Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Daillé ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
St. Tuna kyrkoby) finnes sedan 1877 en
folkhögskola. Till riksdagens Första kammare utser
länets landsting 6 ledamöter; till Andra kammaren
sänder landsbygden 8, städerna 1 representant. Länets
folkmängd utgjorde vid 1895 års slut 206,774
personer, af hvilka 101,348 mankön och 105,426
qvinkön; 195,660 personer bodde å landsbygden,
11,114 i städerna. Folkökningen inom länet är ringa,
men har dock under de senare åren nalkats 1 proc. i
medeltal. På de sista 60 åren har folkmängden å
landsbygden ökats med omkr. 50 proc. och i städerna
fördubblats. Under samma tid är emigrant-öfverskottet
omkr. 20,000 personer.
Enligt hushållningssällskapets uppgift för 1894
voro 3,54 proc. odlad jord, 3,6 proc. naturlig
äng och 71,4 proc. skogbärande mark. Såsom i
hufvudartikeln nämnes, är hemmansklyfningen drifven
mycket långt. Antalet brukningsdelar uppgafs 1894 till
27,848, af hvilka öfver hälften (13,995) omfattade
högst 2 hektar, 13,292 öfver 2 t. o. m. 20 har, och
endast 28 voro öfver 100 har. Antalet jordtorp och
andra jordlägenheter var 545. En medelmåttig skörd
af stråsäd anses gifva 9,600 hl. hvete, 240,000
hl. råg, 100,000 hl. korn, 830,000 hl. hafre,
125,000 hl. blandsäd samt af potates 630,000
hl. Ladugårdsskötseln har på sista åren gjort goda
framsteg, sedan mejerihandteringen börjat vinna
insteg i länets södra del, och torde numera vara
den del af landthushållningen, som bland länets
jordbrukare åtnjuter största omvårdnad och der det
största framåtskridandet visar sig. Kreatursstocken
angafs vid 1894 års slut, mycket otillförlitligt,
till 19,000 hästar, 87,000 nötkreatur (deraf endast
ett 50-tal oxar), 54,700 får, 14,400 getter och 21,500
svin. — Under femårsperioden 1886–90 sågades vid de
större och medelstora sågverken i länet tillsammans
nära 10,5 mill. timmer. — Från 75 grufvor inom länet
brötos 1894 547,900 ton jernmalm (28,44 proc. af
produktionen i hela riket), 32 masugnar gåfvo
118,855 ton tackjern och 2,319 t. direkt från masugn
framstäldt gjutgods, en större tillverkning än något
annat län kunde uppvisa (26,18 proc. af hela rikets
tillverkning) och vid 20 jernverk producerades 34,865
t. smältstycken och råskenor, 55,816 t. götmetall
och 67,887 t. stång-, fason- och finjern samt finstål
jämte andra gröfre tillverkningar af smidesjern och
stål. S. å. voro vid jerngrufvorna sysselsatta 1,899
pers., vid jernverken 2,695, vid andra grufvor 424
och vid andra verk 288 pers. S. å. uppfordrades ur
10 grufvor 20,635 t. malm af annat slag, näml. 554
t. silfver- och blymalm, 15,916 t. kopparmalm (delvis
guld- och silfverhaltig), 3,536 t. zinkmalm och
629 t. svafvelkis, och erhöllos vid Falu kopparverk
163,768 kg. raffinadkoppar, 255 kg. silfver och 92,3
kg. guld samt der och vid några andra verk 36,000
kg. svafvel, 722,500 kg. kopparvitriol, 209,000
kg. jernvitriol, 1,580 kg. koboltoxid och 1,251 ton
rödfärg. — Fabrikstillverkningen år 1894 vid 145
fabriker, med 1,743 arbetare, upptogs till ett värde
af 4,4 mill. kr. Jern- och stålvarufabrikerna voro
