Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Child ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Chimaphila. bot. Se Rylört.
Chimay [sjimä], François Joseph Philippe de
Riquet, grefve de Caraman (fransk greflig ätt),
furste af C., f. 1771, d. 1842, ärfde 1804 efter sin
morbroder det riksfurstliga huset Chimays domäner
i Belgien, men erhöll först 1824 kungl. bekräftelse
på furstetiteln. Han blef efter restaurationen
kavalleriöfverste i fransk tjenst och 1815 ledamot af
deputeradekammaren, men vistades mest i konungariket
Nederländerna (= nuv. Nederländerna och Belgien) och
var sedan 1820 ledamot af dess Första kammare. Han
var gift med den från den stora franska revolutionen
bekanta madame Tallien (se d. o.). Deras son Joseph de
Riquet, furste af G. och Caraman, f. 1808, d. 1886,
var belgisk diplomat och senator. — Hans son Joseph,
furste af C. och Caraman, f. 1836, d. 1892, var
1870–78 guvernör i Hainaut och sedan 1884 belgisk
utrikesminister.
*Chimborazo. 1. Berget har enligt mätningar af Reiss
och Stübel en höjd af 6,310 m. ö. h. Boussingault
och Hall kommo till 6,000 m. höjd, Stübel i Juni 1872
till 5,810 m. höjd, Whymper nådde i Jan. och Juli 1880
dess högsta spets. — 2. Provinsen, som omfattar södra
delen af den mellan de båda Andeskedjorna liggande
högslätten Tacunga samt östra kedjans sluttning, hade
omkr. 90,000 innev. 1885 (oberäknadt indianer). Vid
Alausi, hvarifrån jernväg går till Guayaquil, finnas
stora massor af alun och svafvel. Hufvudstad är
Riobamba (se d. o.).
Chimiotaxis, med. Se Varbildning, sp. 268, r. 13–16
nedifr.
Chimu [tjimu], dal i peruanska depart. La Libertad,
nära staden Trujillo, med väldiga ruiner af den stora
staden Gran C., den största och folkrikaste staden i
det gamla Peru, måhända hufvudstad i det af inkariket
länge oberoende äldre Chimuriket. Ruinerna omfatta
långa, massiva murlinier, palats, vattenledningar och
bassänger, spannmålsmagasin, fängelser, smältugnar,
grafvar etc. på en yta af 20–24 km. längd och 8–9
km. bredd. Bland de stora huacas (pyramidgrafvarna)
har den vid El Obispo en höjd af 45 m. och en bas af
3,2 har. Längre bort finnas ruiner af ett soltempel,
245 m. långt, 141 m. bredt, öfver 60 m. högt och med
en bas af 2,8 har. I dessa byggnader har man funnit en
mängd fornsaker, men ty värr merendels nedsmält dem,
som varit af guld och silfver. Det stora Chimuriket
sträckte sig från Barrancadalen i depart. Lima ända
till Guayaquilviken. Språket var ett yunkaspråk
(se Yunka. Suppl.), alldeles olika inka-
l. quichuaspråket.
Chinambrym, ö bland Nya Hebriderna. Se
Ambrym. Suppl.
Chinampas [tji-]. Se Mejico, sp. 1258, r. 2–4 uppifr.
China nova, bot. farmak. Se Kaskarillbark.
Chinchilla de Monte-Aragon [tjintji’lja], stad
i spanska prov. Albacete, på sluttningen af en kal
bergås, som krönes af en borgruin och har flere
såsom bostäder använda grottor, och vid jernvägen
från Madrid, som der grenar sig till Alicante
och Cartagena. 6,100 innev. (1887). Marmor- och
gipsbrott. Lerkärlstillverkning.
*Chinchillan. Se vidare Eriomys.
Chindasvind, vestgotisk konunar. Se Vestgoter,
sp. 723.
Chingalpat (Chengalpat, Tjingalpat). 1. Distrikt
l. »collectorat» i presidentskapet Madras, vid
Bengaliska viken, mellan distriktet Nellur i
n. och South Arcot i s. Areal 7,360 qvkm. 981,381
innev. (1881). Hufvudstad är Saidapet, med
omkr. 5,000 innev. Jorden är mager, skog saknas och
landet lider ofta af torka och cykloner. — 2. Stad i
nämnda distrikt, vid floden Palar och jernvägen mellan
Madras och Trichinopoli. Omkr. 6,000 innev. Staden
hade förr en stark fästning, som spelat en vigtig
rol i krigen på halfön och betraktades som en af
nycklarna till Madras.
Chingan (Kingan), bergskedja, som skiljer öcknen Gobi
från Mandsjuriet. Den börjar i Mongoliet n. om floden
Sira l. Chara-muren och går i nordöstlig riktning till
floden Argun (Sibiriens gräns), der den öfvergår i
Stanovojbergens parallelkedjor. I strid mot äldre
uppgifter, som angifva höjder af mer än 4,000 m.,
påstår Fritsche, att den ingenstädes når öfver
2,500 m. Kedjan har i allmänhet ringa bredd, men
mot ö. utsänder den några förgreningar. Den bildar
en skarp gräns mot öckenlandet i v. Från dess kamm,
som sluttar brant som ett tak, kan man öfverskåda
kontrasten mellan landskapen på ömse sidor: i n. och
v. långa vågor af enformig och naken stepp, i s. och
ö. terrasser, som sänka sig i afsatser med klippor,
skogar och dalgångar, och på afstånd slätterna, genom
hvilka floderna slingra sig. Flere toppar på kedjan
äro slocknade vulkaner, och ö. om hufvudkedjan
i Udelins dal (genom Nemer ett tillflöde till
Sungaris biflod Nonni), mellan Zizichar och Mergen,
ligger en grupp höjder af vulkaniskt ursprung, af
kinesenia kallade Lu juan-sjan (»svafvelbergen»), af
mandsjuerna Ujun-Koldongi (»tio kullar»), som hade
vulkaniskt utbrott och våldsamma jordskalf 1720–21,
fullständigt beskrifna af kineser. På den spricka i
marken, genom hvilken ångorna och lavan bröto fram,
bildade sig tvänne käglor, den ena af 250 m. höjd med
en krater af 1 km. i omkrets. Från denna utgingo fyra
lavaströmmar, af hvilka en uppdämde floden Udelin
till en stor sjö. Detta är ett af de få exemplen
man känner af vulkaniskt utbrott mer än 100 km. från
kusten. Enligt Richthofen skola Ujun-Koldongi vara
slutleden i den stora vulkaniska kedja, som börjar med
basaltkäglorna nära Wei-hsien i prov. Sjan-tung och
fortsätter genom basaltplatåerna vid Tung-tseu-fu,
Miao-tao-öarnas basaltberg öfver Pe-tsji-li-sundet
till halfön Liao-tung. — I n. är C. eller Stora C.,
såsom den ock kallas, förenad med en annan bergskedja
inom den halfcirkel, som bildas af Nonni och Sungari,
och som ryssarna kalla Lilla C. Den fortsätter på
andra sidan Amur i Sibirien ända till 53° n. br. I
Mandsjuriet bär kedjan namnen Tunin-votsi och
Djebin; i Sibirien Dussan-alin, Bureja-bergen, Vanda
och Lagar-aul. Den kedja, som förenar de båda C.,
bär ock olika namn; oftast kallas den närmast Amur
Iljuki-alin l. Ilkuri-alin.
Chinin, kem., med. Se Kinin.
Chinioidin. farmak. med. Se Kinabark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
