Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danmarks gräs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Dannevirke. Tidningen, ett organ för de
dansksinnade nordslesvigarna, var i början endast
ett veckoblad, utkom sedan 1840 2 gånger i veckan
och är sedan 1851 daglig tidning. Åren 1848–49
måste den under en tid af 13 månader tryckas i
Köpenhamn, dit Koch nödgats taga sin tillflykt
undan slesvig-holsteinarnas förföljelser. 1855
såldes tidningen till G. Nielsen (f. 1826, filos.
kand., förut medarbetare i »Dagbladet») och 1863
till J. H. Tauber (f. 1827, politices kand. 1853,
förut medarbetare i »Fædrelandet», folketingsman
från 1872 till sin död, 1892). Då Slesvig besattes
af tyska trupper (Febr. 1864), afbröts tidningens
utgifning, men återupptogs i Nov. 1867 under
redaktion af R. Hjort Lorenzen. Den blef då åter ett
af de vigtigaste vapnen i folkets kamp och vann stor
spridning i Nord-Slesvig. 1874 förenades med densamma
tidningen »Freja» i Aabenraa. Sedan Hjort Lorenzen i Nov. 1877
nödgats afgå, redigerades tidningen af
kand. mag. J. J. Björnshauge (f. 1838, d. 1891). Sedan
1891 är M. C. Mathiesen redaktör. E. Ebg.
*Dannicke, socken. 2,794 har. 705 innev. (1895).
*Dannström, J. L, född d. 15 (ej 14) Dec. 1812,
reste 1836 till Berlin och studerade i Italien under
Forini. Han var 1857–92 styrelsemedlem i Dramatiska
och musikaliska artisternas pensionsförening. Bland
hans sångelever nämnas hans första hustru, Betty
Natalie Boije af Gennäs (född d. 14 Febr. 1822, aktris
och sångerska vid k. teatern 1850–51, gift 1853,
död d. 14 Nov. 1854), Louise Michaeli och Vendela
Andersson-Sörensen. Hans senaste kompositioner bestå
mestadels af för koloratursopran tacksamt arrangerade
polskor, hvilka blifvit mycket sjungna i in- och
utlandet. A. L.
*Dannäs, socken. 4,727 har. 584 innev. (1895).
Danske magazin. Se Danske selskab for fædrelandets
historie og sprog. Suppl.
Danske selskab for fædrelandets historie og sprog,
Det kongelige, stiftades d. 8 Jan. 1745 af J. Langebek
och fyra andra unga historici för utgifning af
aktstycken rörande Danmarks historia. Redan 1746 fick
det efter att hafva utgifvit 1:sta bandet af »Danske
magazin» namn af »kungligt», men dess verksamhet
afstannade, sedan bd 6 utkommit (1752), egentligen
derför att Langebek, såsom geheimearkivarie,
hade för mycket annat, som upptog hans tid. 1810
förenades med detsamma »Det genealogisk-heraldiske
selskab» (stiftadt 1777), och det fick nu till
uppgift att afsluta »Dansk adelslexikon» (bd 1,
1782, bd 2, 1814). Deremot upptog utgifvandet af
»Nyt danske magazin», 6 bd, mer än 40 år
(1794–1836). Senare har utkommit »Danske magazin», 3:dje
och 4:de serierna (1840–86) samt bd 3 af 5:te serien,
således sammanlagdt 27 bd i qvartformat, innehållande
många vigtiga aktstycken och andra källskrifter,
i synnerhet rörande Danmarks inre historia under
15:de–17:de årh. Den första serien har stor betydelse
äfven såsom det äldsta danska verk med språkhistoriskt
syfte. Sällskapet har dessutom utgifvit »De ældste
danske arkivregistratur» (4 bd, 1854–85), enskilda
större urkundssamlingar: »Ribe oldemoder» (1867),
»Dueholms diplomatarium» (1872) och »Diplomatarium
Vibergense» (1879), samt de äldsta danska
skådespel »Ludus de Sancto Kanuto» (1868) och
Christiern Hansens (1874). Liksom det under
sin första tid utgaf Ole Worms brefvexling
(1751) firade det sitt 150-års-jubileum (1895)
med att utgifva stiftaren J. Langebeks bref. Det
räknar 20 inhemska medlemmar. Dess ordförande
under senare tid hafva varit L. Engelstoft
(1829–51). K. F. Wegener (1851–66), P. G. Thorsen
(1866–82), K. V. Brunn (1882–92) och E. Holm (sedan
1892). E. Ebg.
*Danskeskov hette fordom Jarnwith (»jernskogen»).
Dansk husflidsselskab. Se Slöjd, sp. 1451.
Dansk rätt. Se Nordisk rätt.
Dansk slöjdförening. Se Slöjd, sp. 1754.
Danskt handskskinn. Se Läder, sp. 410.
Dansk tunga. Se Fornnordiska språket.
*Dansk-vestindiska öarna tyckas ej hafva kunnat resa
sig efter de olycksslag, som drabbade
1869 S:t Thomas, nämligen den fruktansvärda
orkanen, och 1878 S:té Croix, då de färgade
jordbruksarbetarna gjorde uppror. Dertill har
senare kommit det stora prisfallet å socker, som
förlamat plantageegarnas kraft och ytterligare
nedsatt deras välstånd. Ehuru danska statskassan
under årens lopp lemnat kolonialkassorna för S:te
Croix och S:t Thomas såsom lån 5,5 mill. kr.,
hafva likväl båda alltjämt visat stor årlig brist,
och det aktiebolag, som 1876 bildades för att
anlägga och drifva sockerkokerier på S:te Croix,
måste 1887 öfverlemna dessa till statskassan såsom
pant för ett lån å 2 mill. kr. Läggas härtill några
mindre lån och obetalda räntor, belöper sig summan
af det, som danska staten under de sista 20 åren
offrat på de dansk-vestindiska öarna, till inemot
10 mill. kr., utan att tillståndet der blifvit
synnerligen bättre. Samtidigt har innevånareantalet
minskats betydligt: på S:te Croix från 23,000
(1870) till 20,000 (1890), på S:t Thomas från 14,000
till 12,000, under det S:t Jan har knappast 1,000
innev. Sedan 1841 har minskningen för samtliga
öarna utgjort mer än 8,000, således omkr. 20 proc.
E. Ebg.
Danskön, en af Spetsbergens öar, belägen på 79° 38’
och 90° 44’ n. br. och 11° ö. lgd, är omkr. 6 km. i
längd och något mindre i bredd.
*Dantan, J. P. — Sonen Joseph Edouard var
lärjunge till Ris och H. Lehmann och egnade sig åt
figurmåleri och porträtt, utförda med framstående
färgbehandling. Utom porträtt har han målat religiösa
ämnen, såsom Petrus och Andreas kallas till apostlar,
Kristus på korset, och framförallt atelierscener,
såsom Hörn af en atelier (1880), Modellens frukost
(1882), En gipsatelier och En svarfvareverkstad
(1884) samt Gipsgjutning efter lefvande modell
(1887), ett af hans mest berömda verk, som nu beundras
i P. Fürstenbergs galleri i Göteborg.
*Dante Allighieri. Förträffliga handböcker
för studiet af D:s lif och skrifter hafva
under de senare åren utgifvits af V. Vedel
(»Dante», Köpenh. 1892), G. A. Scartazzini
(»Dante-handbuch», Leipz. 1892; »Dantologia», Milano
1894; »Dante», Berlin 1896; »Dizionario critico
e ragionato di quanto concerne la vita e le opere
di D. A.», del I, A–L, Milano 1896) och J. Vising
(»Dante». Göteborg 1896).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
