Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coelogenys ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af dessa har en mängd brunnit upp: men i Madrids
museum finnas ännu 8 och i Bruxelles’ 3 (af furstar
och furstinnor), hvilka väl äro något stela, men
förståndigt modellerade och derjämte synas vara
mycket liknande. Ett bland de vackraste i Madrid är
Infantinnan Isabellas porträtt. Filip II:s ser man
i Berlins museum. C. R. N.
Coelogenys [selå’-], zool. Se Pakaslägtet.
Coemtio, Lat Se Koemtion.
Coen [koun], Jan Pieterszoon, grundläggare af det
holländska kolonialväldet i Ostindien, f. 1587 i
Hoorn, var sedan 1607 i holländska kompaniets tjenst,
blef 1613 medlem af indiska rådet och kort derefter
generaldirektör för hela handeln, hvilken han bragte
ur sitt förutvarande lägervall. 1617 utnämndes han
till generalguvernör öfver holländska besittningarna
och satte som sitt mål att vinna Java för kompaniet,
trots engelsmän och javaner. Efter en oafgjord
sjöstrid i närheten af ett af honom på Java, midt
emot Djakatra, anlagdt fäste lyckades det honom en
tid efteråt, 1619, att intaga och förstöra Djakatra,
på hvars plats han anlade Batavia. 1623 nedlade han
sin post och återvände till Holland, men 1627 blef
han åter generalguvernör och försvarade sig kraftigt
mot Bantam och fursten af Mataram, östra Javas mäktige
herskare. Under dennes belägring af Batavia dog C. i
kolera d. 20 Sept. 1629, och fienderna drogo sig kort
derefter tillbaka i fullständig upplösning. Statyer
af C. hafva rests i Batavia och Hoorn.
*Coena. — Coena Domini. Se Nattvardsbullan.
Coenobita [senå-], zool. Se Diogeneskräftor.
*Coenurus, zool. Se Binnikemask och Blåsbandmaskar.
Coeruleum [serū-]. Se Coelin. Suppl.
Coeur [kör], Fr. (hjerta), herald. Se Hjertformig
sköld.
Coffeina. Se Kaffein.
Coffin-öarna. Se Bonin-öarna,
*Cogalniceanu, M., blef 1879 senator, var 1879—80 konseljpresident och
inrikesminister samt 1880–81 minister i Paris och
sedermera en af den liberala oppositionens ledare
emot ministèren Bratiano. Död i Paris 1891.
Coghetti, Francesco, italiensk målare, f. i Bergamo
1804, d. i Rom 1875, studerade i sin födelsestad och
i Rom, der han fick till lärare Camuccini och egnade
sig åt ett allvarligt studium af Rafael. Två taflor,
Jesus framställes i templet och Marias himmelsfärd,
som han målade för Bergamo, förskaffade honomo uppdrag
att dekorera kupolen i dess katedral. Återkommen
till Rom, målade han al fresco i Villa Torlonia
utanför Porta Pia Alexanders bedrifter, och egaren
lät honom vidare för sin villa vid Castel Gandolfo i
Albanobergen måla De fyra elementen, Bacchus’ triumf
och Amazonstrid samt för sitt palats vid Piazza di
Venezia i Rom hela fabeln om Amor och Psyche och en
stor komposition, Parnassen med alla tiders berömde
män. Slutligen utförde han i katedralen i Savona
freskobilder, dels bibliska, dels moderna historier,
Julius II grundlägger S. Peterskyrkan, Sixtus IV
välsignar flottan mot turkarna samt Maria-legenden,
hvilka målningar anses som hans förnämsta verk.
*Cognac hade 17,052 innev. 1891. I det ännu delvis
bibehållna slottet föddes konung Frans I 1494. En
ryttarestaty af honom pryder en af stadens
planteringar.
*Cogniard, Hippolyte, dog 1882.
*Cogniet, L., dog i Paris 1880. Af hans arbeten må
några tilläggas. Han erhöll romerska priset 1817
för taflan Helena befriad af Kastor och Pollux. Men
hans ryktbarhet började först med Marius på Kartagos
ruiner och Betlehemitiska barnamordet (1824, nu
i Luxembourg). Sedan följde Numa (i Luxembourg),
Stefanus hjelper en fattig familj (i kyrkan S. Nicolas
des Champs), Nationalgardet tågar i fält 1792 (nu i
Versailles) och Bonaparte dirigerar de lärdes arbeten
i Egypten (plafond i Louvre).
Cohen [kå-], Emil Wilhelm, tysk mineralog,
f. 1842 nära Horsens på Jylland, studerade vid
universiteten i Berlin och Heidelberg, företog
1872–73 en geologisk studieresa till de sydafrikanska
diamant- och guldfälten, blef 1878 e. o. professor
i petrografi vid Strassburgs universitet och
kallades 1886 till professor i mineralogi vid
universitetet i Greifswald. C. har hufvudsakligen
undersökt bergarternas mikroskopiska struktur
och sammansättning. Ett arbete af vetenskaplig
vigt är hans Sammlung von mikrophotographien
zur veranschaulichung der mikroskopischen
structur von mineralien und gesteinen (1881–83;
2:dra uppl. 1884). Han har äfven med framgång
studerat meteorstenarna samt deröfver utgifvit
bl. a. Meteoreisen-studien (4 bd, 1891–95) och
Meteoritenkunde (I, 1894).
*Cohn, F. J. Det var han, som i sitt 1854 utgifna,
i art. nämnda arbete först af alla fastställde
bakteriernas egenskap att vara växter och deras nära
slägtskap med klyfalgerna (Schizophyceae). Han
utgifver sedan 1870 tidskriften »Beiträge zur
biologie der pflanzen». Nämnas må äfven hans arbete
Die pflanze. Vorträge aus dem gebiete der botanik
(1882; ny uppl. började utgifvas 1895).
Cohn [kån], Hermann, tysk ögonläkare, f. i
Breslau 1838, blef derstädes filos. doktor 1860
och med. doktor 1863. Sedan han några år varit
assistent hos oftalmologen Förster i Breslau,
blef han 1868 docent och 1874 e. o. professor i
oftalmiatrik dersammastädes. C. har särskildt
vinnlagt sig om ögonens vård ur skolhygienisk
synpunkt och deröfver offentliggjort ett stort antal
arbeten, såsom Untersuchungen der augen von 10,060
schulkindern nebst vorschlägen zur verbesserung
der den augen nachtheiligen schuleinrichtuwgen
(1867), Die hygiene des auges in den schulen
(1883), Lehrbuch der hygiene des auges (1892).
R. T–dt
Cohn [kån], Gustav, tysk nationalekonom, f. 1840 i
Marienwerder, blef professor vid polyteknikum i Riga
1869 och i Zürich 1875, hvarifrån han 1884 kallades
till professor i statsvetenskaper vid Göttingens
universitet. Frukten af en längre studieresa i England
är hans arbete Untersuchungen über die englische
eisenbahnpolitik (3 bd, 1874–83). C. tillhör
den etisk-socialpolitiska riktningen inom sin
vetenskap. Han har vidare författat System der
nationalökonomie (2 bd, 1885–89), Nationalökonomische
studien (1886) m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
