Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coteau du Missouri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cowper [ka’upör], William, engelsk
anatom, f. 1660, d. 1709, var en framstående
anatom och kirurg. Hans vigtigaste arbete. Myotomia
reformata or a new administration of all the muscles
of the human body (1694), utmärker sig genom i
allmänhet korrekta afbildningar och åtskilliga nya
upptäckter. 1697 utgaf C. under eget namn Bidloos
Anatomy of human bodies, af hvars 114 taflor
endast 9 härröra från C. I sin skrift Glandularum
quarundam nuper detectarum ductuumque
carum excretiorum descriptio (1702) beskrifver han
de efter honom benämnda Cowperska körtlarna
(se d. o. Suppl.). R. T–dt.
*Cowper [hällre kūpor än ka’upör|, W. Jfr A. Western:
»W. C:s liv og diktning» (i »Nord. tidskr.», 1894).
Cowperska körtlarna [ka’upörska], anat., äro
tvänne ungefär ärtstora körtlar, som hos mannen
ligga på bakre sidan af urinröret i dess öfre
del. De afsöndra en tråddragande vätska, som
utgjutes i urinröret. Dessa körtlar beskrefvos hos
djur af Malpighi; deras förekomst hos menniskan
omtalar Méry redan 1684, men först W. Cowper
(se denne. Suppl.) beskref dem noggrannare. Jfr
Bartholinska körtlarna. Suppl. R. T–dt.
Cox, Sir George William, engelsk
historieskrifvare och mytolog, f. 1827, genomgick
skolan i Rugby och tog filosofisk grad i Oxford,
prestvigdes 1850 och är nu kyrkoherde i grefskapet
York. Han ärfde 1877 baronetvärdigheten efter sin
farbroder. C. har författat bl. a. Tales of ancient
Greece (1868), The mytholoyy of the arynan nations
(2 bd, 1870; ny uppl. 1882), i hvilket arbete han
sammanfattade resultaten af sina forskningar öfver
jämförande mytologi (C. lägger hufvudvikten vid
folkslagens kosmiska föreställningar), A general
history of Greece (1876; ny uppl. 1883), Introduction
to the science of comparative mythology and folklore
(1881), A concise history of England and the
english people (1887) och Life of J. W. Colenso, bishop of
Natal (2 bd, 1888; ett försvar för Colenso och hans
kätterska åsigter).
Coxa, Lat., anat. Se Höft.
Coxwell [kå’ksoäll], Henry Tracy, engelsk luftseglare,
f. 1819, uppfostrades vid krigsskolan i Chatham
och vände tidigt sin håg till ballongfärder. Han
var med i Gypsons ballong, då den förolyckades
i ett åskväder ofvanom London, och endast genom
C:s sinnesnärvaro att kapa en lina och dymedelst
förvandla ballongen till en fallskärm undgingo de
fyra luftseglarna döden. C. uppsatte 1845 tidskriften
»Aërostatic magazine», experimenterade mångsidigt
med ballongers användning till krigsbruk samt
verkställde i Storbritannien och på kontinenten öfver
700 ballonguppstigningar, af hvilka den märkligaste
var den med meteorologen J. Glaisher 1862 företagna,
då de nådde den exempellösa höjden af omkr. 10 km.,
hvarvid Glaisher förlorade medvetandet och C. med
händerna stelfrusna måste klättra upp i ringen samt
med tänderna draga i ventiltåget för att kunna sänka
ballongen. Under fransk-tyska kriget (1870–71)
var C. anställd såsom instruktör vid preussiska
arméns luftseglareafdelning. Han företog sin sista
uppstigning 1885. Man eger af hans hand arbetet Life
and ballooning experiences (2 bd. 1887–89).
C R (förkortning af Fr. accusé de reception),
mottagningsbevis.
Cracinae, zool. Se Hokkohönsen.
Cracovienne [-viä’nn], Fr., polsk dans. Se Krakoviak.
Craik [krēk], Dinah Maria, f. Mulock, engelsk
författarinna. Se Mulock (äfven i Suppl.).
Crailsheim [-hajm], stad. Se Krailsheim.
Crailsheim [-hajm], Friedrich August Ernst Gustav
Christoph Krafft von, friherre, tysk statsman, född
i Ansbach 1841, tillhör en evangelisk adlig ätt från
Franken, trädde 1865 i bajersk statstjenst samt vardt
1880 minister för kungl. huset och utrikesärendena
och 1890, efter von Lutz, konseljpresident.
*Cramaer, Mauritz. Se Rättelser, bd 18, sp. 830.
Crambe mari’tima, bot. Se Strandkål.
*Cramér, svensk slägt. Herman Johan Karl C. dog i
Visby d. 27 Mars 1890.
*Cramér, Johan Niklas, dog i Stockholm d. 29
Dec. 1893.
Crampel [krangpä’l], Paul, fransk Afrikaresande,
f. 1864 i Nancy, kom 1887 som S. de Brazzas
sekreterare till Afrika och utmärkte sig först
genom ett djerft tåg från Ogowe genom batokas och
pahuins område till Corisco-bay (Aug. 1888–Juni 1889),
Skildradt i »Tour du Monde». 1890 fick han i uppdrag
af Comité de l’Afrique français att från Ubangi
framtränga till Tsadsjön; en del af expeditionen
skulle derifrån färdas på Benuë till vestkusten,
medan återstoden, om underhandlingar med tuareg
ledde till ett tillfredsställande resultat, skulle
färdas tvärs genom Sahara till Algeriet. Ändamålet
synes hafva varit att förverkliga planen på ett
kolonialt Frankrike från Medelhafvet till Kongo och
genom afslutande af fördrag med Bornu och Bagirmi,
hvilka land dittills icke nåtts af någon fransman,
öppna förbindelsen med dessa aflägsna områden. I
Sept. 1890 nådde C.
Bangui vid Ubangi, hvarifrån han med en omkr. 160
man stark karavan bröt upp till det obekanta
inre. Brist på bärare förledde honom att dela
karavanen. I slutet på Febr. 1891 kom han med
förtruppen till El-Kuti, der han under en utflykt
öfverfölls af muhammedanska negrer och nedsköts. Samma
öde rönte den andra befälhafvaren, Biscarrat, i det
omkr. 100 km. aflägsna lägret vid byn M’Poko; deremot
lyckades eftertruppen under Nébout att undkomma.
Cranborne [-börn], viscount of, lord Robert Cecils
titel, innan han efter fadern blef markis af Salisbury
(se d. o. 3).
Cranbrook [-brouck], Gathorne Hardy, earl of C.,
engelsk statsman. Se Hardy, Gathorne (äfven i Suppl.).
Crane [krēn], Walter, engelsk målare, född i Liverpool
1845, son och lärjunge af porträttmålaren Thomas
C. (d. 1859), studerade sedermera för målaren Linton
i 3 år och slog sig ned i London. Han lefde i Rom
1871–73 och tillegnade sig der sin djupa insigt i
antikens lif, sagor och konst. Men hos honom fanns
den lust för riddarepoesien och dess uttryck i bild
redan förut såsom ett nationelt underlag, som tydligt
visade sig i de första arbeten han (1862) utställde,
nämligen Lady of Chalott och S. Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
