Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Crookes' rör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i kemi i Chester. Sedan 1859 har C. ej haft någon
tjenst. Han uppsatte sistn. år tidskriften »Chemical
news» och öfvertog år 1864 utgifvandet af »Quarterly
Journal of Sciences». C. har arbetat mycket med
spektralanalysen. Han har bl. a. infört användning
af fotografi för studium af solspektret och med
spektralanalysens tillhjelp upptäckt (1861) ett nytt
kemiskt element, metallen tallium (se d. o.). År
1874 konstruerade C. den första radiometern. C. har
nedlagt mycket arbete på studiet af elektricitetens
gång genom ytterst förtunnade gaser och särskildt
det dervid uppträdande s. k. katodljusets (se
d. o. Suppl.) egenskaper att åstadkomma kraftig
fosforescens hos de kroppar, på hvilka det faller,
och att alstra värme eller mekaniskt arbete. Angående
dessa fenomen utgaf C. 1879 den populära afhandlingen
Radiant matter (Strålande materia), hvilken genom
de glänsande deri beskrifna försöken och genom
sin originalitet väckte ofantligt uppseende och
öfversattes till flere språk. C. vill i detta
arbete göra troligt, att gaserna, då de utsättas
för ytterlig förtunning, öfvergå i ett fjerde
aggregationstillstånd, det s. k. »strålande»,
hvarvid de få helt nya egenskaper. På grund af
sina studier af kropparnas, särskildt de sällsynta
s. k. jordmetallernas oxiders, fosforescensspektra i
katodljusbelysning uppställde C. mycket egendomliga
åsigter om de kemiska elementens öfvergång i
hvarandra. Genom spektralundersökning af gasen i
mineralet cleveit har C. visat, att den är det i
solatmosferen förekommande grundämnet helium. C. har
äfven skrifvit en del handböcker, bland hvilka den
vigtigaste är Select methods of chemical analysis
(2:dra uppl. 1880). Dessutom har C. gjort sig känd
såsom en ifrig spiritist (se Spiritism, sp. 268)
och offentliggjort åtskilliga egendomliga skrifter
i denna riktning.
C., som onekligen är en af samtidens främste
naturforskare, ådagalägger i sina arbeten en sällsynt
originalitet och fantasi, men ofta äfven bristande
kritik och missaktning för andras arbeten på samma
område. P. T. C. S. A–s.
Crookes’ rör [krouks], fys., ett nästan lufttomt rör,
uppkalladt efter engelske fysikern W. Crookes (se
föreg. art.), hvilket begagnas för studiet af gasers
förhållande vid elektriska urladdningar. Dylika rör
kunna ock användas till framkallande af Röntgenstrålar
(se d. o. Suppl.). S. A–s.
Cropsey [krå’psi], Jasper, amerikansk målare,
f. 1823, studerade först arkitektur, men vände sig
sedan till måleriet. Han reste till Europa 1847,
lefde 3 år i Italien och hemförde till New York en
stor samling af skisser, som utfördes. Derpå lefde han
i London 1857–63, der han utställde taflor med dels
amerikanska, dels engelska motiv. Efter återkomsten
till Amerika målade han främst höststycken. Af hans
senare landskap berömmas Greenwoods sjö, Bergpass på
Staten island, Från Syd-Italien, Templet vid Pestum,
Cedarsjön i Förenta Staterna.
Crore. Se Rupie.
Crosnes [krån], bot. Se Stachys. Suppl.
Cross, Richard Assheton, viscount, engelsk statsman,
f. 1823 nära Presten, genomgick Rugby school under
den utmärkte T. Arnolds föreståndareskap och blef
bachelor of arts vid Cambridges
universitet 1846 samt advokat 1849. C. har haft
säte i underhuset såsom representant för staden
Presten 1857–62 och för grefskapet Lancaster
1868–92. Han räknades der efter få år till lord
Derbys närmaste vänner och utmärkte sig som flink
talare i torypartiets tjenst, med den påföljd att
han 1874 kallades till inrikesminister i Disraelis
kabinett. Jämte Sir Stafford Northcote vardt C. den
inflytelserikaste regeringsmedlemmen i underhuset
och genomdref bl. a. en lag om arbetarebostäder,
den s. k. Cross Act (se Arbetarebostäder. Suppl.,
sp. 312). Han afgick med toryministèren 1880,
var å nyo inrikesminister i Salisburys kortlifvade
ministèr Juni 1885–Jan. 1886 och derefter minister
för Indien i hans andra kabinett, 1886–92, samt
vardt såsom storsigillbevarare medlem af Salisburys
tredje kabinett, i Juni 1895. C. upphöjdes 1886
till viscount.
Cross examination [-ēsjön], Eng. Se Korsförhör.
Crossopus, zool., vattennäbbmusslägtet. Se
Näbbmössen.
*Croton, flod. Den gamla Crotonaqvedukten, som genom
High bridge går öfver Harlemfloden, byggdes 1842
och kan lemna 455,000 kbm. vatten i dygnet. Den nya
Crotonaqvedukten, ansedd att vara ett underverk af
ingeniörskonst. byggdes 1883–90 med en kostnad af
25 mill. doll., bildar en öfver 4 m. hög tunnel,
som i medeltal ligger 45 m. under jordytan och föres
90 m. under Harlems flodbädd. Den kan lemna 1,5
mill. kbm. vatten i dygnet. Båda vattenledningarna
tömma sitt vatten i Central park, der den stora
reservoaren rymmer 4,5 mill. kbm. Crotonvattenverkens
nya damm vid Quaker bridge, 411 m. lång, omkr. 84
m. hög och 65 m. bred vid basen, anses vara den
största i verlden.
*Croton, bot. farmak. Se äfven Kopalkibark.
Croton lacciferum, bot. Se Aleurites
laccifera. Suppl.
*Croton-olja. Dennas verksamma beståndsdel är enligt
senare undersökningar en fettsyra, crotonolsyran,
som i fritt tillstånd är häftigt retande, men
bunden som glycerid overksam. I Crotonfröna och
i crotonoljan förekommer i regel en del af denna
syra fri i vexlande mängd. I tarmen sönderdelas
dessutom crotonolsyreglyceriden af pankreassaften,
hvarvid syran blir fri och verksam. — Den vid
»baunscheidtismen» (se d. o.) brukade blåsdragande
vätskan uppges åtminstone ofta hafva varit
crotonolja. Svåra, t. o. m. dödande förgiftningar med
detta farliga medel hafva mer än en gång förekommit.
C. G. S.
Crotonolsyra, med. farmak. Se Croton-olja. Suppl.
Crotus Rubianus, tysk humanist, hvars egentliga
namn var Johannes Jäger, f. 1480 i Thüringen,
var studiekamrat med Luther och U. von Hutten
i Erfurt. Han blef 1510 föreståndare för
klosterskolan i Fulda och tillbragte åren 1517–20
uti Italien. Återkommen till hemlandet, slöt han sig
till en början med ifver till Luthers reformation,
men stöttes sedermera tillbaka af pöbelupploppen och
predikanternas trångsynthet, med den påföljd att han
småningom återfördes i katolska kyrkans sköte, utan
att dock der känna sig väl till freds. Han angreps
häftigt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
