Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coteau du Missouri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beklädde 1855–63 en nationalekonomisk professur i
Santiago i Chile. Han utnämndes 1879 till ledamot
af franska »conseil d’état» och invaldes 1882 i
Institutet. Död 1892. I sina utgifna arbeten framstår
C.-S. som afgjord anhängare af den individualistiska
riktningen inom nationalekonomien. Här må nämnas
Traite théorique et pratique des opérations de
banque (1852; 6:te uppl. 1876), Traité théorique et
pratique des entreprises industrielles, commerciales
et agricoles (1854; 4:de uppl. 1883 under titeln
Manuel des affaires), Traité théorique et pratique
d’économie politique (2 bd, 1858; 3:dje uppl. 1890)
och Protection et libre échange (1879).
Courmayeur [kourmajörl . Cormayeur
(Ital. Cormaggiore), köping i italienska prov. Turin
på 1,437 m. höjd, på södra sidan af Montblanc, vid
Dora Baltea nedanför föreningen af dess källdalar
Val Ferret och Allée blanche, har mineralkällor
(jernhaltiga och svafvelkällor af 10–15°) med
badanstalt och omkr. 600 fransktalande innev. På grund
af sitt skyddade läge och sina vackra omgifningar
är C. en af italienare mycket besökt sommarkurort
och en frekventerad turistplats, hvarifrån utflykter
företagas till Mont Chétif l. Pain de Sucre (2,338
m.), Mont de Saxe (2,357 m.), Crammont (2,731 m.) samt
Brenva- och Miage-glaciererna. Platsen är romarnas
Auri Fedinae.
Cournot [kounå], Antoine Augustin, fransk matematiker
och nationalekonom, f. 1801, generaldirektör för
undervisningsväsendet 1838–54, d. 1877, är genom
sina Recherches sur les principes mathématiques
de la théorie des richesses (1838), ett i mer
än 30 år obeaktadt, men genom Walras, Boccardo
o. a. framhållet verk, grundläggare af den i
nyaste tid i olika uppfattningar vidare utvecklade
matematiska behandlingen af den nationalekonomiska
teorien, enär hans äldre föregångare i denna riktning,
bl. a. Canard, kunna uppvisa endast otillräckliga
försök. En framställning af sina nationalekonomiska
åsigter utan tillhjelp af matematiska formler gaf
han i Principes de la théorie des richesses (1863),
af hvilka den kort före hans död utkomna Revue
sommaire des doctrines économiques (1877) bildar en
fullständigt ny bearbetning. Han visar sig i dessa
verk som sjelfständig tänkare och finner flerestädes
tillfälle att använda sina filosofiska idéer på det
nationalekonomiska lifvets företeelser.
Cours plénières [kour pleniär], Fr. Se Länsväsende,
sp. 426.
*Court. C. of claims [av klēms]. Se Nord-Amerikas
Förenta stater, sp. 1236. — C. of high commission
[åv haj kåmmi’ssjön]. Se Höga kommissionen.
*Court, A., född d. 17 Maj 1696 l. 1695 i Villeneuve
de Berg, depart. Ardèche, afled d. 15 Juni 1760 i
Lausanne, der genom hans bemödanden en teologisk
läroanstalt för franska protestanter inrättats,
vid hvilken han icke beklädde något ämbete, men
dock indirekt efter 1729 utöfvade det största
inflytande på prestkandidaternas bildning. Hans
efterträdare såsom ledare af »öcknens kyrka» blef
Paul Rabaut (se denne). I Lausanne sysselsatte han
sig med samlingar till en utförlig historia öfver
den franska protestantiska kyrkan efter 1685, en
utvidgning och
fortsättning af Elie Bénoits verk »Histoire de l’édit
de Nantes», men endast Histoire des troubles des
Cévennes ou de la guerre des camisards blef fullbordad
och tryckt (1760; ny uppl. 1819). Om hans stora
samlareflit vittnar »collection Court» i Genèves
bibliotek, omfattande 116 bd manuskript, en rik
fyndgrufva för hans tids och hans kyrkas historia. Det
förnämsta arbetet öfver C. är »Ant. C. Histoire de la
restauration du protestantisme en France au XVIII:e
siècle» (2: dra uppl. 1872) af E. Hugues, hvilken
1886 utgaf »Mémoires d’Ant. C.»
Courtet [kourtå], Xavier Marie Benoît Auguste, kallad
Augustin, fransk skulptör, f. 1821, var i Paris
lärjunge af Pradier, Ramey d. y. och Dumont på
samma gång som han åtnjöt undervisning i École
des beaux-arts. Han utförde sedan många byster
och ideala konstverk, som upptogos med bifall,
såsom Bacchanal, Centaurqvinna och Faun, grupp,
Leda, Adrienne Lecouvreur (för Théâtre français),
Dansare från Herculaneum, Son till Niobe, Faun och
Nymf (alla före 1870), Lyckan, Badande flicka,
Herde som blåser eld, Yngling på en delfin, Venus’
födelse m. fl. (före 1890) samt Gabriel och Nicolas
Coustou för nya Louvre.
Courtin [kourtä’ng], Antoine de, fransk-svensk
diplomat, född i Riom d. 27 Febr. 1622, medföljde
Chanut på dennes ambassad till Sverige 1645 och
rekommenderades af denne hos drottning Kristina.
Han var sedermera i tjenst hos generalissimus öfver
svenska arméerna i Tyskland, prins Karl Gustaf,
och utmärkte sig så, att han 1651 adlades. Han
utnämndes 1652 till kunglig sekreterare med uppgift
att »utfärdiga de saker, som enkanneligen uti det
franska språket utgå måste», och 1644 till svensk
resident i Frankrike. Då denna beskickning 1661
upphörde, skickades han af franska regeringen
såsom generalkonsul till Sverige, der han afslöt
handelsfördraget af d. 20/30 Dec. 1662. 1663–68
var han fransk resident i Danmark. Död i Paris
1885. C. var en fint bildad man och uppträdde äfven
som författare. Han skref bl. a. Traité de la paresse
(1674; 4:de uppl. 1743, med en lefnadsteckning öfver
förf.) och Traité de la civilité (8:de uppl. 1695)
samt öfversatte på franska Grotius’ »De jure
belli et pacis» (2 bd, 1687). — Med C. har ofta
förvexlats Honoré de Courtin (f. 1627, d. 1703),
medlem af »conseil d’état», ambassadör bl. a. vid
fredsförhandlingarna i Breda 1667, i Stockholm
1671–72, der han undertecknade förbundstraktaten
af d. 4/14 April 1672, och vid kongressen i Köln
1673–74. — Jfr O. de Poli: »Histoire généalogique
des Courtins» (1887).
Courtmans [ka’urt-], Joanna Desideria, flamländsk
författarinna, född Berchmans, f. 1811 i belgiska
prov. Öst-Flandern, erhöll en fransk uppfostran,
men vardt genom sitt 1836 ingångna giftermål med
en lärare J. B. Courtmans vunnen för den flamska
språkrörelsen och började 1841 med framgång författa
på nämnda språk. Vorden enka 1856, öppnade hon
en undervisningsanstalt i Maldeghem nära gränsen
mot Holland. Död 1890. Hon skref en mängd romaner,
noveller, lustspel och dikter, som beredt henne ett
hedradt rum i flamländska literaturen. Friskt och
troget skildrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
