Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Conradi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grufvor. På senare tid har man äfven funnit kol.
C. är äfven medelpunkt för ett omfattande
trepangfiske.
Coolies [kouliṡ]. Eng. Se Kulier.
Coomans [kå-], Pierre Olivier Joseph, belgisk
målare, f. 1816 i Bruxelles, d. 1889 i
Boulogne-sur-mer, lärjunge till N. de Keyser och
G. Wappers, väckte först uppmärksamhet med sin
tafla Jerusalems eröfring genom korsfararna
(1841), reste derefter i Algeriet och södra
Europa samt tillgodogjorde sina studier der i
taflorna Syndafloden, Arabstammars utvandring
m. m. Hans för rådhuset i Bruxelles målade
Attilas nederlag på Katalauniska fälten (1848)
utmärker sig genom kompositionen och kraftfull
kolorit. 1855 målade han Slaget vid Alma, och
1856 erhöll han två hedersmedaljer för sin
Filistéernas Dagonfest. Efter ett nytt besök
uti Italien 1857 målade C. endast ämnen ur antikens
lif. bl. a. Pompejansk familjescen, Fryne m. fl.,
hvilka andas ett klassiskt behag. Han har varit
verksam äfven såsom illustratör.
Coomassie [kouuma’ssi], Eng. Se Kumassi.
Cooper [koupör], Peter, amerikansk industriidkare
och filantrop, föddes d. 12 Febr. 1791 i New York
af fattiga föräldrar och blef tidigt tvungen att
arbeta för sitt uppehälle. Den enda skolundervisning
han någonsin fick varade blott några månader. Han
arbetade en tid på sin faders hattfabrik, derefter i
ölbryggeri och tegelbruk och blef vid 17 år gesäll hos
en vagnmakare. Då tjenstetiden gått till ända, erbjöd
sig hans mästare att på sin bekostnad skaffa honom
egen verkstad, men af fruktan för skuldsättning antog
C. ej tillbudet. Efter försök på flere områden anlade
han slutligen i New York (sedan i Williamsburgh)
en liten limfabrik, som, då hans fabrikat befanns
vara det bästa i marknaden, alltmer utvidgades och
inbragte honom en ansenlig förmögenhet. 1828 anlade
han ett stort jernverk i Canton vid Baltimore, der han
för Ohio–Baltimore-jernvägen 1830 byggde det första
lokomotivet i Amerika. Jernverket sålde han dock snart
och anlade omkr. 1832 ett valsverk och tråddrageri i
New York, der för första gången antracit användes vid
jernets puddling. Dessa verk förflyttades 1845 till
Trenton i New Jersey och fingo en storartad utveckling
med filialer på flere ställen och sysselsatte under
många år 2,500 arbetare. Affären öfvergick slutligen
till ett bolag, »Trenton iron works», men C. behöll
valsverken och grufvorna. C. var mycket intresserad
af och tog verksam del i utbredandet af den elektriska
telegrafen, gjorde flere uppfinningar på detta område
och blef 1855 president i North American Telegraph
Co., som då beherskade hälften af alla telegraflinier
i unionen. Väl erinrande sig sin egen ungdoms hårda
erfarenhet, gjorde han till sin uppgift att förskaffa
den arbetande klassen en bättre bildning och särskildt
en god konst- och slöjdundervisning. Resultatet blef
»the union for the advencement of science and art»
eller Cooper institute, som det vanligen kallas,
hvilket han på 1850-talet lät bygga i New York för
en kostnad af mer än 600,000 doll. och i hvilket
meddelas kostnadsfri undervisning företrädesvis i
tekniska vetenskaper. Det innehåller bl. a. bibliotek
och läsrum, modellsamlingar, laboratorier,
aftonskolor för musik, kemi och byggnadskonst, konstskola
för qvinnor samt lokal för populära föredrag i alla
ämnen. Kostnaderna bestridas med hyresinkomster från
en del af den stora byggnaden samt med räntorna å ett
af C. doneradt kapital. C. dog d. 4 April 1883. Hans
tal utgåfvos s. å. under titeln Ideas for a science
of good government in addresses, letters and articles
on a strictly national currency, tariff and civil
service.
Cooper [koupör], Thomas Sidney, engelsk målare, född
i Canterbury 1803, måste först på grund af fattigdom
lära sig ett handtverk, men med outsläcklig lust
för måleri tecknade han länge för sig sjelf utan
annan ledning än naturen, och med inkomsten af dessa
utkast uppehöll han lifvet. 1820–23 var han anställd
som dekorationsmålare i Hastings, kom derpå till
London, hvarest han studerade på British Museum och
i akademien, var sedermera en tid lärare i teckning
i Canterbury och slog sig 1827 ned i Bruxelles, der
han hade egen atelier, men blef genom revolutionen
1830 tvungen att återvända till England. C. har målat
landskap, hälst med boskap, hvilka i synnerhet i
Frankrike vunnit mycket erkännande, såsom Afton vid
vattningsstället (1842), Grupp af kor i Osbornes park
(i drottning Viktorias ego), Morgon på ängarna vid
Windsor (1855), Skotskt landskap (1867). Han utgaf
1853 Drawingbook of animals and rustic groups
(8 häften) och 1891 sin Autobiography (2 dlr).
C. R. N.
*Cooper creek, flod i Australien, upprinner i
Queensland under namnet Barco eller Victoria,
flyter hufvudsakligen i vestlig riktning och får
namnet C., sedan den från h. upptagit sin stora
biflod Thomson. Den har derefter sydvestlig riktning,
upplöser sig i flere armar och sänder, inkommen
på syd-australiskt område, en af dessa, Strzelecki
creek, mot s. till Lake Blanche (bifurkation), medan
hufvudfloden går vesterut till Lake Eyre, som den
dock endast undantagsvis når med sitt salta vatten. I
den långa, men ofta utomordentligt grunda flodbädden
finnes vatten året om endast i öfversta loppet, i det
nedre vanligen endast i stora gölar; mycket sällan
är hela vattendraget fyldt. Floden undersöktes delvis
på 1840-talet af Sturt och vann en sorglig ryktbarhet
genom Burkes och Wills’ olyckliga öde 1860.
Cooper institute [koupör i’nstitjout]. Se Cooper,
P. Suppl.
*Coorg bildar en direkt under generalguvernören
stående provins mellan presidentskapet Madras i
v. och Maisur i ö. samt har enl. nyare mätningar en
areal af 4,100 qvkm., med 173,055 innev. (1891). Det
är ett bergland, till större delen bevuxet med
jungfruliga skogar, här och der afbrutna af dalar
och odlade fält. Bergen, vestra Ghats, hvilkas
högsta topp, Tadiandamol, når 1,718 m. höjd, stupa,
såsom i allmänhet Ghatskedjan, nästan lodrätt
mot hafssidan, medan de mot ö. utsända en mängd
förgreningar, som fylla landet. Hufvudstaden,
Merkara, med omkr. 9,000 innev., ligger på en platå af
mer än 1,000 m. höjd, som är fårad af djupa raviner,
hvilka lemna endast föga jord öfver för odling.
Hufvudfloder äro Kaveri och dess öfre bifloder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
