Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Daler-karoliner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den följande, hvarefter han 1875 i samma egenskap
förflyttades till konstitutionsutskottet. Han har
sedermera varit ledamot af bankoutskottet (1876–78),
konstitutionsutskottet (1879–83) och statsutskottet
(alltsedan 1884). Derjämte har han suttit i 1877
års särskilda utskott ang. allmänna värnpligten,
1892 års urtima riksdags särskilda och 1895 års
hemliga utskott. 1874–75 och 1886–87 hedrades
han med statsrevisorsskap, och 1887 insattes
han som ledamot i styrelsen för Riksbankens
afdelningskontor i Kalmar, men skildes från denna
befattning med 1889 års utgång af orsaker, som på
sin tid väckte mycken uppmärksamhet. Vid 1891–94 års
riksdagar utnämndes han af K. M:t till vice talman
i Andra kammaren. D. har ock haft plats i flere
kungliga komitéer: sjöförsvarskomitén (1880–82),
arbetareförsäkringskomitén (1884-89), förstärkta
lagberedningen (1886–87), den s. k. ekonomiska
komitén (1886–87), tullkomitén (1888–91) och nya
arbetareförsäkringskomitén (1891–93). D. är en ifrig
vän af tullar till jordbrukets skydd. Då vid 1887
års riksdag Landtmannapartiet till följd af olika
åsigter i tullfrågan sprängdes i två hälfter, skyndade
D. att taga ledningen inom den tullskyddsvänliga
delen, det s. k. Nya landtmannapartiet, hvilket
snart blef ett regeringsparti och lemnade sin
hjelp till försvarsfrågans lösning vid 1892 års
riksdag och till stora anslags beviljande åt
sjöförsvaret under 1890-talets förra del. Efter
de båda landtmannapartiernas återförening 1895,
hvilken försiggick under D:s frånvaro till följd
af sjukdom, och sedan D. af samma orsak upphört att
vara vice talman, tyckes han vara på väg att återgå
till sina första riksdagars oppositionella hållning.
J. J.
Danielson, Johan Richard, finsk universitetslärare,
historisk skriftställare, landtdagsman, föddes
i Hauho socken d. 7 Maj 1853, blef student 1870,
filos. kandidat 1876, licentiat 1878, docent i allmän
historia s. å. och professor i samma ämne 1880. Han
promoverades 1881 till filos. doktor. D. idkade
under särskilda utländska resor historiska studier
och arkivforskningar i Tyskland, Ryssland, Danmark och
Sverige samt utgaf såsom frukter af dem Zur geschichte
der sächsischen politik 1706–1709 (akad. afh. för
docentur, 1878), Bidrag till en framställning
af Englands socialpolitik och ekonomiskt-sociala
utveckling under XII–XVI århundradet (akad. afh. för
professur, 1880) äfvensom Die nordische frage in den
jahren 1746–1751 (1888), hvari han särskildt gick
in på Sveriges och Finlands politiska ställning
under midten af 18:de årh. Sedermera egnade han
sig åt studier i Finlands nyaste historia, hvilkas
resultat framträdde i tidskriftsuppsatser och smärre
publikationer, bland hvilka Viborgs läns återförening
med det öfriga Finland (1894). 1890 publicerade han
Finlands förening med ryska riket med anledning af
K. Ordins arbete Finlands underkufvande, hvilken på
historiskt material stödda polemiska skrift inom kort
tid utkom i 3 svenska, 3 finska, 1 tysk, 1 engelsk
samt 1 rysk upplaga. Förf. emottog från flere håll
tacksägelseadresser för detta sitt kraftiga häfdande
af Finlands statsrättsliga ställning. En fortsättning
var en finsk broschyr (1891: i sv. öfvers. »Finlands
inre sjelfständighet, till försvar mot fortsatta
angrepp», 1892). Sina studier af det sista finska
krigets historia har D. nedlagt i Suomen sota
ja Suomen sotilaat 1808–09 (Finlands krig
och Finlands krigare 1808–09), som 1896 började
utkomma. D., som 1885–86 var sekreterare i komitén
för uppgörande af en systematisk sammanfattning
af Finlands grundlagar, valdes till den ene af
Helsingfors universitets representanter vid 1885
års landtdag och har sedermera blifvit återvald
till följande landtdagar. I språkfrågan anslöt han
sig till presteståndets finsksinnade majoritet,
men skilde sig i några andra frågor från densamma
genom ett frisinnadt uppfattningssätt. Såsom medlem
af statsutskottet bidrog han till de finansiella
frågornas lösning.
Danielsson, Olof August, universitetslärare,
språkforskare, klassisk filolog, född d. 15
Okt. 1852 i Häradshammar, Östergötlands län, blef
1870 student i Upsala, aflade 1874 filos. kandidat-
och 1879 licentiatexamen samt promoverades 1880
till filos. doktor dersammastädes. Redan 1879
hade han blifvit utnämnd till docent i klassiska
språk vid universitetet, der han Febr.
1883–Febr. 1884 förestod e. o. professuren i jämförande
språkforskning, höstterminen 1887–vårterminen 1891
professuren i grekiska språket och literaturen och
vårterminen 1884–vårterminen 1891 var förordnad
att mot särskildt arvode föreläsa öfver grekisk
och latinsk grammatik. 1890 hade han utnämnts till
professor i klassiska språk vid Göteborgs högskola,
men kom dock aldrig att tillträda denna befattning,
enär han redan 1891 utnämndes till professor
i grekiska språket och literaturen vid Upsala
universitet. D:s genom djupgående lärdom och stort
skarpsinne utmärkta skrifter röra sig icke blott
på grekiskans, utan äfven på fornindiskans och
de italiska språkens område. Såsom de vigtigaste
må nämnas Studia grammatica (gradualafh. 1879),
Grammatiska anmärkningar I—II (i Upsala univ:s
»Årsskrift», 1881–83), Die einleitung des
Mahābhāshya übersetzt (i »Zeitschr. der deutschen
morgenländischen gesellschaffc», 1883), Über
umbrisches und oskisches esuf, essuf (i »Altitalische
studien», utg. af C. Pauli, 1884), Grammatische
und etymologische studien I (i Upsala univ:s
»Årsskrift», 1888), Epigraphica (dersammastädes,
1890), De voce αἰζηός quaestio etymologica (i
»Skrifter utg. af Hum. vetenskapssamf. i Upsala»,
1892). Såsom lärare har D. utöfvat ett i hög grad
väckande och lifgifvande inflytande särskildt
på de spräkvetenskapliga studierna vid Upsala
universitet. D. kan ock räknas såsom Sveriges ende
etruskolog. Nov. 1885–Juli 1886 vistades han med
statsunderstöd och Juni–Augusti 1890 med understöd af
Vitt. hist. och ant.-akademien samt Letterstedtska
föreningen i Italien för undersökning och kopiering
af etruskiska inskrifter såsom materialsamling till
det af C. Pauli planerade stora inskriftsverket
»Corpus inscriptionum etruscarum», hvilket verk 1893
började utkomma under D:s medverkan. Sedan 1890 är
D. ledamot af Vet.-och vitt.-samhället i Göteborg.
P. P.
Daniel Sten, psevdonym för författarinnan Ina
Lange. Se Lange, Algot.
Danien [-niä’ng], Etage d., geol., en »etage» af
kritsystemet (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
