Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cleve ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Clot, A., född 1793, återflyttade 1854 till Egypten
och vardt 1855 Said Pasjas lifmedikus.
Clotho, Lat. Se Klotho.
Clôture [klåtӯr], Fr., i Frankrike och England
parlamentarisk term för debattens afslutande: yrkande
derpå. Under restaurationen i Frankrike (1815–30)
kallades medlemmarna af det ultra-rojalistiska partiet
clûturiers, emedan de med ropet »clûture!» afbröto
de liberale talarna för att komma till omröstning.
Clou, Fr., »spik», nyttjas i tidningsspråket för
att beteckna det mest »dragande» l. på förhand
intressespännande programnumret vid en musikalisk,
dramatisk eller annan underhållning (»aftonens clou»
o. s. v.). Detta språkbruk är emellertid ej franskt.
*Cloud, S:t, har omkr. 4,500 innev. Normalskola. I
den forna slottsparken ligger Sèvres’
porslinsfabrik. Staden, som ursprungligen hette Nogent
(Novigentum), fick sitt nuv. namn efter Klodvigs
sonson Clodoald, hvilken 532 drog sig tillbaka dit
för att lefva som eremit och dog der 560.
Cloué, Georges Charles, fransk sjömilitär, f. 1817,
d. 1889, blef 1867 konteramiral och guvernör på
Martinique, 1874 Viceamiral och sjöprefekt i Cherbourg
och utnämndes sedan till chef för hydrografiska
byrån. Sept. 1880–Nov. 1881 var han sjöminister i
Ferrys kabinett. Han skref bl. a. Pilote de Terre
Neuve (2 bd, 1870).
Clouet [klouä]. nederländsk-fransk
målareslägt. 1. Jean C. I, den förste af detta namn,
var målare i Bruxelles 1475; han blef aldrig, såsom
man sagt, naturaliserad i Frankrike. — 2. Jean C. II,
sannolikt son till den föregående, kallad Jehannet
l. Janet, betecknas uttryckligen såsom utländing,
men var (enligt ett qvitto) 1518 hofmålare hos konung
Frans I i Frankrike. Allt om honom tyder på, att han
till börden var nederländare. Han dog 1540 eller
1541. Intet arbete af honom är med säkerhet kändt,
men med all sannolikhet tillräknas honom sådana
i stilen ålderdomliga porträtt, som gå under hans
sons namn (se C. 3). Sådana äro. enligt Woltmann,
ett ryttareporträtt af Frans I. måladt på pergament,
miniatyrartadt i utförandet (i Uffizi, Florens),
likaså en på trä målad bröstbild af samme konung (i
Versailles) samt porträtt af Eleonora af Frankrike
(i Hampton Court) och af Margareta af Valois (i
Royal institution, Liverpool). — 3. François C.,
den förres son, efter sin fader kallad Jehannet,
f. (enligt Louvrekatalogen) i Tours inemot år 1500,
var de franske konungarnas hofmålare frän 1541 till
sin död, inemot 1572. Han målade historietaflor
och porträtt. De förra, som funnits i Luxembourg
och hufvudsakligen behandlade Catarina de’ Medici,
hafva försvunnit. Af de senare finnas rätt många
i behåll. De skilja sig från Holbeins, med hvilka
de förr sammanblandats, genom sin mindre kraftiga
behandling och modellering, genom en raffinerad
återgifning af allt storartadt samt genom sin bleka
silfverton. Hans mest betydande porträtt är af konung
Karl IX af Frankrike som ung, i stående helfigur
(i Belvedere, Wien), hvilket äfven är signeradt. En
mindre replik deraf jämte Karl IX:s drottning Elisabet
finnes i Louvre, bägge utmärkta för finhet i teckning
och utförande. Vidare märkas
miniatyrbild af Frans II som dauphin (i Antwerpen),
porträtt af Henrik II (i Windsor), af Catarina de’
Medici (på Howard Castle, England), af Hertigen
af Alençon (i Eremitaget, Petersburg) m. fl.
C. R. N.
*Clove är såsom ullvigt = 7 eng. skålp. (3,175 kg.).
Clovis [klåvi’ss], fransk form för Klodvig (se
d. o.).
Clunes [klūns], stad i Australien, kolonien
Victoria, 32 km. n. om Ballarat, genom jernväg förenad
med Melbourne. 3,486 innev. (1891). C. var den första
plats, der W. Campbell upptäckte guld inom kolonien
(1851), och sedan dess har derifrån upptagits guld
för mer än 2 mill. pd.
Cluniacum, fordom berömdt kloster. Se Clugny och
Cluniacens-kongregationen.
Cluny [klynī], Musée. Se Paris, sp. 778.
Clupeidae, zool. Se Sillfiskar.
*Cluseret, G. P., återvände 1881 till Frankrike,
två år efter den allmänna amnestien, och egnade sig
åt journalistisk verksamhet, men dömdes s. å. till
fängelse för försök att egga hären till olydnad och
lemnade landet. Han återkom 1884, föranstaltade
en utställning af sina taflor (han har nämligen
uppträdt som målare), utgaf Mémoires (3 bd. 1887–88)
rörande den andra belägringen af Paris samt valdes
1888 vid ett partielt val och 1889 vid de allmänna
valen till deputerad.
Cllisiaceae, bot., l. Guttiferae (se d. o.) är en
nat. fam. inom ordn. Cistiflorae.
Clusius, fransk botanist. Se Lecluse.
*Cluver bör vara Clüver (Lat. Cluverius), Ph. Hans »Introductio»
etc. (1624) fick stor spridning som lärobok i landets
skolor, men står i vetenskapligt hänseende långt
efter hans utomordentligt omsorgsfullt utarbetade
beskrifning af det gamla Italien (Italia antiqua,
1624) och Sicilien (Sicilia autiqua . . . . item
Sardinia et Corsica, 1619) äfvensom hans Germania
antiqua (1616), som förskaffade honom titeln
»Geographus academicus» af Leidens universitet med
lön af 500 gulden.
Cluysenaar [klöjsenār], Jean André Alfred, belgisk
målare, född i Bruxelles 1837, besökte först akademien
i sin födelsestad, men fullbordade sina studier i
Paris såsom lärjunge till Leon Cogniet. Han gjorde
åtskilliga studieresor uti Italien, Holland och
Tyskland och målade, när han kom åter, både genre
och historia. Hans förnämsta verk äro fresker i
universitetshuset i Gent, framställande Romerska
verldsväldet, Kristendomens införande, Påfvemaktens
strid med den verldsliga makten, Reformation och
Renaissance samt Franska revolutionen. För öfrigt har
han i Salonen i Paris utställt Meditationen, De fyra
apokalyptiske ryttarna, flere porträtt, Liberté,
Egatité, Fraternité samt Sofvande bacchantinna
(1890). Till 1878 års verldsutställning framställde
han en stor historietafla, som blef mycket omtvistad,
nämligen Henrik IV, Tysklands kejsare, ångerfullt
knäböjande inför påfven Gregorius VII 1017.
Clydesdale [kle’jdsdēl, engelskt grefskap. Se
Lauark.
Clymene, latinsk form för Klymene (se d. o.).
Clypeastridae, zool. Se Sjöborrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
