Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chengalpat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturen och renheten af droger, näringsmedel
och industriprodukter m. m. C. var medutgifvare
af »Journal, de chimie médicale, de pharmacie et
de toxicologie» sedan 1825, af »Annales d’hygiene
publique» sedan 1829. Hans uppsatser finnas i dessa
och i många andra tidskrifter. Han dog i Paris d. 30
Nov. 1879. C. G. S.
*Chevandier de Valdrôme, J. P. N. E., afled 1878.
Chevéska metoden [sjövē-], en sångundervisningsmetod,
vid hvilken begagnas siffror i stället för
noter (jfr Sifferskrift 4). Uppkallad efter
fransmannen Émile Chevé (f. 1804, d. 1864),
hvilken fullföljde en tidigare metod af Galin
och grundade en musikskola i Paris, har metoden
blifvit införd i England genom G. W. Bullen, i
Danmark genom Jörgen Malling, som äfven gjort ett
öfvergående försök med densamma i Sverige 1879.
A. L.
Cheviot [tji’viöt], Eng., ett hufvudsakligen i England
och Skotland tillverkadt kamgarnstyg. Namnet är taget
efter bergssträckan Cheviots, hvarest fårskötsel
idkas.
*Chevreuil, oriktig form för Chevreul
[sjövrö’l]. C. lemnade 1879 professuren vid Collège
de France och afled i Paris d. 9 April 1889, nära
103 år gammal. Ännu så sent som 1878 uppträdde han
såsom författare, med Résumé, d’un histoire de
la matière. Hans (af Guillaume modellerade) staty
uppställdes 1886 i naturhistoriska museet i Paris.
Chevreuse [sjövrös], Marie, hertiginna de,
f. 1600, d. 1679, dotter till hertig Hercule de
Rohan-Montbazon, gift 1617 med konnetabeln Luynes
och, vorden enka, 1622 med Claude de Lorraine,
hertig af C., var en vacker och snillrik dam, som
med lif och själ kastade sig in i tidens politiska
intrigspel. Richelieu, hvars motståndare hon var,
förviste henne till England. I fronden (se d. o.),
1648–52, var hon nära förbunden med Condé. Jfr
V. Cousin: »Études sur Madame de C.» (1856).
Chevsurer (»klyftbebyggare», af Georg, chevi,
klyfta), en till kartveliernas (georgiernas) familj
hörande folkstam, som till ett antal af 6–7 tusen
pers. bebor de trånga dalar i norra Kaukasus, hvilka
genomströmmas af Araguas och Arguns bifloder. Den
talar till en del georgiska, till en del en så
ålderdomlig dialekt deraf, att den icke förstås af
de egentlige georgierna. Chevsurerna äro sannolikt
en blandning af georgier, osseter, kister och andra
bergfolk, men deras aflägsna hem, fjärran från hvarje
beröring med civilisationen, har gifvit deras seder
och samhällsskick en egen prägel, och många medeltida
bruk och åskådningar, som annanstädes försvunnit,
verka ännu bestämmande på detta lilla folks lif och
tänkesätt. Byarna ligga spridda på bergssluttningarna;
husen äro uppförda af skiffer i två våningar, af
hvilka den nedersta är förbehållen qvinnorna. I
midten af byn står ett 20–25 m. högt, fästningslikt
torn. Ehuru chevsurerna nu lefva som fredliga herdar,
jägare och biodlare, vittnar deras drägt om deras
forna krigiska sinnelag. Äfven under arbetet på
marken bära de ofta både pansarskjorta, armskenor
och hjelm, alltid sköld och svärd; karakteristiska
vapen äro vidare
en tjock piska, som bäres i en rem öfver axeln,
samt sazerulien, en taggig jernring, som bäres på
tummen och af hvilken de flesta äldre chevsurer
bära märken i ansigtet. Gossarna öfvas tidigt i
vapnens bruk. Klanförfattningen är ännu bevarad, och
slägtens äldste hörsammas obetingadt. Mandråp kräfver
blodshämd, men kan efter ett års förlopp försonas
med mansbot. Religionen är en egendomlig blandning
af kristendom, judendom, islam och hedendom; om den
sistnämnda erinra heliga lundar med i dem uppförda
altaren, tron på andar, som bebo träd och ensamma
ställen. Liksom hos baskerna och många andra lägre
folk är couvade (se d. o.) gängse sed.
Cheyenne [sjejä’n], hufvudstad i nord-amerikanska
staten Wyoming, 1,850 m. öfver hafvet,
vid Union-Pacificbanan, som der har stora
verkstäder. 11,690 innev. (1890).
Cheyennerna (shayennes), indianstam i Nord-Amerika,
hvilken af de flesta auktoriteter föres till
algonkinerna, hvilkas vestliga afdelning den
bildar. Den tyckes först hafva varit bosatt i trakten
af Red river, hvarifrån den af sioux fördrefs på
andra sidan Missouri. Der, vid Cheyenne river nära
Black hills, gjorde de hvita först bekantskap med
dem 1803. De äro ett kringströtvande ryttarefolk,
storväxta och tappra. Deras förbindelser med
grannstammarna hafva oftast varit af fientlig
art, och deras ströftåg sträckte sig ända till
New Mexico. Deras historia bildar ett af de mest
talande exemplen på den afskyvärda orättvisan i
den hvita rasens handlingssätt mot indianerna —
laglösa gränsbors intrång på deras område, agenters
försnillningar och missbruk af sin myndighet,
regeringens svaghet och oförmåga att skydda indianerna
för förnärmelser och orättvisor samt militärens
brådska att utan opartisk undersökning gripa in
vid hvarje tvist, som förorsakats af påträngande
och våldsamma pionierer. Det första fördraget mellan
C. och de hvita ingicks 1825. Ej långt derefter delade
stammen sig i två afdelningar; den ena qvarstannade på
sina gamla jagtmarker och understödde sioux i deras
krig med crows; den andra afdelningen flyttade till
trakten af Arkansasfloden, der de förenade sig med
arapahoes. Många fördrag ingingos sedan mellan C. och
de hvita, hvart och ett stående i strid med föregående
och alla endast till hälften uppfattade af indianerna,
medan regeringen underlät att iakttaga sina ingångna
förbindelser. Denna oreda och olikhet i vilkoren
samt brist på uppriktighet väckte mycken misstro hos
indianerna mot de hvita, och många olyckor blefvo
följden. På 1860-talet fördes ett blodigt flerårigt
krig mot de hvita, som dervid lade i dagen en grymhet
och trolöshet, som stå utan motstycke i de sorgligt
ryktbara indianfejderna, och derunder omkom nästan
hela södra afdelningen. Den fåtaliga återstoden finnes
på »reservation» i Indianterritoriet, dit äfven
den norra afdelningen förts. På denna reservation,
omkr. 17,400 qvkm., bo äfven arapahoes, hvilka
sysselsätta sig med jordbruk, hvaremot cheyennerna äro
föga benägna att uppgifva sitt forna kringströfvande
lefnadssätt. De anses utgöra omkr. 3,600 medlemmar.
Cheyne [tjēn], John, engelsk läkare, f. i Leithr vid
Edinburgh, d. 3 Febr. 1777, blef 1795 med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
