Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 465-466 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dewall ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Diagram hos blomman af en svärdslilja (Iris). a förblad, b yttre, c inre kalkbladskretsen, d ståndare, f fruktblad. På grund af förhållandena hos närbeslägtade arter har man anledning antaga, att till blommans »plan» hör ännu en krests ståndare; denna »teoretiska» kretsställning angifves genom korsen (e).

teckning, delvis utförd i olika färger, som ett
parti bland de gnostiske ofiterna begagnade för att
åskådliggöra sitt kosmogoniska system. Nederst på
teckningen var den lägre verlden, materiens verld,
afbildad genom en större cirkel, som bar namnet
Leviatan, »ormen» (Grek. ofis), hvarmed betecknades,
att »ormen» (jfr 1 Moseb. 3: 1 o. f.) var denna verlds
själ och beherskande makt. Inom denna större cirkel
funnos sju från hvarandra skilda mindre cirklar,
af hvilka hvar och en bar bilden och namnet
af en af de sju
djurgestaltade verldsandarna eller demonerna: Mikael
(lejon), Suriel (tjur), Rafael (drake), Gabriel (örn),
Tautabaot (björn), Eratabaot (hund), Onoel eller
Tartaraot (åsna). Öfver Leviatancirkeln var draget
ett bredt svart streck, som föreställde skiljemuren
mellan den lägre materiella verlden och mellanverlden
l. stjernverlden, den högre psykiska verlden. I
dess lägre region herskade Jaldabaot (verldsskaparen)
och hans sju »arkonter» l. stjernandar och der funnos
paradisets portar; i dess högre region regerade Sofia
(visheten). Denna verld betecknades likaledes med en
större cirkel, innehållande mindre cirklar och figurer
med deras namn. Ofvanför denna cirkel och skild från
densamma genom ett egendomligt bildadt mellanrum fanns
en tredje, större cirkel, som betecknade faderns och
»den första menniskans» rike, den högsta pneumatiska
ljusverlden, och inom denna cirkel betecknade en
mindre cirkel Sonens och »den andra menniskans»
rike. Öfverallt i diagrammet förekom dessutom en
mängd detaljer, om hvilka man numera ej kan bilda
sig någon klar föreställning, då beskrifningen på
diagrammet i tydlighet lemnar åtskilligt öfrigt att
önska. — 6. Statist., figur, som man nyttjar för att
på ett för ögat åskådligt sätt framställa statistiska
förhållanden. Se Grafisk framställning.
4. G. A.         5. J. P.

*Diakonissa. Diakonissanstalten vid Ersta hade vid
1895 års slut 145 diakonissor, 40 profsystrar och 26
på förberedande prof. Arbetsfälten inom anstalten
äro sjukhus, sjukhem, barn- och räddningshem,
Magdalena- och skyddshem samt hushållsskola. Å
sjukhuset (bygdt 1863–64), som har plats för 40
sjuka, vårdades 1895 387 patienter, af hvilka 149
erhöllo fri sjukvård. Sedan 1892 är i samma hus
inrättad en poliklinik för utvärtes sjukdomar (för
obemedlade fritt), å hvilken nämnda år behandlades
1,606 patienter. I sjukhemmet för obotligt sjuka
(bygdt af A. Kumlien 1883–85) vårdades under 1895
22 sjuka, af hvilka 11 för längre eller kortare
tid åtnjöto fri vård. Å Lilla Ersta område ligga de
sedan 1884 sammanslagna barn- och räddningshemmen, af
hvilka det förra 1895 hade 6 barn, det senare 23 (för
hvilka betalats från 65 till 150 kr.). I Magdalena-
och skyddshemmet (se
Magdalenahemmet), hafva sedan anstalten
(1858) öfvertog detsamma, 934 äldre och
yngre qvinnor intagits. Af dem hafva 504
sedermera fått tjenster, men 216 återfallit till
lösdrifveri. Magdalenahemsafdelningen har alltmer
fått gifva rum för skyddshemsafdelningen, i synnerhet
som det är högst sällan äldre qvinnor anmäla sig
till inträde. Under 1895 vårdades 53 flickor, hvilka
der vänjas vid ett ordnadt arbete och utbildas till
tjenarinnor, för hvilket ändamål äfven finnes en
hushållsskola (46 Fjällgatan), der 1895 12 flickor
erhöllo handledning. Utom dessa anstalter och för dem
afsedda byggnader finnas vid Ersta ett 1880 invigdt
grafkapell, ett 1884 fullbordadt ålderdomshem för
gamla systrar, ett pastorshus (fullbordadt 1890)
och ett 1894–95 uppfördt diakonisshus i st. f. det
gamla. 1895 voro arbetsfälten utom anstalten
(sjukvårdsstationer, barnhem, barnkrubbor och asyler,
fattighus o. s. v.) 86, med 117 systrar. Nu gällande
stadgar för svenska diakoniss-sällskapet antogos d. 1
Juni 1894. Anstalten är för sitt bestånd till stor
del beroende af frivilliga gåfvor.

I hela den protestantiska verlden funnos 1894
68 sjelfständiga diakonissanstalter (deraf
ett 40-tal i Tyskland), med 10,400 diakonissor
och 3,641 arbetsfält. Så egde diakonisshuset i
Kaiserswerth 915 systrar, 35 filialinstitut (deraf 12
i utlandet) och 234 arbetsfält. Jfr »Der armen- und
krankenfreund. Eine zeitschrift für die diakonie der
evangel. kirche» (Düsseldorf, årligen sedan 1849).

Diakova. Se Djakova. Suppl.

Diakovar. Se Djakovar. Suppl.

Dialektordbok. Se Idiotikon och Ordbok, sp. 318.

*Dialogus (Dyalogus) creaturarum moralizatus. Jfr
art. Inkunabler.

*Diamant. Diamanten »Orlov» (sp. 1145, r. 18–19)
är en af de största (ej, den största) af nu kända
diamanter. Se vidare Ädelstenar.

Diamar, bergstopp. Se Dajarmur. Suppl.

Diana-apan, zool. Se Markattorna.

Dianas träd, kem. Se Arbor Dianae.

Diapedesis (af Grek. diapedan, framtränga). Se
Varbildning.

Diapensia lapponica, bot. Se Polört.

Diaphora. Se Diafora. Suppl.

Diaskevast (Grek. diaskevastes, »anordnare»,
»färdiggörare»), under den klassiska forntiden person,
hvilken i literärt intresse bearbetade och ordnade
äldre författares texter. Diaskevaster kallades i
all synnerhet en grupp af för öfrigt föga bekanta
grammatici, hvilka under det femte och fjerde
århundradet f. Kr. sysslade med redigerandet af
den homeriska texten. Desse diaskevaster voro i
sitt arbete i det hela okritiska och ytliga samt
utmärkte sig genom att i de homeriska sångernas
text godtyckligt inflicka en mängd oäkta tillägg.
A. M. A.

*Diastas förekommer allmänt i växtriket och uppstår
i frön under groningen, för såvidt luft derunder har
tillträde. Få frön gro i vätgas, bildas icke diastas,
och groningsförloppet afstannar hastigt. Solljus
och elektriskt ljus, i synnerhet dessas violetta
strålar, förstöra diastas, hvarför det är troligt,
att fröskalens färgämnen hafva till uppgift att skydda
diastasen. Diastas igenkännes, utom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>