Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chengalpat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Chertsey [tjö’rtsi], stad i engelska grefsk. Surrey,
på södra stranden af Thames, omkr. 40 km. s. s. v. om
London. Omkr. 4,500 innev. Obetydliga ruiner af ett
stort benediktinkloster, som anlagts 963 och hvars
byggnader upptogo en areal af 1,6 har, men föllo i
ruiner i 17:de årh.
*Cheruel, P. A., lemnade 1874 rektoratet i
Poitiers, blef 1884 ledamot af Institutet och afled
1891. C. författade bl. a. Histoire de France pendant
la minorité de Louis XIV (omfattar tiden till
Sept. 1651; 4 dlr, 1879–80) och Histoire de France
sous le ministère de Mazarin (3 dlr, 1882–83),
bägge prisbelönta, öfvervakade utgifvandet af
»Mémoires du duc de Saint-Simon» (20 dlr, 1856–58;
ny uppl. 1873–77) och utgaf »Lettres du cardinal
Mazarin pendant son ministère» (2 bd, 1879–84). Hans
Dictionnaire historique des institutions, moeurs
et coutumes de la France utkom 1884 i 6:te uppl.
*Chesapeake-viken är den riktiga formen (i
st. f. Chesapeak-viken).
Cheschvan, åttonde månaden i judiska feståret. Se
Marcheschvan.
Cheselden [tjä’s-], William, engelsk läkare,
f. i Leicestershire d. 19 Okt. 1688, blef 1718
assistent surgeon och 1719 surgeon vid Thomas’
hospital i London, utnämndes 1727 till kirurg hos
drottning Karolina, utsågs 1733 till kirurg vid S:t
Georges hospital och 1737 till kirurg vid Chelsea
hospital. Död i Bath d. 10 April 1752. C. var
en af sin tids mest berömda engelska anatomer
och kirurger. Hans Anatomy of human body (1713)
utkom 1778 i 11:te upplagan. Synnerligt framstående
var han såsom operatör för blåsestenar och skref
derom bl. a. Treatise on the high operation of
the stone (1723). Vidare var han den förste,
som gjorde en artificiel pupill i ögat (1728),
hvarigenom han inlade en mycket betydande
förtjenst om ögonläkekonstens utveckling.
R. T–dt.
Chesham [tjä’sjam], stad i sydöstra England,
Buckinghamshire, vid Chess, en biflod till
Colne. Omkr. 8,000 innev. Papperstillverkning.
*Cheshire har officielt en areal af 2,659 qvkm. (enl.
Strelbitsky 2,806), med 730,058 innev. (1891).
2. Chesnecopherus, Johannes, universitetslärare,
läkare, Sveriges förste botaniske författare, var
son till sedermera kyrkoherden i Kumla och Hallsberg
Laurentius Nicolai och föddes i Ekeby, Nerike, samt
antog tvifvelsutan efter födelseorten, i likhet med
sin broder Nils (se denne) namnet C. (säkerligen af
Med. Lat. chesnus, ek). Efter skolgång i Örebro och
Strengnäs studerade C. först i Rostock, sedan 1597
i Marburg, der hans äldre broder då var lärare i
matematik, sedan 1606 i Padua och slutligen i Basel,
der han på afhandlingen De hydrope förklarades för
med. doktor, måhända den förste svensk, som erhållit
denna värdighet. Efter hemkomsten blef han läkare
vid hofvet och utgaf Regimen iter agentium, Thet är,
En lijten Underwijsning, huru the sigh förhålla
skole, som någon reesa företaga, antingen til Land
eller Watn, at the icke måge falla vthi swåra och
hefftige Siwkdommar. Ther hoos en Officina itineraria,
Eller ett litet Reesapothek (1613), en skrift,
som säkerligen väsentligt bidrog till att han d. 22 Nov. 1613 utnämndes
till professor i medicin och fysik vid Upsala
universitet (med »fysik» förstods då en betydlig
del filosofi samt allt hvad vid universitetet
meddelades af botanik, zoologi, kemi och mineralogi,
tillökade med vissa delar af astronomien). Han var
Sveriges förste medicine professor, men egnade sina
krafter hufvudsakligen åt »fysiken»: af de nära 50
disputationer, som han utgaf och som »i allmänhet
utmärka sig genom en erkännansvärd reda och klarhet
i framställningen» (Th. Fries: »Naturalhistorien i
Sverige intill medlet af 1600-talet», akad. progr.,
Upsala, 1894) är endast en, De causo (om brännfeber,
1632), af rent medicinskt innehåll. De öfriga
behandla olika delar af det mångskiftande ämnet
»fysik» och hafva till förnämsta källa Johannes
Magiri »Physiologia peripatetica» (1605), öfver
hvilken det i univ:s konstitutioner af 1626 rent af
befalldes professorn i fysik att föreläsa. Särskildt
intresse erbjuder afhandlingen De plantis (om
växterna, 1621) såsom varande det första i Sverige
tryckta botaniska arbetet och belysande arten af den
botaniska undervisningen, som med C. fick sin förste
målsman i Sverige. C:s filosofiska afhandlingar,
i hvilka han dokumenterar sig såsom en rättrogen
lärjunge af de la Ramée, åtnjöto sådant anseende, att
han 1628–29 var förordnad att förestå den filosofiska
professuren. C. afled i Upsala d. 31 Jan. 1635.
Chesnelong [sjänölå’ng], Pierre Charles, fransk
politiker, f. 1820 i Orthez, depart. Basses-Pyrénées,
dref en stor svinexportaftär och blef mär i sin
födelsestad 1860. Han valdes 1865 till sin hembygds
ombud i Lagstiftande kåren och visade sig hängifven
kejsaredömet, men uppträdde sedermera som en af
legitimisternas ledare i nationalförsamlingen
(från 1872) och var ledamot af de förenade
högerfraktionernas utskott, hvilket underhandlade
med grefven af Chambord 1873 (jfr hans La campagne
monarchique d’Octobre 1873, 1895). Han ställde sig
äfven i spetsen för den klerikala agitationen, var
verksam för grundandet af katolska universitetet och
presiderade i katolska arbetareföreningar. Vald till
lifstidsmedlem af senaten 1876, har han der förblifvit
en ifrare för samma syften.
*Chesney, G. G., var brorson till Francis Rawdon
G. (se denne). — Hans son George Tomkyns C., militär,
f. 1830, d. 1895, tillhörde 1848–91 indiska armén
och avancerade till generalmajor samt var sedan
1886 militärsekreterare hos indiska regeringen. Han
bidrog kraftigt till befästandet af nordvestra
gränsen. G. skaffade sig ett namn äfven som författare
(Indian policy, The battle of Dorking, 1871,
m. m.). Sedan 1892 satt han i underhuset för Oxford.
*Chester. 2. Staden utgör sedan 1888 eget grefskap
(12 qvkm.) och hade 41,603 innev. 1891. Den är
säte för en anglikansk biskop (sedan 1541), har
ett lärareseminarium och en latinskola (King’s
school). Det är en af Englands äldsta städer,
kallades af romarna Deva och var den 20:de legionens
ståndqvarter (Valetia victrix). Om det romerska
Castrum erinrar det nuv. namnet. Ingenstädes i England
finnas så många minnen af romarna. Den gamla romerska
vallen bildar nu en 2,35 km. lång promenad omkring
staden. Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
