Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cicuta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
simmande landningsbryggor (floating wharves). För
de stora Mississippiångarna (från New Orleans,
S:t Louis etc.) är O. ändstation: mindre
ångfartyg kunna äfven vid lågt vattenstånd gå
till Pittsburg. Midt emot C. på andra sidan Ohio,
i Kentucky, ligga städerna Newport, Covington och
Ludlow. C. har ett stort antal allmänna och privata
välgörenhetsanstalter, bl. a. ett storartadt sjukhus
i staden och en dårvårdsanstalt (i byn Carthage,
15 km. n. om staden), och bildningsanstalter, främst
university of C., grundadt 1858 af Ch. Mc Micker, som
testamenterade öfver 1 mill. doll. för ändamålet. Det
består af en akademisk afdelning (öppnad 1874) samt
afdelningar för tandläkekonst, farmaci, Miami medical
college, Medical college of Ohio samt Clinical and
pathological school of the C. hospital, hvilka på
1880-talet förenades med universitetet. Antalet
studerande 1894 var 934. Vidare finnas det
presbyterianska Lane theological seminary samt
det katolska S:t Xavier’s college med geologiskt
museum. Jämte stadsbiblioteket (öfver 200,000
tryckta böcker) finnas flere boksamlingar tillhöriga
föreningar och sällskap. — Stadsförvaltningen
handhafves af en för 2 år vald borgmästare (mayor),
25 aldermen och 50 rådmän (councillors).
Cincinnus, skrufknippe, bot. Se Blomställning. Suppl.,
sp. 938.
Cinnor, fornhebreiskt musikinstrument. Se Kinnor.
*Cinti-Damoreau dog 1856.
*Ciotat, La, är icke örlogshamn. Navigationsskola.
Cipo, cipo-matador, Sp., bot. Se Lianer.
*Cippus. Om Cippus abellanus se Oskiska språket.
Circaea Tourn., bot., växtslägte inom
nat. fam. Onagrariaceae, till hvilket höra
landörter med hela, motsatta blad, små hvita
eller rödletta blommor i klasar. C. lutetiana
L. är en i Sverige öfvervägande sydlig art,
medan C. alpina L. lefver ända upp i Lappmarken.
G. A.
Circaeus mons, bergudde i Italien. Se Circello.
Circars l. Sirkars (egentl. värkar, regering), i
Indien förr namn på den högsta regeringsmyndigheten,
derefter under muhammedanska väldet beteckning för
distrikt, provins. Circars kallas ännu i dagligt tal
de nuv. kustdistrikten Gantur, Kistna, Godavari,
Vixagapatam och Gandjam i presidentskapet Madras
mellan 16° och 20° n. br., tills. 64,700 qvkm., med
4,5 mill. innev. Circars nämnas ofta i de engelska
eröfringarnas historia. 1752 erhöllo fransmännen
landet af nizam som ersättning för lemnad krigshjelp,
derefter blef det ett stridsäpple mellan fransmän,
engelsmän och nizam, tills de 4 nordliga C., Northern
C., 1765 och Gantur 1778 fullständigt kommo under
Ostindiska kompaniets välde.
Circeji, fordom stad i Latium. berömd för sina
ostron. Jfr Circello.
Circesium, den latinska namnformen för Kirkesion
(se d. o.).
Circini, zool. Se Kärrhökarna.
Circonscription académique [-kångskripsiå’ng
akademi’k]. Se Frankrike, sp. 199.
Circumcisio, Lat. Se Omskärelse.
Circumnutation, bot., kallade Darwin den regelbundna
rörelse, som den utväxande stammen företager under
sin tillväxt. G. A.
*Cirkel. — 3. Detsamma som passare (se d. o.).
Cirkeldefinition. Se Definition.
Cirkeldelningsmaskin. Se Delningsmaskin.
Cirkelns qvadratur. Se Quadratura
circuli.
Cirkelslut, log. Se Felslut.
Cirkelsåg. Se Sågning,
sp. 1197–98.
*Cirkulationspump. Det var den berömde
svensken John Ericsson, som (1828, i London) uppfann
ytkondensorn, hvilken J. Scott Russell förklarat vara
en bland de underbaraste delarna af en sjöångmaskin.
*Cirkumflex. Se Exspiratorisk accent B.
Cirkumskript peritonit, med. Se Maginflammation.
Cirkum-zenitalbågen, meteor. Se Tangerande bågar.
Cirkus. Se Circus.
Cirrhi, bot. Se Klängen.
*Cirrhosis, med. Se Bukvattusot och
Lefversjukdomar.
*Cirro-cumulo-stratus. Se Moln.
*Cirro-cumulus. Se Moln.
*Cirro-stratus. Se Moln.
*Cirrus. Se Moln.
*Cirta. Se Constantine.
Cisalpinsk (se Cis), på denna sidan Alperna (från
Rom räknadt).
Cisalpinska Gallien. Se Gallien.
Cis- och trans-former, kem. Se Stereokemi. Suppl.
Cis-Satledjstater (Eng. Cis-Sutlej-Hill-states),
ett tjugotal små furstendömen i vestra Himalaja, på
venstra stranden af Satledj, tillhöriga divisionen
Amballa i brit.-indiska provinsen Pendjab, tillsammans
17,050 qvkm., med 494,334 innev. (1891). Det största
furstendömet, Sirmur l. Nahan, hade 124,134, det
minsta, Dargoti. endast 595 innev.
*Cissey, E. L. O. C. de C., född 1810 (ej 1812),
måste 1880 till följd af en skandalprocess lemna
befälet öfver 11:te armékåren och dog 1882.
Cistaceae, bot., en nat. fam. inom ordn. Cistiflorae,
utmärkande sig genom regelbundna blommor,
många ståndare, enrummigt fruktämne och frön med
fröhvita. Till familjen hör omkr. ett sjuttiotal
örter eller småbuskar, som äro allmänna särskildt i
Medelhafstrakterna. Inom Sveriges flora finnes slägtet
Helianthemum, representeradt af ett par arter.
G. A.
*Cisterciensorden. Se Rättelser, bd 18,
sp. 829. Nunnuseters kloster inrättades troligen
omkr. 1164. — Jfr L. Janauschek: »Origines
cisterciensium» (1877).
Cisticola schoenicia, zool. Se Skräddare-foglar.
Cistiflorae, bot., en ordning bland de frikronbladiga
dikotyledonerna (Choripetalae). Den utmärker sig
genom fribladiga blommor, oftast byggda efter typen
5 foderblad, 5 kronblad, 2 femtaliga ståndarekransar
och 3 fruktblad bildande ett enrummigt fruktämne med
väggställda fröfästen. Ofta äro ståndarna klufna i
ett större antal knappbärande strängar. En del af
hit räknade familjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