32, deraf 12 gjuterier och mek. verkstäder, med ett
tillverkningsvärde af 1,79 mill. kr. Af andra fabriker
må nämnas 3 trämassefabriker (med en tillverkning
af närmare 4 mill. kg. trämassa) och en
kemisk-teknisk fabrik i Falun med en tillverkning af
omkr. 2,5 mill. kg. svafvelsyra. Handtverkarnas antal
s. å. var 619, med 822 arbetare, och handlandenas
antal 810, med 552 biträden. Handelsflottan bestod
1894 af 21 segelfartyg, om 795 tons, och 26 ångfartyg,
om 403 tons och 410 hästkrafter. Jernvägarna
hade vid 1894 års slut en längd inom länet
af 41 km. statsbanor och 595 km. enskilda
banor. Hemmantalet utgör 1,890,388 mtl för
landsbygden och 16 för städerna. Taxeringsvärdet
år 1895 var för jordbruksfastigheter 89,386,400
kr. å landsbygden och 733,600 kr. i städerna samt
för annan fastighet 20,760,300 å den förra och
8,916,950 kr. i de senare. I dessa summor ingår ej
värdet af statens och menigheters fasta egendom,
taxerad å landsbygden till 20,502,690 kr. och i
städerna till 1,970,900 kr. Fideikommissegendom
till ett taxeringsvärde af 234,700 kr. innehades
år 1890 af en person. S. å. var den fasta egendom,
som innehades af inhemska aktiebolag, taxerad
till 24,9 mill. kr. (deraf egendomar af nära 5,7
mill. kr. tillhörde Stora Kopparbergs bergslag, som
1888 öfvergick till aktiebolag), och den, som egdes
af främmande makters undersåtar, till 447,600 kr. —
Storskiftes- och afvittringsverket i D., hvilket
begynte 1803, afslutades först 1894 och medförde för
statsverket en utgift af 2,699,528 kr. Elfdalens,
Särna, Lima, Transtrands och Orsa socknar hade 1895
omkr. 630,000 kr. i inkomst af »besparingsskogarna»
och kunde derigenom utan utdebitering bestrida
kommunalutgifterna m. m. Äfven Svärdsjö, Envikens
och Venjans socknar hade betydande inkomster af
sina skogar. — Rörande folkspråket n. om Siljan
(det egentliga dalmålet) se A. Noreens utförliga
framställning »Dalmålet» (i tidskr. »De svenska
landsmålen», bd IV, 1881 o. f.).
*Dalarö, socken. 1,800 har. 774
innev. (1895).
*Dalarö. Skansens uppförande begynte
i Aug. 1656; genom generalorder af d. 28 Mars
1854 upphörde skansen att räknas till rikets fasta
platser. Jfr J. G. Asklunds uppsats i »Tidskr. för
fortifikation» (1892).
*Dala-sandsten. Se Dalarna. Suppl., sp. 378.
*Dalberg, tysk slägt, erhöll 1654 (ej 1634) friherrlig
värdighet.
Dalbergieae, bot. Se Leguminosae.
*Dalboredden, del af Svanskogs socken, är från 1891
års början förlagd från Tössbo härad, Elfsborgs län,
till Gillbergs härad, Värmlands län, dit den öfriga
delen af Svanskog hör.
*Dalby. 1. Socken i Malmöhus län. 2,540 har. 1,461
innev. (1895). — 2. Socken i Upsala län. 2,184
har. 528 innev. (1895). — 3. Socken i Värmlands
län. 78,004 har. 3,322 innev. (1895).
Daleborg, friherreskap. Se Elfkarleby. Suppl.
Dale-Gudbrand. Se Gudbrand herse.
*Daler. Dalerns värde i förhållande till riksdalerns
sjönk under tidens lopp. Så var 1 dlr smt 1664 = 2/3
rdr, 1696 = 1/2 rdr, 1716 = 1/3 rdr, 1777 = 1/4 rdr,
1803 = 1/6 rdr och 1830 = 1/8 rdr. När i allmänna
lagen stadgas böter i daler, beräknas, enligt vårt
nu gällande mynt, 1 dlr = 50 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
