Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danilevskij ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbättra sina lägenheter grundades 1880 två
kreditföreningar under garanti af staten, och premier
utbetalas årligen för väl odlade husmanslotter
äfvensom reseunderstöd gifvas åt husmän för att
bese mönsterlandtbruk i andra trakter. — Fisket
har under de senare åren gått något framåt, men
gifver långt ifrån det utbyte landets läge emellan
två haf ger anledning förmoda. En del fiskare har
börjat idka ett vidtomfattande kustfiske med större,
däckade fartyg i Kattegatt eller Nordsjön och med
i synnerhet hamnarna Frederikshavn och Esbjerg som
utgångspunkter. 1894 funnos 240 sådana farkoster,
med 5,100 tons drägtighet, då 1884 funnos blott 62,
med 487 tons. Hela inkomsten af fisket beräknas till
5,5 mill. kr. Något fisk utföres, i synnerhet till
Tyskland. 1888 utgafs en ny fiskerilag, och 1887
bildades en »Dansk fiskeriforening».
Industri och handtverk sysselsätta eller
underhålla 600–700 tusen pers., således ungefär
en tredjedel af hela befolkningen. Äfven deruti
hafva vigtiga förändringar inträdt, i det att dels
flere nya industrigrenar uppstått, förnämligast
såsom följd af jordbrukets utveckling, dels flere
gamla utvecklats mycket, i synnerhet maskin- och
öltillverkningen, eller till följd af tullskyddet
blifvit mera vinstgifvande, såsom klädestillverkningen
och flere väfverier. Flere industrigrenar visa ock en
stark benägenhet att sammansluta sig till ett helt
(de förenade sockerfabrikerna, spritfabrikerna,
pappersbruken o. s. v.) eller att öfvergå från
enskild egendom till aktiebolag. Likaledes har
man i flere handtverk börjat använda ångkraft
(maskinsnickeri, sågverk) eller att gå fabriksmässigt
tillväga genom att fördela arbetet i flere fack,
i synnerhet i hufvudstaden och andra större
städer. Betsockerfabrikerna tillverkade 1895
44,4 mill. kg. betsocker och fylla dermed större
delen af landets behof, hvilket ock är fallet
med de 17 margarinfabrikerna, som tillverka 7,5
mill. kg. årligen, d. v. s. sex sjundedelar af landets
behof. 84 brännerier tillverka årligen 338,900 hl. och
40 bajerska ölbryggerier 600,000 »tönder» (nära
800,000 hl.). Utförseln af industrialster uppgår till
ett värde af 20 mill. kr. Till industriens främjande
hafva på sista tid inrättats många tekniska skolor,
t. o. m. i de mindre städerna, och många industri-
och handtvreksföreningar äro i verksamhet. De
äro förenade i en »Fællesrepræsentation for dansk
industri og haandverk», stiftad 1879. Samtidigt hafva
arbetarna under påtryckning af det socialdemokratiska
partiet bildat fackföreningar, som från hufvudstaden
hafva utbredt sig öfver hela landet, och som
likaledes hafva en gemensam organisation med utmärkt
sammanhållning (detta fackföreningsförbund räknar
42,000 medlemmar).
Handeln har utvecklat sig betydligt under de sista
20 åren, hufvudsakligen till följd af jordbrukets
lyftning. Införseln hade 1890–94 ett medelvärde af 327
mill. kr., en höjning sedan 1876 af mer än 43 proc.,
under det att varornas vigt stigit till nästan dubbla
beloppet. 1894 uppgick värdet af införseln för landets
behof till 349 mill. kr., deraf kolonialvaror, tobak,
vin, frukt o. dyl. 25 mill., manufakturvaror 36,3,
metaller och metallvaror 28,6, timmer och trävaror
13, stenkol 20,6 mill. kr.
Utförseln hade 1890–94 ett beräknadt värde af 247
mill. kr., af hvilka fem sjettedelar kommo på
inhemska varor, återstoden på utländska varor,
som å nyo utfördes. 1895 steg värdet till 268
mill. kr., af hvilka mer än hälften, 139 mill.,
gällde smör och fläsk till England. Af införselns
värde kommo 33 proc. på Tyskland, 21 proc. på England
och 14 proc. på Sverige, af utförselns deremot
56 proc. på England, 25 proc. på Tyskland och 10
proc. på Sverige. Köpenhamn drifver en omfattande
transitohandel med utländska varor, i synnerhet med
hjelp af de stora frilagren, och man hoppas, att
den 1895 öppnade frihamnen skall ännu mer utveckla
denna. Med afseende på inrikeshandeln må påpekas
de alltmer förekommande konsumtionsföreningarna
äfvensom de många handelsplatser, som uppstått vid
jernvägsstationer, af hvilka flere fått ett rätt
betydligt omfång. — I sjöfarten spela ångbåtarna en
allt större rol. 1894 inlöpte i D. omkr. 26,000
fartyg, af hvilka hälften var ångfartyg, med
sammanlagdt 2,330,000 tons varor (1,7 mill. deraf
kommo på ångbåtarna). Antalet utgående fartyg var
likaledes omkr. 26,000, hälften segel- och hälften
ångfartyg, men de förre förde endast 141,000 tons,
de senare 450,000. Dessutom voro 15,900 danska fartyg
sysselsatta i utrikes fraktfart, med en last af
4,392,000 tons. Ett framstående rum på detta område
intager »Det forenede dampskibselskab», som bildades
1866 och efter hand i sig upptagit flere mindre
rederier. Det räknade 1895 110 fartyg, om 72,330 tons,
och besörjer regelbunden person- och godstrafik
icke allenast till de flesta danska hamnar, utan
också längs Sveriges och Norges kuster, till Finland
och hela Östersjön, till England, Island, Frankrike
och Portugal, ja till Medelhafvet och Svarta hafvet
samt till New Orleans i Nord-Amerika. — Den danska
handelsflottan utgjorde 1894 3,009 segelfartyg, om
186,000 tons, och 377 ångfartyg, om 141,500 tons. — Af
banker finnas utom 7 i Köpenhamn, med ett sammanlagdt
aktiekapital af 80 mill. kr. (Nationalbanken 27,
Landmandsbanken 24, privat- och handelsbankerna
hvardera 12 mill. o. s. v.) och reservfonder om 9,4
mill., 61 i olika delar af landet, med ett sammanlagdt
aktiekapital af omkr. 16 mill. och reservfonder af
2,8 mill. Sparbankernas antal 1894 var 537, med ett
sammanlagdt insatt kapital af 564 mill.; 33 af dessa
hade hvardera 3 mill. kr. innestående på insättarnas
konto, och af dessa hade de 5 Köpenhamnssparbankerna
tillsammans 210,8 mill. kr. De 13 kreditföreningarna
hade tillsammans ett utlåningsbelopp på 606,2
mill. kr., fördelade på 89,565 låntagare.
Kommunikationer. Landsvägarnas längd hade 1895 vuxit
till 6,812 km., af hvilka 3,058 km. kommo på öarna och
3,754 på Nörrejylland. Staten inköpte 1880 jernvägarna
på Själland, och derigenom kom staten att utöfva den
största jernvägsdriften i riket, då privat-banorna
äro endast gren- eller fortsättningsbanor. Staten har
äfven sedermera köpt några mindre enskilda jernvägar
och indragit dem i sitt nät. Dessutom har staten på
Själland dels byggt en dubbelspårig jernväg mellan
Köpenhamn och Roskilde, dels en bana från Slagelse
till Næstved med en bibana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
