissionsrätt från sin öfversta
klass till närmast högre klass vid de högre allmänna
läroverken. S. N.
*Dimitrij. Se Rättelser bd 18, sp. 832–833. —
Enligt nyaste forskningar skall den förste D. hatva
varit hvarken den äkta, ej häller Otrepiev, utan en
hvitryss, en oäkta son till Stefan Bathory.
Dimitrijev, Ivan, rysk författare. Se Ryska
literaturen, sp. 139.
Dimitrij Rostovskij. Se Rostovskij och Ryska
literaturen, sp. 134.
Dimitsana (Demetsana). 1. Stad i grek. nomarkien
Arkadien, i en vild bergstrakt 10 km. n. om
Karytana. 2,488 innev. (1889). Staden, som har ett
kloster från 900-talet, en borg från frankernas tid
samt rester af en cyklopisk mur, motsvarar sannolikt
(enligt Leake och Rangabes) den homeriska staden
Tevthis. Sedan 1764 hade den en af Greklands mest
besökta skolor, från hvilken många lärde utgingo
och som var utrustad med ett jämförelsevis godt
bibliotek. — 2. Flod. Se Erymanthus 2.
Dimon. Store och Lille, tvänne små öar bland
Färöarna, mellan Sandö och Syderö. Store D. är
omkr. 3,7 km. lång och 2,8 km. bred och bebodd af
ett 20-tal pers. Den har ända till 470 m. höjd,
men är gräsbevuxen ända upp; endast enstaka tinnar
äro nakna. Endast på ett ställe, på vestra sidan, är
ön tillgänglig. Lille D., längre mot s., omkr. 1,25
km. lång och hälften så bred, är omkr. 400 m. hög
och obebodd.
*Dinapur hade 44,419 innev. 1891.
*Dinar är enligt lagen af d. 30 Nov. (12
Dec.) 1873 enheten i det serbiska myntsystemet = 100
para. Dinaren motsvarar 1 franc, och för präglingen
gälla samma föreskrifter som i Frankrike; dock
präglas i guld mynt å endast 20 och 10 dinarer samt
silfvermynt å 5, 2, 1 och 1/2 dinar.
Dinariska alperna, bergskedja i Dalmatien vid Bosniens
gräns, som med sina utbredda höglandsytor och djupt
nedskurna dalar fyller området
mellan Una, Narenta och Adriatiska hafvet och i
allmänhet stupar brant mot det sistnämnda. Dinariska
alperna l. dinariska bergssystemet i vidsträcktare
mening kallar man hela det af en mängd parallella,
från n. v. till s. ö. strykande kedjor bestående
bergssystemet i vestra delen af Balkanhalfön,
således de kroatiska och dalmatiska Karstbergen,
Bosnien-Herzegovinas och Montenegros berg och
t. o. m. Albaniens bergskedjor.
*Dindorf; K. V., afled i Leipzig 1883. — Af hans
arbeten må vidare nämnas en textkritisk upplaga
af Homeros (2 bd, 1855–56; 5:te uppl. 1884–85),
skolierna till »Odyssén» (2 bd, 1855) och »Iliaden»
(4 bd, 1875–77; bd 5–6, 1887–88 af C. Maass) och en
upplaga af Demosthenes med anmärkningar och skolier
(9 bd, 1846–51).
*Dinesen, L. Sedan 1881 har D. varit en af högerns
ledare och den verksammaste deltagaren i den
politiska agitationen öfver hela landet, under
det hans ifver för försvarssakens främjande gjort
honom till allt större motståndare till hans förra
partivänner. 1885 aflägsnades han af dessa från sin
plats i centralkomitén för skytteföreningarna. Deremot
har han genom högerns hjelp sedan 1880 årligen
valts till statsrevisor. Under de senare åren har
han lifligt tagit del i de underhandlingar, som
förts mellan högern och den moderata venstern,
och som ledde till förlikningen i April 1894
och konseljpresidenten Estrups derpå följande
afgång. Sjukdom tvang honom att s. å. lemna sin plats
i finansutskottet. 1895 lemnade han äfven sin plats
som sekreterare i högerns verkställande utskott,
och 1896 bildade han en särskild grupp (7 medlemmar),
som lösslet sig från den gemensamma högerledningen.
E. Ebg.
Dinesen, Vilhelm, dansk författare och politiker,
född d. 19 Dec. 1845 i Köpenhamn, blef löjtnant
i armén 1863 och utmärkte sig under kriget 1864,
i synnerhet i slaget vid Dybböl d. 18 April. Sina
minnen från kriget nedskref han i Fra 8:de brigade
(1889). D., som 1867 befordrats till premierlöjtnant,
deltog som kapten i general Billots stab i franska
öst-arméns träffningar, Jan. 1871, ända tills den
trängdes in på schweiziskt område. I Mars s. å. tog
han afsked ur fransk tjenst, men stannade i Paris
under kommunardupproret och skildrade med stor
liflighet sina erfarenheter och intryck i Paris
under kommunen (1871; 2:dra uppl. 1891). 1872–75
vistades han i Nord-Amerika, derunder han 1873 fick
kaptens afsked ur dansk tjenst och nära 2 år lefde som
jägare ibland chippewayindianerna i Wisconsin. Han
uppehöll sig 1875–77 i Danmark och följde 1877–78
den turkiska hären på dess Balkanfälttåg. 1879 slog
han sig ned som landtbrukare å det af honom inköpta
Bungstedlund vid Hörsholm, men tog lifligt del
i dagens brännande frågor, bl. a. i en följd af
flygskrifter och tidningsartiklar mot Köpenhamns
befästande och ministèren Estrups provisoriska
lagar och styrelsesätt i öfrigt, utan att dock gilla
vensterns politik. Såsom oppositionsman valdes han
1892 till ledamot af folketinget men lyckades ej
spela någon framstående rol. Deremot vann han namn
såsom författare med sina lifliga reseskildringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
