Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coelogenys ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Colloquium. C. Maulbrunnense, ett protestantiskt
konvent. Se Maulbronn.
Collum, Lat., hals. 1. Anat. Se Hals 1. — 2. Bot. Se
Rothals.
Colman [kålmön], Samuel, amerikansk målare, f. 1833 i
Portland (Maine), började redan som barn teckna efter
naturen, vid hamnen i New York och på Hudsonfloden,
men reste till Europa och studerade två år i Frankrike
och Spanien på allvar. Sedan besökte han 1871 Paris
och Rom samt 1874 Dresden och utställde 1870 i New
York 45 skisser efter naturen, tagna under resor i
Italien, Frankrike, Schweiz och Nord-Afrika. Han blef
1862 medlem af akademien i New York och grundlade
det amerikanska aqvarellist-sällskapet, hvars
president han var 1866–71. C:s landskap äro, heter
det, icke poetiska, men natursanna och detaljerade
i utförandet. Af de äldre rnå anföras Båtar på
Hudson, Sevilla, Andernach, Gatuscen i Caen,
af senare bilder Skymning på Vesterns slätter,
Ebb i Antwerpen, Eftermiddag i Alger, af aqvareller
Cordova i Spanien, Tjurfäktning, Rom, Afton i Venezia,
Lincoln i England m. fl.
Colne [kåln], stad på gränsen mellan de engelska
grefskapen Lancaster och York, n. om Burnley. 14,023
innev. (181)]). Bomullsindustri. C. är romarnas
Colunio.
Colney Hatch [kålni hätj], by i engelska
grefsk. Middlesex. 11 km. n. n. v. om Londonbron,
har ett 1847–49 bygdt stort dårhus.
Colocynthin, bot. farmak. Se Citrullus.
Colomb [kålääng], Michel, fransk bildhuggare,
född omkr. 1430 i Tours, enligt en annan åsigt
i Bretagne, död troligen 1512, tillbragte större
delen af sitt lif i Tours, der han arbetade vanligen
med biträde af sina brorsöner Guillaume Regnault
och François. Uppfostrad under sengotiken och med
sin konst fotad på denna, reste han i yngre år och
studerade äldre mästares arbeten, särskildt Claux
Sluters i Dijon, som han besökte redan 1445. I
Bourges har han varit 1467 och angifves redan då såsom
»Regni Franciae supremus sculptor». I Tours blef sedan
hans mål under en lång lefnad att, omgifven som han
var af italienskt inflytande, söka sammansmälta den
gammalfranska uppfattningen med den utvecklade teknik
och de antika element, som italienarna medförde. Om
hans ungdomsarbeten är föga kändt, intet säkert
bibehållet. Dock finnas några plastiska verk, som
anses tillhöra honom och härstamma från hans yngre
dagar. Det är först en del madonnabilder, som ega
karakteren af skolan i Tours, och främst bland dem La
vierge d’Olivet (nu i Louvre). Äfven ett par märkliga
verk i Louvre hafva i senaste tid tillskrifvas C.,
nämligen grafbilder af Louis Poncher och af hans fru
Roberte Legendre (i synnerhet denna senare utmärkt),
dock utan annan visshet än den, att de härstamma
från Tours och början af 1500-talet. — Tre stora
verk återstå, till hufvudsaken utförda af C. i hans
ålders dagar (1502–12). Det första är en grafvård,
som drottning Anna af Bretagne lät uppsätta öfver
sin fader, hertig Frans II af Bretagne, och sin
moder, Margareta af Foix, i karmelitkyrkan i Nantes
(1502–07). En samtida tusenkonstnär, Jean Perréal,
fick uppdrag att komponera resning och ornament;
figurerna äro C:s verk — liggande figurer
af de döde samt i hörnen af vården de fyra
kardinaldygderna, alla i god stil, med fransk-gotisk
karakter, men med en viss flägt af humanism och
renaissance från Italien. — Det andra är det verk
af C., som anses för hans förnämsta, S:t Georg
med draken, relief från Gaillons slott, beställd
af kardinal George d’Amboise för slottskapellets
högaltare, med en omfattning af fina pilastrar
och entablement af fris och kranslist i äkta
renaissance af Jeronimo da Fiesole, skolans dekoratör
(1508, nu i Louvre). — Det tredje är en grafvård öfver
hertigen af Savojen, Filibert den sköne, i kyrkan
i Brou (dep. Ain), hvilken vård i det närmaste var
färdig vid C:s död. Åtminstone har han gjort utkast
till figurerna på vården, den liggande döde och sex
änglar, utförda af hans ofvannämnda brorsöner. Jfr
Louis Gonse: »La sculpture française» (1895).
C. R. N.
Colomb [kålåmm], Philip, engelsk sjöstrateg, f. på
1830-talet, deltog såsom sjökadett och underlöjtnant
i örlogsexpeditioner till Stilla hafvet (1849–51)
och Birma (1852–53) samt i en arktisk expedition
med »Phoenix» 1854, stred som löjtnant vid Sveaborg
under Krimkriget, uppfann 1858 det nuvarande systemet
med blinksignalers afgifvande och omarbetade 1864–66
alla signalsystemen inom engelska flottan. Han var
1868–70 chef på »Dryad», använd att undertrycka
slafhandeln, utförde efter hand flere kommando-
och komité-uppdrag samt utnämndes 1892 till vice
amiral. C. är en såväl inom England som i utlandet
erkänd och högt uppburen auktoritet på sjöstrategiens
område. Han redigerar »The naval year book» och har
författat bl. a. det epokgörande arbetet Naval warfare
(1891), det första verkliga sjöstrategiska verk. Om
kustförsvarets betydelse för Sverige har C. yttrat
tankar, som öfverensstämma med dem, hvilka uttalats
af de svenska försvarskomitéerna 1809 och 1816 samt af
John Ericsson. — Hans broder Sir John Charles Ready,
f. 1838, hvilken tjenstgjorde vid flottans artilleri
1854–69, har i föreläsningar samt utgifna skrifter
afhandlat det britiska sjöförsvarets lifsfrågor
och tillsammans med W. E. Forster stiftat (1884)
föreningen »Imperial federation league», med syfte
att verka för de stora britiska koloniernas närmare
anknytning till moderlandet.
Colombes [kålå’ngb], köping i franska
depart. Seine, 11 km. n. v. om Paris, nära venstra
Seinestranden. 18,918 innev. (1891). Kapplöpningsbana,
petroleumraffmaderier, ättikfabriker.
Colombey-Nouilly [kålångbå-nouji’], tvänne byar ö. om
Metz, efter hvilka tyskarna uppkalla den första af de
framför Metz levererade bataljerna (d. 14 Aug. 1870),
medan fransmännen uppkalla den efter Borny eller
Courcelles (se d. o.).
Colombia, statsförbund i Syd-Amerika. Se Columbia.
*Colombo, Ceylons hufvudstad, hade 126,926
innev. 1891. Efter sitt läge vid Kalani-Ganga
kallades den af singhaleserna Kalan-totta (»Kalalanis
vadställe»), hvilket namn af araberna förändrades till
Kalambu (under detta namn nämnes den af Ibn Batuta
såsom den största och vackraste staden i Serendib)
och af portugiserna i början af 16:de årh. till
C. Staden består af två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
