- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
233-234

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Civitas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mitchell på Macphersonkedjan, som bildar gräns
mot Queensland, strömmar först mot s. till
Grafton, derefter mot n. ö. samt faller ut i Stora
oceanen genom ett krokigt och af sandbankar
fyldt sestuarium, Shoal bay l. Clarence bay. Den
har en längd af omkr. 400 km. och är farbar till
Grafton. omkr. 80 km., för 3–4 m. djupgående fartyg;
omkr. 50 km. ofvanför Grafton kan den, äfvensom dess
tillflöden, trafikeras af flodångare. Dess största
bifloder äro Rocky creek, Man och Orrarra, alla
fr. h. C:s flodområde är ett rikt jordbruksdistrikt. —
2. (Big river). Flod på Nya Zeelands södra ö, i
prov. Marlborough, har en längd af omkr. 250 km. och
faller ut på östkusten s. om Kap Campbell.

*1. Clarendon, E. H. Se Rättelser bd 18. sp. 829.

*Claretie [klartī], Jules (egentl. Arsène
Arnaud
), vardt 1885 direktör för Théâtre français
(efter E. Perrin) och 1888 ledamot af Franska
akademien. Bland hans senare romaner må namnes
Monsieur le ministre (1881), Le million (1883;
»Millionen», s. å.), Noris (s. å.: »Noris. Skildring
ur Paris’ literära verld», 1884), Le prince
Zilah
(1884; »Furst Zilah». 1885) och Puyjoli
(1890; »Alldeles för vacker! En tidsskildring från
revolutionen». 1892). C. har dramatiserat åtskilliga
af sina romaner och bl. a. skrifvit (i samarbete med
H. Cain) texten till Massenets opera »Navarresiskan»
(1894: uppförd i Stockholm 1895). Till sin literära
riktning är C. impressionist.

Claretta, Gaudenzio, baron, italiensk
historieskrifvare, f. 1835 i Turin, blef juris doktor
der 1857 och har derefter egnat sig åt historisk
forskning. Han är huset Savojens historiograf och har
skrifvit arbeten öfver flere bland dess furstinnor
och furstar, bl. a. Storia del regno e dei tempi
di Carlo Emanuele II
(3 bd. 1877–79). C. har lemnat
en rätt god skildring af drottning Kristina i La
regina Cristina di Svezia in Itatia 1655–1689
(med
51 aktstycken, 1892).

Ciarimontium, det latinska namnet på Clermont
(se d. o.).

Clark, Alvan, nord-amerikansk optiker, f. i Ashfield,
Mass., 1804, d. i Cambridge, Mass., 1887, kom i sin
ungdom i gravörlära i Lowell, bosatte sig 1836 i
Boston som porträttmålare, blef 1844 intresserad för
tillverkning af teleskop och var den förste amerikan,
som förfärdigade akromatiska linser. I hans verkstad
i Boston hafva nutidens största linser blifvit
slipade, och C:s kikare äro spridda öfver hela
verlden. De största linser C. förfärdigat finnas
på Lick-observatoriet i Kalifornien (91,5 cm. i
diameter), Pulkova (76 cm.), Washington (66 cm),
Chicago (66), Clinton (58,5 cm.) o. s. v. Nyligen har
hans son, Alvan Graham C., född d. 10 Juli 1832 i Fall
river, Mass., hvilken med den för Chicago bestämda
kikaren (47 cm.) 1862 upptäckte Sirius’ drabant (en
upptäckt, som förskaffade honom Lalandeska priset af
franska vetenskapsakademien), fullbordat en lins af
110 cm. diameter, som mångmillionären Yerkes skänkt
universitetet i Chicago.

Clark, Latimer, engelsk elektriker, f. 1822 i
grefskapet Buckingham, sysslade med jernvägs- och
brobyggnader, tjenstgjorde 1850–70 såsom
telegrafingeniör och gjorde värderika rön
angående underjordiska telegrafledningar samt
underhafskablars elektriska egenskaper. Såsom
chef för ingeniörfirman Clark, Forde & comp. har
C. öfvervakat nedläggandet af omkr. 50,000 eng. mil
underhafskablar i alla delar af jorden. I skriften
On the principles to be observed, in forming
standards of electric measurements
(1861) föreslog
han de fysiska enhetsbenämningarna ohm, farad och
volt, som sedermera blifvit allmänt antagna (jfr
Absoluta enheter. Suppl.). Hans 1868 utgifna arbete
om elektrisk mätning, hvilket öfversatts till flere
språk, åtnjuter stort anseende, och hans afhandling A
single-cell battery as a standard of electromotive
force
(1873) innebar ett praktiskt uppslag af
värde. C. har äfven pröfvat sitt skarpsinne på
de magnetiska företeelserna. Han har i olika land
uttagit omkr. 150 patent på sina uppfinningar inom
den elektriska telegrafien och andra områden. —
Om C:s element se nedan.

Clark, Jolin, nord-amerikansk nationalekonom, f. i
Providence, Rhode Island, 1847, studerade 1872–75
statsvetenskap i Paris, Heidelberg och Zürich och blef
efter sin hemkomst professor i nationalekonomi och
historia i Northfield, Minnesota, derefter professor i
förstnämnda ämne vid Amherst college i Massachusetts
och är nu prof. vid Columbia college i New York. C:s
literära verksamhet faller hufvudsakligen inom den
teoretiska nationalekonomiens område med resultat i
nära öfverensstämmelse med den moderna österrikiska
skolan. Hans vigtigaste skrifter äro The philosophy
of wealth
(1886), Capital and his earnings (1888)
och, tillsammans med F. H. Giddings, The modern
distributive process
(s. å.), Law of wages and
interest
(1890) och The surplus gains of labor
(1893).

Clark, Charles Heber, nord-amerikansk humorist,
känd under psevdonymen Max Adeler, medarbetare i
Filadelfia-tidningen »Evening bulletin», har blifvit
mycket omtyckt för sina harmlösa skämthistorier,
bl. a. Out of the hurly-burly; or, life in an odd
corner
(1874; »Småstadssqvaller», 1882) och Random
skots
(1879: »Snärtar», 1883).

*Clarke, E. D. C:s Tracets in various countries of
Europe, Asia and Africa
utgafs i 6 bd 1810–23 (1:sta
bandet i 2:dra uppl. 1811). De två sista banden angå
Skandinavien, om hvilket C. skaffade sig god kännedom
under sin vistelse derstädes 1799.

Clarke [klārk], Jacob Augustus Lockhart,
engelsk anatom, född 1817, bosatte sig efter
afslutade medicinska studier såsom praktiserande
läkare i Pimlico och egnade sig samtidigt åt
fysiologisk-historiska arbeten, särskildt öfver det
centrala nervsystemet. För dessa, som offentliggjordes
i »Philosophical transactions of the Royal society»
(1851–68) äfvensom i andra tidskrifter, tillerkändes
honom 1864 en guldmedalj af Royal society. Död
1880. Jfr följande art. R. T–dt.

Clarkeska pelarna [klārkska], anat. I hela
bröstdelen af ryggmärgen från den nedre hälften af
halsansvällningen ända till andra tredjedelen af
ländansvällningen finnes utanför de främre spetsarna
af de bakre strängarna vid basen af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free