Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Christensen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skall hallas i el-djámiʿ, »församlings-moskén»
(jfr Moské) hvarje fredag (jôm el-djúmʿa,
»församlingsdagen»). Predikanten, el-chaṭîb (egentl.
imâm el chaṭîb), är den ene af moskéns två imamer
(se d. o.); den andre, imâm el-rátib (»ordinarie
imamen»), motsvarar närmare var »liturg». Kallelsen
till el-chúṭbe af mueddin (se d. o.) från
minaretens balkong består i en särskild välönskning
öfver profeten, hans familj och följeslagare, kallad
salâm, hvilken motsvarar vår klockringning och börjar
kl. 1/2 12. Efter den korta liturgiska afdelningen,
som består i den vanliga af »ordinarie imamen»
ledda »middagsbönen» (ṣalât ed-duhr) precis kl. 12,
vidtager omedelbart el-chuṭbe, som (äfven den alltid
på arabiska) innehåller två skilda delar, chúṭbet
el-waʿẓ, »exhortations-ch.», och chúṭbet en-naʿt,
»qvalifikations-ch.» På det högtidliga bismilla
(bismi-llâhi-rraḥmâni-rraḥim »i Guds den nådiges,
den barmhertiges namn») följa såsom inledning
lof och pris öfver Allah från en synpunkt,
som bestämmes af den sedan följande predikans
innehåll, och derefter förböner och välsignelser
öfver Muhammed, hans familj och »följeslagare»
(el-asḥâb, se Muhammed, sp. 429), och så den
egentliga predikan (waʿẓ, »exhortation»). Med orden
»låtom oss bedja» sätter predikanten sig sedan
ned på trappsteget till el-mimbar (se d. o.),
medan han och församlingen egna sig åt en kort
tyst bön. Efter ett högljudt »amen, amen, o du
all verldens varelsers Herre!» af el-mubálliṛ (ett
slags kantor) reser sig predikanten upp och börjar
chútbet en-naʿt, hvilken, som ett slags peroration,
motsvarande våra predikostolsböner efter predikan,
i nästan oföränderliga ordalag innehåller lof
och tack till Allah, välsignelser öfver Muhammed
med familj och följeslagare samt förböner för
den regerande sultanen, såsom Profetens rätte
chalîfa. Dermed är gudstjensten fullständigt afslutad.
H. A.
*Chvalynsk hade 22,642 innev. 1889.
Chwolson, Daniil Abramovitj, rysk orientalist,
f. 1820 i Vilna, af judisk börd, studerade
österländska språk vid Breslaus universitet och
ransakade manuskript i Wien 1847–50, hvarefter
han bosatte sig i Petersburg, der han 1855, sedan
han öfvergått till kristendomen, vardt professor
i hebreiska, syriska och kaldeiska språken vid
universitetet. Hans förnämsta arbete, Die Ssabier
und der Ssabismus (2 bd, 1856), erbjuder mycket nytt
för religionsvetenskapen. Bland hans öfriga arbeten
må nämnas Über Tammûz und die menschenverehrung bei
den alten babyloniern (1860), Die semitischen völker,
versuch einer charakteristik (1872) samt en 1875 i
London utgifven öfversättning till ryska af större
delen af Gamla test:s böcker.
Chvostji’nskij (Chvostji’nskaja), Nadezjda, rysk
författarinna under psevdonymen V. Krestovskij. Se
Sajontjkofvski.
*Chydenius. Se Rättelser, bd 18, sp. 829. —
4. Anders Herman C. blef efter R. Castréns död 1883
hufvudredaktör för »Helsingfors Dagblad», hvilken
tidning upphörde med
1887 års utgång. C. blef derefter hufvudredaktör
för den ny uppsatta tidningen »Dagbladet, tidning
från Helsingfors», hvilken dock redan i Mars
1888 upphörde, hvarefter en ny redaktion
öfvertog bladet under det gamla namnet »Helsingfors
Dagblad». C. var representant i borgareståndet 1882
för Torneå, 1885 för Nystad och 1888 för Torneå. Död
i Helsingfors d. 3 Juni 1896. — 5. Johan Jakob
C. tog 1880 afeked till följd af sjukdom och dog i
Helsingfors d. 4 Nov. 1890.
Chyluri (af chylus, se d. o., och urein, låta sitt
vatten), med. Se Galakturi och Lipuri.
*Chytraeus, D., har genom sina literära arbeten
en viss betydelse för Sverige. Han deltog i den
genom Johan III:s liturgi framkallade striden
och riktade en skrift emot Possevinus. Han utgaf
Vandaliae et Saxoniae Alberti Cranzii continuatio ab
anno Christi 1500 (1586), en fortsättning af Albert
Krantz’ (se denne) krönikor öfver Sachsen och Wenden,
och i en ny, tillökad upplaga af denna fortsättning,
Chronicon Saxoniae et vicini orbis arctoi (1590),
meddelade han en, isynnerhet hvad Sverige angår,
tämligen utförlig skildring1 af de nordiska rikenas
historia för tiden 1500–1549. Materialet till den
svenska afdelningen lemnades honom af Johan III:s
sekreterare Erik Mattsson och Olof Sverkersson; hans
utkast granskades af den bekante statsmannen Erik
Sparre, som dessutom af egna medel bestridde hälften
af kostnaderna för folioupplagans tryckning. I ett
slags politisk årsbok fortsatte C. under 1590-talet
sin krönika och omnämnde äfven deri tilldragelserna
i Sverige rätt utförligt. Jfr H. Schück: »Svensk
literaturhistoria» (I, 414–415).
*Cialdini, E., drog sig 1881 tillbaka från det
offentliga lifvet och dog d. 8 Sept. 1892.
Ciamberi [tjam-], det italienska namnet på Chambéry
(se d. o.).
Ciàmpoli [tja’m-], Domenico, italiensk
novellförfattare, f. 1855 i berglandskapet Abruzzo,
docent i italienska literaturen vid universitetet
i Catania (Sicilien), har i originella bynoveller,
genomträngda af glödande lidelse och fantasi, tecknat
sin hembygds folklif. Berättelsesamlingar af
honom äro Fiore di monte (1878), Racconti abruzzesi
(1880) och Trecce nere (1880; »Svarta flätor»,
1884). Han har äfven skrifvit romaner och egnat
specialstudium åt de slaviska landens literatur;
bl. a. har han i öfversättning utgifvit »Melodie
russe» (1881). Nämnvärd är jämväl hans öfversättning
af Runebergs »Nadeschda».
*Cibber. Se Rättelser, bd 18, sp. 829. — 2
T. C. föddes 1703 och omkom vid ett skeppsbrott
på Skotlands kust i Okt. 1758. »The lives of the
poets» etc. utkom i 5 bd 1753. — Hans hustru Susanna
Maria föddes i Febr. 1714 och var syster till »Rule
Britannias» kompositör Th. A. Arne.
Cibo [tjibå], Giovanni Battista. Se Innocentius 8.
*Ciborium. Jfr äfven Pyxis.
Cica, ett färgämne. Se Bignonia.
Cicadaria, zool. Se Hemiptera.
Cicadellidae, zool., småstritar. Se Stritar.
Cicadidae, zool., sångstritar. Se Stritar.
Cicatrix, Lat. Se Ärr.
*Cicco da Ferrara bör vara Cieco da Ferrara (»den
blinde från Ferrara».)
Cicinnurus regius, zool. Se Kungsparadisfogeln.
Ciconiidae, zool. Se Storkfoglar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
