Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Colombo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pikes Peak (4,310 m.) i Park range, Longs Peak
(4,371 m.) i Colorado range samt det berömda
Mount of the Holy cross (4,320 m.), så kalladt
med anledning af två med snö fyllda remnor, som
skära hvarandra rätvinkligt och så bilda formen af
ett kors. En mängd pass leder öfver bergen, som
skäras af Atchison, Topeka och Santa Fé-jernvägen
(mellan Park range och Sangre de Cristo). Mellan
bergskedjorna ligga vackra, skogklädda, ofta med
små sjöar försedda dalar, hvilka, om de hafva någon
större utsträckning, få namn af parker, såsom North
park. Middle park och South park, och synas vara
återstoder af forna sjöar. Floderna gå dels österut
till Missouri, såsom South Platte och Arkansas,
dels söderut till Mejikanska viken, såsom Rio
Grande del Norte, dels vesterut till Colorado,
såsom Yampa, White, Gunnison, Dolores och
San Juan. Mineralkällorna äro många och besökas
såväl för sina medikamentösa egenskaper som
för traktens torra och sunda klimat och de många
vackra naturscenerierna. Till de mera besökta höra
Colorado springs, Manitou, Cañon City, Glenwood
springs, Ouray och Pagosa springs. Bergstrakterna
äro skogbevuxna, men de östra slätterna äro
trädlösa, endast flodstränderna äro infattade
af galleriskogar. Folkmängden uppgick 1890 till
412,198 pers., af hvilka 83,990 voro födda i
utlandet (9,659 i Sverige), 6,215 färgade, 1,398
kineser och 1,034 indianer. Mer än 1/3 bodde i
hufvudstaden, Denver, och dess förstäder. Endast
på särskildt gynnade områden är jordbruk möjligt
utan konstgjord bevattning; derför spelar ock
jordbruket en underordnad rol. 1890 voro 50,800 har
besådda med hvete och 47,700 har med majs. Bättre
lämpar sig staten för boskapsskötsel; 1890 hade den
omkr. 155,000 hästar, 1,5 mill. nötkreatur och 1,8
mill. får. C:s hufvudrikedom är dock dess silfver-
och guldgrufvor (den kallas ock »silfverstaten»);
sedan deras upptäckt 1859 har C. lemnat ädla metaller
för 400 mill. doll (1892: 7,973 kg. guld och 746,000
kg. silfver). Äfven erhållas jern- och kopparmalm samt
petroleum och stenkol. Industrien är hufvudsakligen
koncentrerad i hufvudstaden. Jernvägarna hade 1892
en längd af 7,532 km., till större delen tillhöriga
Union Pacifik-banan. Enligt författningen af 1875
väljas guvernören och de högre ämbetsmännen samt
de 26 senatorerna för 4 år, de 49 deputerade för
2 år. Till kongressen sänder staten 2 senatorer
och 2 representanter. — redan 1540 drog Vasquez
Coronado från Mejico genom dessa trakter, som i
19:de årh. undersöktes af Pike (1806), Long (1820)
och J. Fremont (1842), men före upptäckten af ädla
metaller på 1850-talet lefde der jämte indianer
endast ett fåtal mejikaner och spaniorer samt några
amerikanska jägare och handlande. 1861 bildades
territoriet C., som 1876 upptogs som stat i unionen.
Colorado Springs (»Coloradokällorna»), stad i
nord-amerikanska staten Colorado, vackert belägen på
en högslätt 1,851 m. öfver hafvet, 9,6 km. ö.
om det 4,310 m. höga Pike’s peak, och vid flere
jernvägslinier. 11,140 innev. (1890). Staden har breda,
trädplanterade gator och besökes mycket af turister
och framförallt af brösts]uka på grund af sitt sunda
klimat och sina på naturskönhet rika omgifningar:
Manitou (med kolsyrerika soda- och
jernkällor), Garden of the gods (»gudarnas trädgård»,
ett 240 har stort område med en mängd sällsamma
klippbildningar), Cheyenne cañons, Pike’s peak (dit
en 1891 öppnad 14 km. lång tandhjulbana leder från
Manitou), Monument park (med egendomliga förvittrade
sandstensklippor liknande dem i »gudarnas trädgård»)
m. fl. Staden anlades 1871, ehuru det fanns en något
äldre ort, Colorado City (»old town») i närheten,
och har ett college med sin förskola Cutler academy
och en statens döfstum- och blindanstalt. Den
har inga fabriker; dans- och spelsalonger äro ej
tillåtna. Sitt namn bär den egentligen med orätt,
emedan de närmaste källorna ligga vid Manitou
(omkr. 10 km. med jernväg från C.). Klimatet liknar
det vid Davos (se d. o. Suppl.) och är liksom detta
lämpligt för lungsigtiga eller för lungsjukdomar
disponerade äfvensom för dem, som lida af nevrasteni
eller svaghetstillstånd i allmänhet. Det har mera
vind och damm än Davos, men är mera soligt och torrt,
och då marken nästan hela vintern är snöfri, behöfva
kurgästerna icke såsom i Davos afbryta vistelsen der
vid snösmältningen. Från Sept. till April faller intet
regn. Vintern 1888–89 var medeltemperaturen i Davos
–2,67°, i C. –0,06° R.; det senare hade 300 timmar
mer solsken än det förra.
Colorädoöcknen, ofruktbar, sandig, till stor del under
hafvets nivå belägen landsträcka i sydöstligaste delen
af nord-amerikanska staten Kalifornien, bevuxen endast
med kakteer och yucca. Kaliforniska viken synes fordom
hafva sträckt sig ända till San Gorgoniopasset och
vid sitt tillbakaträdande qvarlemnat ett stort salt
inhaf, som småningom uttorkat och vid nordvestra änden
lemnat efter sig det stora saltlagret vid Salton, som
ligger 80 m. lägre än hafsytan. Vid högt vattenstånd
går Coloradofloden stundom öfver i denna depression,
och derigenom bildades 1890 vid Salton en 50 km. lång,
16 km. bred och öfver 1 m. djup sjö. En annan stor
sjö uppstod 1891 längre söderut. Södra Pacifik-banan
går genom C. förbi Salton.
*Colostrum. Jfr Mjölkafsöndring.
Colpitis, med. Se Underlifslidanden,
sp. 1339.
Colquhoun [kåhoun], skotsk ätt. Se Gahn.
Colquhoun [kåhoun], Archibald Ross, engelsk
ingeniör och politiker, f. 1848 på ett skepp,
som passerade Goda hoppsudden, uppfostrades i sitt
fädernesland Skotland och vardt 1871 jernvägsingeniör
i Britiska Birma. 1879 var han sekreterare vid
beskickningen till Siam. Under en permissionsresa
till England uppgjorde han i förening med d:r
H. Hallett planen att medelst en jernväg genom
Siam och Annam förena Indien med Kina. Planen vann
uppmuntran, och C. för sin del utstakade 1880–81 den
eventuella jernvägens sträckning i södra Kina och
de kinesiska sjanstaterna. Han erhöll Geografiska
sällskapets i London guldmedalj och utgaf sina
resebeskrifningar Across Chrysé (2 bd) samt Among the
shans (1883). 1883–85 vann han berömmelse såsom
tidningen »Times»’ korrespondent i Kina och Tongking,
under kriget mellan Frankrike och Kina. Återkommen,
verkade han med föredrag, tidningsartiklar och
skriften English commercial policy in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
